Land: Brasilien
Delegat: Ines Dedovic
Utskott: UNHRC
Delegationen av Förbundsrepubliken Brasilien förespråkar religionsfrihet i form av icke-traditionella samt traditionella religioner. Förbundsrepubliken Brasilien värnar om möjligheten att som troende samlas och dyrka utan begränsning eller inblandning. Religionsfrihet är en konstitutionellt skyddad rättighet som fastställs i grundlagen och därmed skyddas av regeringen. För att värna om religionsfriheten ska det först och främst ske på statlig nivå.
Förbundsrepubliken Brasilien anser att religiös intolerans måste upphöra. Detta anser Förbundsrepubliken Brasilien kan åstadkommas genom ökat engagemang bland de internationella aktörerna, bland annat gällande den icke-statliga organisationen “Promotion of Religious Freedom” (CEPLIR). Förbundsrepubliken Brasilien har ratificerat International Covenant on Civil and Political Rights” (ICCPR) och därmed förbinder sig staten att underteckna sig för att skydda och respektera enskilda personers civila och politiska rättigheter där religionsfrihet fastställs.
Delegationen av Förbundsrepubliken Brasilien anser att en begränsning av religioner inte bör förekomma, dock lever vi i ett modern samhälle där delar av religioner ej passar in som exempel kannibalism samt offring av människor. Förbundsrepubliken Brasilien anser att en möjlighet att begränsa religionsfriheten, internationellt, inte är möjligt. Detta eftersom det skulle innebära en begränsning av de mänskliga rättigheterna.
Land: Colombia
Delegat: Oliver Allemog
Utskott:UNHRC
Republiken Colombia står enade med det internationella samfundet gällande vikten av religionsfrihet. Republiken Colombia ser allvarligt på inskränkningar av religionsfrihet och vill bidra till en mer tolerant värld där ingen religiös grupp eller minoritet kränks.
De mänskliga rättigheterna artikel 18 fastslår alla människor rätt till religionsfrihet och att få utöva den. Däremot har denna rättighet blivit inskränkt på vissa platser i världen eftersom hen använt heltäckande burka. Detta är en fråga som upprört många eftersom detta strider mot de mänskliga rättigheterna. Å andra sidan finns det ett säkerhetsperspektiv då heltäckande kläder gör människor oidentifierbara vilket kan vara en säkerhetsrisk vilket stöds av artikel 29. Kläder som täcker ansiktet anses också vara ett antisocialt beteende av många länder.
Republiken Colombia önskar att världssamfundet kan tydliggöra för när och hur religionsfriheten får inskränkas med hjälp av lagstöd. För att sträva efter att förminska tvisterna och skillnaderna i världen angående religionsfrihet. Detta kommer skydda allas mänskliga rättigheter och säkerhet.
Land: Elfenbenskusten
Delegat: Hanna Håkansson
Utskott:UNHRC
Republiken Elfenbenskusten anser att de inte har några större problem med religiösa symboler. Staten har en religionsfrihet som råder. Delegationen Elfenbenskusten anser att ingen minoritetsreligion i deras stat är utsatt för kränkningar och menar därför på att de inte kan se något problem med det i dagens samhälle. Elfenbenskusten anser att varje land får ha sina egna begränsningar inom religionsfriheten, för att de tycker att det är någonting som varje land får ta sitt egna ansvar inom, eftersom att det ser ut olika i olika stater angående deras religionsfrihet. Republiken Elfenbenskusten står därför fast beslutna om att det blir svårt att föra generella religionsfrihets lagar inom FN
Land: Egypten
Delegat: Hannah Lindbäck
Utskott: UNHRC
Arabrepubliken Egypten har en förståelse för att det finns skillnader mellan de individuella
och samhälleliga intressena i frågan om hanteringen av religionsfriheten. Delegationen
erkänner religionsfrihet enligt artikel 18 och diskriminering på grund av religionstillhörighet är
förbjuden. Dock lyder staten under lagar grundade på sharia och vill påpeka att dessa inte
skall inskränkas till skydd för republikens solidaritet. Religionsfriheten kan begränsas i den
mån att utövandet av religion inte överskrider republikens lagar.
Det största hotet mot religiösa minoriteter och religionsfriheten enligt artikel 18 är de radikala
islamistiska grupperna, enligt delegationen Egypten. Dessa måste bekämpas för att
tillgodose både de mänskliga rättigheterna, minoriteter såväl som delegationens invånare
som stort. Arabrepubliken Egypten öppnar för samarbete med likasinnade och närliggande
stater för att bekämpa terrorn som finns i Mellanöstern och republiken tror på samarbeten
mellan medlemmar i Arabförbundet och skulle vilja föra dialog med dessa om situationen för
att sedan kunna skydda omtalade stater och deras medborgare från terror och förtryck.
Land:Frankrike
Delegat: Evelina Holmstedt
Utskott: UNHRC
Delegationen Frankrike förespråkar frihet och tror starkt på en sekulär stat. Förbudet mot
burka i det allmänna rummet är nödvändigt för att uppnå jämställdhet mellan män och
kvinnor i det franska samhället. Stater som kräver att kvinnor använder burka och niqab är
varken öppna eller sekulära samhällen, att ta med sig den delen av kulturen till en stat som
står bakom frihet och jämställdhet, riskerar att medföra ytterligare begränsningar för kvinnor.
Av dessa anledningar kommer förbudet att kvarstå med betoning på att Republiken Frankrike
inte anser det nödvändigt att utöka lagen ytterligare. Delegationen uppmanar FN att ta
ställning för en mer sekulär värld och därmed minska segregationen.
Land: Grekland
Delegat: Emma Duckert
Utskott: UNHRC
Delegationen Grekland ställer sig oroliga till kränkningarna av de religiösa fri och
rättigheterna som pågår.
Individen ska fritt kunna utöva sin eventuella religion eller att fritt kunna välja religion.
Religionsfriheten är på många sätt en förutsättning för yttrandefrihet och
demokratiutveckling. Religionsfrihet är en av rättigheterna i FN:s förklaring om de
mänskliga rättigheterna samt i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga
rättigheterna och friheterna. Detta gäller även självfallet för minoritetsreligioner.
Religion är en mycket central del av Grekland som påverkar det dagliga livet. Därför
yrkar Grekland om en fri värld för alla religiösa grupper.
Land: Irak
Delegat: Jordy Jacknér
Utskott: UNHRC
Republiken Irak värnar om religionsfriheten och privatpersoners förmåga att kunna ägna sig
åt sin egen religion, offentligt och privat. Delegationen Irak anser att tillåta religiösa
handlingar såsom bära religiösa symboler är viktigt för att skydda minoritetsreligioner, då
förbud mot dessa religiösa akter kan förtrycka och göra det komplicerat för dessa religioner
att utvecklas. Republiken Irak tycker att det är allas rätt att inte bli hindrade i sin religiösa
livsstil av förbud som gör att man måste bryta mot sin guds vilja.
Republiken Irak anser att begränsningar av användning av religiösa symboler går mot
religionsfriheten och bör undvikas. Delegationen Irak anser att religiösa symboler inte ska ses
som ett hot mot den allmänna säkerheten och därmed inte förbjudas.
Land: Iran
Delegat: Maja Rosborg
Utskott: UNHRC
Den Islamiska republiken Iran omfamnar religion som en del av vårt samhälle. Staten
värderar religion väldigt högt och anser att det är oerhört fint. Iran konstaterar dock att det är
upp till varje stat att bestämma hur det egna landet skall styras.
FN har ingen anledning att ingripa i länder på grund av suveränitetsprincipen.
Suveränitetsprincipen är fastslagen i internationell rätt och innebär att alla erkända nationer
har självbestämmanderätt på sitt fastslagna territorium.
Iran anser att det är varje enskild stats rättighet att lagstifta om hur dess bestämmelser kring
religionsfrihet skall se ut.
Land: Israel
Delegat: Ella Wierup
Utskott: UNHRC
Staten Israel anser att det är upp till varje stat att bestämma om dess invånare ska få använda
sig av religiösa symboler eller ej. Med Israels judiska majoritetsbefolkning ses det däremot
som en självklarhet att varje människa i Israel har rätten att få uttrycka sig och sin religion
med hjälp av religiösa symboler.
Islams minoritetsreligioner består delvis av muslimer och kristna och på grund av att ett stort
antal av muslimerna och kristna kommer från den arabiska befolkningen i landet så har den
politiska spänningen mellan judar och araber lett till ett negativt förhållande mellan
trossamfunden. Israel har löst detta genom att få igång religionsdialogen mellan de olika
religionerna och anser att andra stater borde skydda minoritetsreligioner på samma sätt. Det
inträffade även ett lagförslag i Israel år 1997 som siktade till att helt förbjuda icke-judisk
mission men detta återtogs senare. Israel har alltså gått hårt emot kränkningar som är riktade
mot fler religioner än bara judendomen.
Som lösning för att lyckas upprätthålla religionsfriheten vill Israel se att alla stater tar tydligt
avstånd från situationer då religionsfriheten kränks, oavsett vilken tro de utsatta har. Israel vill
inte se begränsningar av religionsfriheten då det går emot Israels ståndpunkter. Israel ser
däremot framför sig samarbeten med andra stater vars syfte är att, precis som Israel, sikta mot
en större acceptans kring religiösa symboler och därmed bidra till att hålla fast vid
religionsfriheten.
Land:Kanada
Delegat: Ellinor Forsgren
Utskott: UNHRC
Delegationen Kanada håller inställningen att kanadensiska medborgare håller rättigheten
att följa och utöva religionen av deras val. Sektion 2 av “The Charter”, en del av den
kanadensiska konstitutionen säger att alla har fyra fundamentala friheter, en av dessa är
religionsfrihet. Alltså frihet att tro och utöva sin tro på ett fredligt sätt. Sedan under section 15
i “The Charter” skrivs det hur varje individ i Kanada oavsett ras, religion, nationell eller
etnisk härkomst, kön, ålder och fysisk eller mental funktionsnedsättning ska ses som lika
mycket värd. Det betyder att regeringen inte får diskriminera på några av dessa grunder i
deras lagar.
Kanada håller åsikten att alla ska ha rätten att uttrycka sin religion, så länge det är på ett sätt
som inte skadar andra individer eller grupper. Ett exempel på när den kanadensiska
regeringen upprätthållit detta är den 15:de mars 1990 då den beslutade att sikh officerare av
RCMP (Royal Canadian Mounted Police) skulle få bära turban under arbetstid. Därför ser vi
inte något problem med att folk uttrycker sin religion genom att t.ex. bära slöja.
Kanada strävar efter att upprätthålla FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna med
fokus på artikel 18, 20 och 29. Det är även genom dessa som vi hoppas att vi, FN:s
medlemsländer kan värna om minoritetsreligioner och invånares religionsfrihet. FN:s
medlemsländer kan precis som Kanada implementera lagar som skyddar folk av alla sorters
religioner, detta inkluderar minoritetsreligioner.
Kanada tror på ett samarbete där man kan komma överens om när begränsning av
religionsfrihet bör ske. Som det står i “The Charter” under sektionerna 2 och 15 tror Kanada
på religionsfrihet som endast kan begränsas om det utövas på ett icke fredligt sätt.
Delegationen Kanada hoppas att samtliga övriga delegationer håller med och önskar nå ett
samarbete med de som vill.
Land:Portugal
Delegat: Sandra Mattsson
Utskott: UNHRC
I delegationen Portugal är dem flesta katoliker och resterande portugiser anser sig framförallt
att vara judar, muslimer eller protestanter.
Portugal förbjuder inte religiös klädsel eller symboler i skolan, de låter barn och ungdomar
uttrycka sig inom sin religion genom att bära kristna kors, judiska kalotter och muslimska
huvuddukar för att de anser att alla ska få uttrycka sin religionsfrihet.
Portugal haft frågan uppe om det ska vara förbud eller inte mot heltäckande slöja i landet. I
övriga Europa finns inga nationella förbud men det förekommer regionala och det kan
förekomma förbud på offentliga platser. Men detta förbud har inte Portugal satt upp och
därför anser landet att det är accepterat att bära det.
Republiken Portugal anser att man inte ska begränsa användning av “religiösa symboler”
eftersom det går emot religionsfriheten och därför bör det undvikas.
Land: Qatar
Delegat: Fredrik Holmqvist
Utskott: UNHRC
Staten Qatar anser, med hänsyn till de mänskliga rättigheterna enligt FN, att utövandet av
religion och religiösa symboler bör vara en frihet, emellertid med visst mått. Ett slöjförbud i
landet, anser Emiratet Qatar vara en kränkning mot de anknutna religiösa grupperna samt de
mänskliga rättigheterna. Med hänvisning till Artikel 18 i FN:s konventioner om de mänskliga
rättigheterna, har en rätt till utövande av sin trosuppfattning, vilket i detta fallet bryts och bör
noteras för eventuella åtgärder. Andra, övriga hinder för utövandet av religion såsom
kriminalisering av viss religiösa symboler, bör förhindras.
Undantag, då religiösa symboler inte anses relevanta enligt Staten Qatar är identifiering,
såsom pass, under avvikande arbetsplatspolicy och utövande av religion med brist på ordning
och moral.
Emiratet Qatar förmodar att i första hand varje stat tar sakfrågan på allvar och har egen
uppgift och ansvar för att bibehålla eller införskaffa religionsfrihet i landet. Ifall icke, anser
Staten Qatar att i en mellanstatlig institution som FN, bör länderna emellan avhandla och
överväga eventuella åtgärder.
Land: Serbien
Delegat: Viktor Ritsvall
Utskott: UNHRC
Republiken Serbien står enade om att det råder religionsfrihet i landet. I Republiken
Serbien är det den kristna ortodoxa kyrkan som dominerar. År 2006 antog Republiken
Serbien den nuvarande religionslagstiftning. Denna lagstiftningen råder formell
religionsfrihet och officiell statskyrka saknas.
Republiken Serbien skriver 2010 på konstitutionen i artikel 21 som föreskriver att alla
människor är lika för konstitutionen och lagen och att alla har rätt att söka rättsligt
skydd, utan att bli diskriminerad. All direkt eller indirekt diskriminering baserad på ras,
kön, nationellt ursprung, socialt ursprung, födelse, religion, politisk eller annan åsikt,
egendom status, kultur, språk, ålder, psykisk eller fysisk funktionshinder är förbjuden.
Bestämmelserna i artikel 18 i antidiskrimineringslagen föreskriver att diskriminering
uppstår om principen om frihet att manifestera sin religion eller övertygelse bryts och /
eller om en person eller grupp nekas sin rätt att anta, behålla, uttrycka eller ändra sin
religion eller tro, eller att uttrycka eller uppträda i enlighet med deras övertygelser i
allmänhet eller privat. Åtgärder av präster eller prästers medlemmar som
överensstämmer med den religiösa doktrinen, tron eller syftet med kyrkor eller
religiösa samhällen som är registrerade i religionssamhällets register utgör inte
diskriminering i enlighet med en särskild lag som reglerar religionsfrihet och kyrkans
ställning och religiösa samhällen.
Efter kriget i forna Jugoslavien flydde många bland annat till Serbien vilket har resulterat
i att Serbien har många minoriteter. Detta gör att mindre religiösa minoriteter inte ska
behandlas annorlunda inom Serbiens gränser på grund av deras tro eller etnicitet.
Land: Saudiarabien
Delegat: Lukas Bentzen
Utskott: UNHRC
Kungadömet Saudiarabien betraktar de konventioner och lagar som behandlar religionsfrihet
och rätten att utöva sin tro utan påföljder. Kungadömet betonar dock innebörden av artikel 29
i den allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna som innehåller restriktioner till
grunden för religionsfriheten som omnämns i artikel 18. Detta eftersom Kungadömet
Saudiarabien är en islamisk teokrati där Koranen och den Sunni-muslimska traditionen är
konstitutionen som Kungadömet är uppbyggt på. För att bevara den allmänna ordning och
moral så har åtgärder implementerats för att bevara den enda religion vars inflytande och
makt existerar i symbios med Kungadömet.
Religionsfrihet är i sig en abstrakt term då den enda sanna religion är islam och dess
sanningsenliga tolkning är Sharia. Vådan mot muslimer i världen är ofantlig och därav bör
världssamfundet finna sig i att diskrimineringar mot muslimer är i stark motsägelse till Guds
ord och den lag och ordning som redan existerar. Kungadömet befrämjar alla aktioner
UNHRC implementerar som respekterar en stats suveränitet i respekt för dess tro och
allmänna ordning.
Land: Spanien
Delegat: David Håkansson
Utskott: UNHRC
Delegationen Spanien ser mycket allvarligt på alla former av inskränkningar av människors
grundläggande fri- och rättigheter. Delegationen Spanien lägger därför stor vikt vid religionsfriheten
och att begränsa den så lite som möjligt. Enligt artikel 18 i de mänskliga rättigheterna har varje
medborgare rätt att ha vilken religion man vill samt att utöva vilken religion som helst.
Delegationen Spanien är medvetna om att vissa religiösa traditioner bygger på att framförallt kvinnor ska täcka ansiktet på ett sätt som gör individen oidentifierbar. På många ställen har detta lett till stora debatter om säkerhet, samt att i många länder har förbud mot så kallade heltäckande niqabs och burkas införts följt med böter. Delegationen Spanien är väl medvetna att varje land enligt de mänskliga rättigheterna är skyldiga att upprätta en sådan ordning att rättigheterna i sin helhet kan uppfyllas (artikel 28). Därför ser Delegationen Spanien det som nödvändigt att begränsa rätten att bära kläder som gör individer oidentifierbara i fall där detta äventyrar allmänhetens säkerhet, även om det finns religiösa motiv bakom klädseln. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna godkände det franska förbudet i en dom den 1juli. Domstolen accepterade det franska argumentet att bärandet av niqab strider mot principerna att bo tillsammans i ett samhälle, eftersom dessa kvinnor inte kan kommunicera och delta i linje med andra och att de franska myndigheterna därför med rätta kan ingripa i religionsfrihet.
Samtidigt anmärkte FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna för samma förbud och menade att detta står i strid med såväl den grundläggande rättigheten till religionsfrihet som kravet på
likabehandling inför lagen. Det kan anses problematiskt att de olika organisationerna har olika syn på detta och de bör därför genom deras olika instanser hitta en gemensam konsensus någonstans emellan. Delegationen Spanien anser endast att det är i fall som säkerheten äventyras som förbud ska gälla. Delegationen Spanien anser att detta utskottet ska komma överens om när sådana här tillfällen är.
Land: Syrien
delegat: Emma Nadine Dal Prà
Utskott: UNHRC
Många länder i Europa förbjuder användningen av niqab och burka på offentliga platser, t.ex.
Danmark, Österrike, Tyskland, Bulgarien och Nederländerna. Även om Syrien är starkt dominerat av islam och befolkningen består av många religiösa minoritetsgrupper, har staten varit officiellt sekulär (icke-religiös) sedan självständigheten 1941.
Religionsfriheten respekterades ända fram till inbördeskriget som utbröt 2011. Innan kriget använde många flickor sjal och nya moskéer byggdes, men i juli 2010 utfärdade Syriens regering ett dekret som förbjuder kvinnor med täckt ansikte att vistas på universitetens områden. Det innebär i praktiken att personal och studenter inte längre kan bära burka eller niqab. Syrien vill inte att kvinnor ska bära burka, alltså den vill slippa religiösa symboler och kommer inte att skriva under några resolutioner. Syrien anser att religion är privat och inte ska finnas på offentliga miljöer.
Land: Sydkorea
Delegat: Teodor Bunke
Utskott:UNHRC
Republiken Sydkorea står enade med det internationella samfundet kring mänskliga
rättigheter artikel 18. Religionsfrihet råder i landet vilket innefattar att varje individ får
välja fritt vilken religion hen ska tillhöra och att ingen ska bli tvingad att tänka på ett
visst sätt. Religionsfrihet i landet har resulterat i att det finns många olika religioner
och uttrycka sin tro. De dominerande religionerna är Kristendomen, Buddhismen som
idag är landets officiella religioner och ungefär hälften av befolkningen är ateister
vilket innebär att de är icke-religiösa.
Genom att religionsfrihet råder i landet anser Republiken Sydkorea att varje person
ska kunna gå runt med vilken religiös symbol de vill utan att känna någon slags
känsla av oro. Små religiösa minoriteter ska inte behandlas annorlunda i landet på
grund av deras religion.
Vidare anser Republiken Sydkorea att det är viktigt att religionsfrihet ska spridas runt
om i världens så att varje individ har chansen till att tro på vilken religion de vill. Det
är viktigt att det internationella samfundet bestämmer i vilka situationer religionsfrihet
får inskränkas för att på det bästa sätt skydda de mänskliga rättigheterna.
Land: Turkiet
Delegat: Ava Darvishnejad
Utskott: UNHRC
Delegationen av Republiken Turkiet förespråkar religionsfriheten starkt och betraktar det som något samtliga medlemsstater i FN bör arbeta för. Republiken Turkiet värnar om att befolkningen i landet ska ha möjlighet att få uttrycka sina religioner fritt vilket gäller både för muslimerna samt minoritets religionerna i landet, speciellt då minoritetsreligioner har särskilda garantier samt skydd i enlighet med Lausannetraktaten från 1923. Delegationen av Republiken Turkiet har ratificerat konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (International Covenant of Civil and Political Rights) vilket tyder på att de har undertecknat en konvention som står för att skydda civila rättigheter där bland annat religionsfriheten konstateras. Således föreslår Republiken Turkiet att fler delegationer vilka har ratificerat konvention, bör rätta sig efter konventionen. Delegationen av Republiken Turkiet förespråkar därför följaktligen inte någon form av begränsning av religioner, så länge religionen inte förespråkar sådant som exempelvis incest samt kannibalism. Om en begränsning av religionsfriheten görs, leder det till en inskränkning av de mänskliga rättigheterna, vilket inte är något som förespråkas av Republiken Turkiet. Det absolut essentiella är att se till så att inga människor diskrimineras på grund av deras religion och således behövs det att konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter fullföljs.
Land: Tyskland
Delegat: Hanna Rosenqvist
Utskott:UNHRC
Att värna om alla medborgares religionsfrihet anser Förbundsrepubliken Tyskland är en
skyldighet som varje land har. Oavsett vilket land en person föds i ska den personen ha rätt att
kunna utöva sin religion och bära de religiösa symbolerna som personen önskar, utan att
behöva känna rädsla.
Idag finns det länder vars invånare inte har rätten att tillhöra vilken religion de vill. Dessa
invånare har därmed inte heller rätten att bära de religiösa symbolerna de vill. Anledningen
till att religionsfrihet idag inte gäller i alla stater är att invånare i somliga länder idag riskerar
att bli bestraffade, antingen av närstående eller av staten, p.g.a. av olika religiösa val. Att detta
förekommer idag anser Förbundsrepubliken Tyskland är oacceptabelt. Därmed föreslår
delegationen Tyskland följande handlingsplan för att religionsfrihet ska kunna bli verklighet
över hela världen:
- Allmän religionsfrihet ska officiellt gälla i alla stater. Detta kan bl.a. ske genom
lagstiftningar.
- Allmän religionsfrihet ska även fungera i praktiken i alla stater. Detta uppnås då alla
stater kan garantera skydd för de medborgare som antingen väljer att lämna eller börja
tillhöra olika religioner. Samma skydd måste även gälla för de medborgare som väljer
att använda eller inte använda olika religiösa symboler.
Först efter att dessa punkter har förverkligats, har verklig religionsfrihet uppnåtts över hela
världen.
Land: Förenta staterna
Delegat: Ebba Johansson
Utskott: UNHRC
Vi, Förenta staterna, lägger stor vikt vid FN:s mänskliga rättigheter. De Förenta staterna anser
att rätten till religionsfrihet är en självklarhet, något som vi med djup beklagelse ser inte
speglas i verkligheten. Vi fördömer diskriminering och kränkning mot religiösa minoriteter
som vi idag bevittnar i vår omvärld. Det är med en djup sorg som de Förenta staterna
bevittnar hur oskyldiga civila människor runt om i världen drabbas av våld och hot på grund
av sin religion. Detta tillstånd betraktar vi som oacceptabelt och en lösning till följande
situation är högst väsentlig.
Beskyddande av utövare av minoritetsreligioner är något som vi ser som en viktig del av de
mänskliga rättigheterna. Vår primära lösning är att alla stater tar sitt ansvar och alla stater som
igenkänner sig i ett liknande tillstånd bör sträva efter att följa Artikel 18 i FN:s förklaring om
de mänskliga rättigheterna, som syftar på att varje människa har religionsfrihet och ska ha rätt
att utöva sin religion.