Generalförsamlingen rollspel 2 2014

Generalförsamlingen 

Delegation: Australien 

Delegater: Cajsa Månsson, Clara Dahlgren & Amanda Karlsson 

Samväldet Australien betraktar situationen för religiösa minoriteter som oroande, då det sker kränkning och diskriminering av dessa grupper. Det är med djup beklagan som delegationen Australien konstaterar att förföljelse, utrensning och trakasserier sker världen över och Australien vill angripa alla institutioner och rörelser som hindrar individer från att utöva sin tro. Den australiensiska regeringen fördömer diskriminering som ett allvarligt brott mot mänskliga rättigheter. Områden med utsatta minoriteter är starkt kopplade till uppror, fattigdom, sårbarhet, våld samt interna och internationella konflikter. Samväldet Australien eftersträvar att minoriteter ska bli mer delaktiga i samhället för att minska den långvariga arbetslösheten och öka kunskapsnivån. Större delaktighet i samhället bidrar till en minskad klyfta mellan invånare, ett större kulturutbyte och en bättre levnadsstandard för religiösa minoriteter. Australien understryker att ansvaret ligger hos varje nation att se till så att landets minoriteter är trygga, men en förutsättning för att lyckas är ett internationellt samarbete med ett gemensamt mål. 

Policy Paper: Religiösa minoriteter

Land: Federala republiken Brasilien

Delegater: Klara Thell- Lenntorp, Gustav Andersson, Amalia Pålsson

Den Brasilianska Federationen har röstat för FNs allmänna förklaring om mänskliga rättigheter samt betonar vikten av individens rätt att tillhöra valfri religion. Brasilien är djupt medvetna om hur olika problem runt om i världen påverkar religiösa och etniska minoriteter och är noga med att inte blunda för detta. Därför ska varje enskild individ garanteras religionsfrihet och fri religionsutövning. 

Brasilien konstaterar att det är förbjudet att diskriminera en annan individ på grund av ras, etnicitet och religion. Därför anses det viktigt att skydda urfolk och minoriteters rättigheter liksom deras möjligheter att bevara sina kulturer. Brasilien jobbar för att varje urfolk och minoritets markrättigheter. 

Religiösa minoriteter finner man överallt i Brasilien. Majoriteten av befolkningen är kristna, men det finns många utövare av andra religioner också. Olika typer av naturfolk lever i Brasilien och deras civilisationer är skyddade i olika nationalparker då detta är ursprungsbefolkningen. Uppskattningsvis tillhör 730 000 människor ursprungsbefolkningen. Religionsfriheten ska vara självklar och att bryta mot det kan ge upp till fem års fängelse. 

Federala Republiken Brasilien är alltså en stat som är noggranna med rättigheterna gällande religiösa minoriteter och urbefolkning.

Policy Paper angående religiösa minoriteter

Delegation: Republiken Chile

Delegater: Adilah Binhayeemahamanaing, Emma Liljegren Goncalves, Ellen Palmgren

Republiken Chile uttrycker djup oro över det förtryck som olika religiösa minoriteter i nuläget får uppleva och det hot som riktas mot dessa. Republiken Chile anser att detta förtryck är en oförsvarbar gärning och att de ansvariga måste ställas inför rätta.

Den pågående situationen innebär ett stort hot mot de mänskliga rättigheterna samt mot internationell fred och säkerhet, därmed kungör Chile att detta problem måste lösas. Republiken Chile uppmuntrar samtliga länder till att arbeta tillsammans genom en politisk process för att försöka återfå kontroll över situationen och minska det pågående förtrycket. Republiken Chile betonar att detta är ett problem som bör hanteras av berörda länders myndigheter i samarbete med resten av omvärlden.

Utskott: Religiösa minoriteter

Delegation: Kungariket Danmark

Delegater: Sophie Morreau och Ottilia Ljung

Kungariket Danmark är djupt upprörda över hur religiösa minoriteter behandlas i världen och anser att det är en fundamental mänsklig rättighet att hava befogenheten att ostört utöva sin religion individuellt eller i en gemenskap. Av den orsaken att problemet är globalt, haver kungariket Danmark en önska om alla delegationers ökade verksamheter i religiösa minoriters rättigheter.

Kungariket Danmark uttrycker ett önskemål om införande av internationella precisa lagstiftningar, med skyddande avsikt av det fundamentala mänskliga rättigheterna. Efter införande av internationella precisa lagstiftningar av de fundamentala mänskliga rättigheterna kan de gemensamma religiösa rättigheterna säkrare upprätthållas, vilket resulterar i länder mer probabelt kan upprätthålla de religiösa minoriteters rättigheter samt jämlikare på en internationell nivå.

Kungariket Danmark framför även sitt fulla förtroende till att alla delegationer tillämpar ett nationellt ansvar för en diplomatisk och delegation specifik utveckling av religiösa minoriteters rättigheter. En progression av de religiösa minoriteters rättigheter kan verkställas genom nationella samt internationella handlingsplaner som granskas av oberoende myndigheter eller i problematiska områden kan närvaro av NATO skydda samt främja religiösa minoriteters rättigheter.

Policy Paper - religiösa minoriteter

Egypten

Delegater: Louise Brandt, Julia Karbassi, Victoria Rhodes 

Tro och religion har större makt än vad man kan tro. Krig, konflikter och instabilt nationellt styre är stora konsekvenser av religiös tro, men delegationen Egypten anser att konflikterna är resultat av länder som står upp för sin religion.

Republiken Egypten är väl medvetna om hur religiösa minoriteter behandlas runt om i världen och att artikel 18 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna som syftar på att varje människa har religionsfrihet och ska ha rätt att utöva sin religion. Dock anser Egypten att Koranens ord och lagar förespråkar en större makt än vad dessa FN-förklaringar gör. 

Egypten uppmuntrar för en muslimsk religiös politik och i dagens läge är de kristna Kopterna i Egypten en stor religiös minoritet som utgör på ett ungefär 10 % av Egyptens befolkning, trots en lång historisk bakgrund i landet. Kopterna utsätts för ständiga förföljelser och förtryck av den muslimska majoriteten och dessa trackaserier har ökat de senaste åren. Dock anser delegationen Egypten att Konflikter mellan Egyptens religiösa minoriteter och majoriteter är ett problem som påverkar landet negativt och dödsfall är ett starkt exempel på detta. Kopterna är landets ursprungsbefolkning, men i dagens läge är det muslimerna som har befallet över minoriteten.

Egypten anser att man ska kämpa för islam och ett gott samhälle baserat på sharia lagarna. I strävan för ett gott samhälle finns det inte plats för kopter.

Delegationen Egypten anser att konflikterna som uppstått mellan muslimerna och krista efter kravallerna år 2011 utgör ett hot mot den muslimska tro vill skapa en religiös intollerans mot krista och att religionsfriheten ska minska.

Det muslimska brödraskapet är Arabrepubliken Egyptens främsta parti och minoriteten av ursprungsbefolkningen Kopter fortsätter att minska, medan muslimernas majoritet ökar. Muslimska brödraskapet har länge varit den viktigaste oppositionsrörelsen i Egypten. Pga. partiets höga ställning är möjligheten till ett muslimsk regering otroligt hög vilket delegationen Egypten varmt välkomnar. Republiken Egypten anser att minoriteten satt sig i sin egen sits genom att anspråka för en annan tro. Egypten är en dominant islamsk nation och vill klargöra att islam är världens religion och vill uppmärksamma att Koranens ord och lagar är de man ska upprätthålla.

 Policy Paper

Fråga: Religiösa minoriteter

Land: Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien

Delegater: Frida Håkansson, Rebecka Andersson & Anna Odh.

Den demokratiska förbundsrepubliken Etiopien är mycket upprörda över hur religiösa minoriteter behandlas runt om i världen. Att få ha vilken religion man vill är en av FN:s mänskliga rättigheter. Den demokratiska förbundsrepubliken Etiopien är djupt övertygade om att de mänskliga rättigheterna bör följas för ett fungerande och fritt samhälle. Den demokratiska förbundsrepubliken Etiopien har inskrivet både i grundlag och övrig lagstiftning att alla har rätt till religionsfrihet, något vi hävdar att befolkningen i alla världens länder borde ha.

Trots vår stora diversitet av religioner präglas religionsutövandet i den demokratiska förbundsrepubliken Etiopien av tolerans och lagen om religionsfrihet respekteras. En stor anledning till detta är att vi, den demokratiska förbundsrepubliken Etiopien, saknar statsreligion. Detta på grund av att grundlagen tydligt klargör att religion och stat är åtskilda och inga politiska partier med religiös grund existerar. Religiösa grupper kan hävda sig vara bättre än andra religiösa grupper men har ingen chans att få makt via landets styre. Den demokratiska förbundsrepubliken Etiopien har även en civilsammhälleslag som uppger att religiösa organisationer som bedriver biståndsverksamhet måste registreras och följa lagstiftningen. 

Den demokratiska förbundsrepubliken Etiopen anser att alla länder borde ha religionsfrihet nedskrivet i lagen och att de till sin största möjliga förmåga ska se till att lagen följs. Ingen ska behöva stå ut med tortyr, förföljelse, misshandel eller någon sorts kränkande behandling på grund av vilken religion de anser sig vara en del av. Vi anser även att FN ska jobba med att ta fram en definition på vad som räknas som en religiös minoritet. Den demokratiska förbundsrepubliken Etiopien anser sig vara ett gott exempel på hur ett land ska fungera i den här frågan och hoppas att flertalet länder i FN ser detta och följer vårt exempel.

Generalförsamlingen

Fråga rörande: Religiösa minoriteter 

Delegation: Frankrike 

Delegater: Nellie Landkvist, Olivia Ljungälv och Karolina Thor 

Republiken Frankrike är djupt oroade över den försämrade situationen för religiösa minoriteter i världen. Frankrike anser att det är ett internationellt problem som måste åtgärdas omgående. 

Republiken Frankrike ställer sig bakom den europeiska konventionen för mänskliga rättigheterna samt FN:s mänskliga rättigheter och motsätter sig all form av förtryck och diskriminering som strider mot de mänskliga rättigheterna som är korrelerade av konventionsstaterna. 

Frankrike anser att religionsfrihet och yttrandefrihet kompletterar varandra och är en rättighet som skyddar enskilda individer. Varje individ har rätt att utöva sin religion men om någon form av hot förekommer är Frankrike beredda att ingripa militärt. Den internationella människorättslagstiftningen syftar till att skydda individen och inte trosbefattningen. 

Med detta i åtanke är det viktigt att skilja mellan kritik mot religioner och trosuppfattningar samt uppvigling till religiöst hat. Frankrike menar att tillsammans med sina europeiska partners, och FN:s medlemsstater kan vi hjälpas åt att förbättra situationen för religiösa minoriteter. 

Generalförsamlingen

Delegation: Republiken Indien

Delegater: Mathias Eriksson, Alexander Mardell, Axel Pettersson

Med största oro, bevittnar Republiken Indien förföljelsen och kränkningar av religiösa minoriteters rättigheter i första hand konfliktområden. Handlingar likt dessa, fördömer Republiken Indien starkt. Med strävan efter religiösa minoriteters fri- och säkerhet med hänvisning till de mänskliga rättigheterna anmodar Republiken Indien till åtgärder. 

Med länders suveränitet i åtanke, förordar Republiken Indien att dessa problem skall hanteras främst på nationell nivå, med möjlighet till internationellt stöd, och samarbete av välvilliga aktörer. Republiken Indien betonar vikten av att religiösa minoriteter integreras i samhällena och rekommenderar starkt att lagar införs med uppgift att säkerställa dessa minoriteters politiska, ekonomiska, kulturella och sociala fri- och rättigheter.

Vidare betonar Republiken Indien vikten av att ekonomiskt stödja U-länder genom bistånd för att hjälpa dessa staters förmåga till att utvecklas och få en möjlighet till motverka och bekämpa systematisk förföljelse av religiösa minoriteter, i sina länder.

PP Skydd för religiösa minoriteter

Irak

Republiken Irak förespråkar ett skydd för religiösa minoriteter som skall ingå i en konstitution. I Irak existerar det ett sådant skydd i form av religionsfrihet, trots detta förekommer det fortfarande kränkningar av denna i Irak men även i andra delar av världen. Republiken Irak erkänner varje enskild individs rätt till religionsfrihet och uttrycker uppskattning till stater som även gör detta. Vidare ser Irak med största oro att flertalet stater ej tar detta i bejakande. Republiken Irak uppmuntrar stater att betona detta problem vid stiftning av lagar. Irak stödjer internationella samarbeten för att få bukt med kränkningarna av de religiösa minoriteter som befinner sig runt om i världen. Irak är också djupt övertygade om att goda resultat kan nås genom kraftig strävan efter mer jämlika förhållanden oavsett religiös tillhörighet. Iraks regering betonar starkt vikten utav en hållbar integration för minoriteter i samhället. Republiken Irak vill arbeta för att detta växande problem ska minska år för år främst genom diverse lagstiftningar i de enskilda nationerna.

Policy Paper

Fråga: Religiösa minoriteter

Land: Republiken Irland

Delegater: Hanna Wallén och Freja Asgeirsdottir

Republiken Irlands lagar förbjuder diskriminering på grund av nationalitet, etnicitet, språk och religion, och det finns en speciell minister som är utsedd att ha ansvar för dessa integrationsfrågor. Det råder med andra ord religionsfrihet i republiken Irland. Det förekommer dock problem för en del grupper som har svårt att integreras och passa in i samhället.

Nästan nio av tio irländare är katoliker, och varannan invånare går i kyrkan minst en gång i veckan. Även om en stor majoritet är katoliker, hela 84 %, har de förlorat många anhängare på senare år, bland annat ungdomar ifrån större städer. Särskilt hög var dock antalet icke-troende i åldern 25 till 29 år. Hela intresset för religion på ön har minskat drastiskt, och detta påstås bero på sexskandalerna då katolska präster utnyttjade barn. De som anser sig religiösa har minskat från 69 % till 47 % på sju år och det är färre och färre unga som vill utbilda sig till präster men ändå så har det de senaste 5 åren blivit en tillväxt med omkring 5 % när det gäller den katolska kyrkan. 

Övriga kristna är främst anglikaner, vars andel är ungefär 3 %. Andra små religiösa minoriteter med under en procent anhängare är presbyterianer, ortodoxa, muslimer och metodister. Kyrkornas organisationer är gemensamma för både republiken Irland och Nordirland. Även när det gäller invandrarna så är majoriteten katoliker, men genom invandring har den ortodoxa kyrkan och islam kristna vuxit snabbast de senaste åren. Pingströrelsen på Irland har också på senare år vuxit sig starkare och fått fler anhängare.

Religiösa minoriteter

Israel

Staten Israel anser att religösa minoriteter inte bör ha en särställning i samhället. Men med det sagt så vill Israel tillföra att det bör råda tolerans mot alla religioner och trosuppfattningar. Israel vill hänvisa till artikel 18 i FNs allmänna förklaring om mänskligheter. Om att alla människor har rätt till religionsfrihet.

Israel tycker samtidigt att utsatta minoriteter i extra utsatta områden skall få stöd för att inte hamna i kläm mellan aggressiva terrorist organisationer och krigsförande diktaturer. Israel anser att alla människor har rätt att leva vart de vill men med det sagt inte kränka andra länders territoriella integritet.

Israel uppmanar FN att aktivt bekämpa en växande antisemitism som växer runtom i världen. Därför att Israel ser fördömande på all form av rasism och antisemitism. Israel att det behövs att FN tar tag i detta problemet för i många länder så bryr sig inte regeringar om tex judarna i deras respektive länder. Därför behövs det en internationell röst som styr upp problemet.

Sammanfattnings så vill Israel citera artikel 18 i FNs allmänna förklaring om de männskliga rättigheterna. “Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.”

Huvudfråga- Religiösa Minoriteter 

Land: Japan

Delegater: Johanna Jönsson, Matilda Ripa, Pauline Lindborg

Japan är fullt medvetet om att religiösa minoriteter inte alltid har samma rättigheter som resterande befolkning i världen. Monarkin Japan vill arbeta för att religiösa minoriteter berättigas att bekänna och utöva sin egen religion utan förtryck från omvärlden. Japan betonar att det därmed kommer att bli ett rättvisare samhälle. Japan har en önskan om att problemet ska lösas, då landets mening är att diskriminering skapar konflikter som bildar grupper i samhället. Människor i världen skall ha lika rättigheter samt frihet oberoende av ras, religion och etnisk bakgrund, och det förutsätter att även religiösa minoriteter har dessa rättigheter. Monarkin Japan tar avstånd och fördömer all diskriminering mot religiösa minoriteter, och uppmanar till att det internationella problemet bör lösas på nationell nivå. Den grundläggande förutsättningen för att lösa detta är att alla länder i världen skriver under FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Avslutningsvis tror och hoppas Japan att samtliga av världens religiösa minoriteter ska skyddas mot förtryck utan dröjsmål.

Policy Paper (Huvudfrågan)

Jordanien

Jordanien föreskriver religionsfrihet, att alla ska ha frihet till utövning av religion och tro. Den Jordanska delegationen konstaterar att det finns ett internationellt problem med religiösa minoriteter och Jordanien vill arbeta för att främja tolerans och förståelse religionsfriheten.

Delegationen från Jordanien vill även se en positiv utveckling för religionsfrihet och ett bättre skydd för de religiösa minoriteternas rättigheter. Dessutom ser Jordanien på religionsfriheten till ett grundläggande mänsklig rättighet och anser att ett förstärkt skydd skulle hjälpa religiösa minoriteter från förföljelse, vara avvisade för våld mot de religiösa minoriteterna och diskriminering mot dessa.     

Den Jordaniska delegationen föreslår att lösa konflikten på ett fredligt sätt genom ett internationellt samarbete. Med uppmärksamhet på att problemet är som stört i fattiga länder behövs det hjälp alla länder med fredliga aktioner eftersom att man är orolig över att det annars skulle kunna anses försvåra situationen för de religiösa minoriteterna. Man menar att fientliga aktioner kan få en motsatt effekt och förtrycket mot de religiösa minoriteterna ökar.

Jordanien vill beroende på om andra länders regering ligger bakom problemet uppmana att andra länder ska överväga ett ekonomiskt medel som t.ex. handelssanktioner för att lösa situationen för religiösa minoriteter. Jordanien har full förtroende för FN och vid fall då religiösa minoriteters liv och säkerhet är i fara och där världslandet saknar förmåga att säkerställa att dessa minoriteter är utom fara för liv och hälsa samt kan fortsätta att utöva sin religion då måste FN agera med full kraft och utan dröjsmål. Åtgärder måste vidtas för att upprätta säkerhetszoner kring de drabbade regionerna som hindrar all slags väpnade hot riktade mot religiösa minoriteter inom dessa säkerhetszoner. FN:s fredsbevarande styrkor anses av Jordanien ha högre grad av respekt och neutralitet än militära styrkor från grannländer som kan uppfattas som direkt eller indirekt färgade utav viss religiös konflikt.

Policy Paper

Delegation: Samväldet Kanada

Delegater: Emelie Sassler, Frida Fransson & Emelie Lundström

Samväldet Kanada är djupt oroat över situationen för förföljda religiösa i olika delar av världen. På grund av sin tro har individer angripits av både restriktioner från regering och olika sociala fientligheter. 

Samväldet Kanada arbetar för att de många etniska grupperna i Kanada ska kunna bevara sina kulturarv, istället för att helt och hållet smälta samman med den dominanta kulturen. 

Samväldet Kanada anser att alla länder har ett ansvar och Kanada önskar även ett större intresse i frågan, då denna frågan berör mänskliga rättigheter, vilket är ett ämne som omfattar alla.

POLICY PAPER

Delegation: Kenya

Delegater: Hampus Karlén Jönsson, Kasper Lundmark och Carl Hellström.

Republiken Kenya uppmanar FN om att ge stöd gällande sammanförandet av det kenyanska folket. Men det gäller inte bara för Republiken Kenya, utan för hela världen. Dagens samhälle lider av segregation inom religion i alla håll och kanter och detta kräver ett slut innan det tar död på större delar av jordens befolkning. I Republiken Kenya råder det konstant konflikt mellan extremister av landets islamiska minoritet och av resterande religiösa grupper. Medlemmar av terroristgrupper som Al-Shabab och al-Qaida är aktiva inom landet, och bara de senaste 14 åren har mer än 20 olika ledare för islamiska grupper i landet mördats som en följd av deras attacker, för att inte nämna det stora antal oskyldiga civilpersoner som dödats enbart på grund av deras religion. Som tidigare beskrivet är detta ett internationellt problem som måste lösas med aggressivt samarbete mellan alla världens starka makter. Detta för att religionsfrihet inte existerar i många av de länder som påstår att det starkt strider för det. För att kunna uppnå stabilitet måste man skingra de militära grupperna och lära ut tolerans inom befolkningen. Republiken Kenya anhåller idag om stöd från FN–delegater världen om: tillsammans kan religiös diskriminering och våld i världen nå ett slut, och samtliga länder skall bli en plats där folk av alla religioner och folkslag kan leva i fred och säkerhet.

Policy Paper

Religiösa minoriteter

Delegation: Republiken Litauen.

Delegater: Saga Quednau, Matilda Lundblad & Hanna Rosén.

Republiken Litauen anser att frågan om religiösa minoriteter är väldigt komplex och konstaterar att det är svårt att tillhandahålla en konkret lösning på problemet. 

År 1991 när Litauen inträdde i FN ratificerade vi de mänskliga rättigheterna och Litauens lagar anpassades efter konventionen. Litauen antog bland annat år 2005 en diskrimineringslag och år 2007 antogs en offentlig strategi för integration av minoriteter. Enligt de mänskliga rättigheterna och ovanstående lagar fördömer Litauen all form av diskriminering och vill framhålla att ingen diskriminering mot religiösa minoriteter får förekomma.

Republiken Litauen betonar starkt de mänskliga rättigheterna och hur väsentliga de är i frågan. Litauen uppmanar till att söka efter en fredlig, diplomatisk lösning som inte kränker dessa oumbärliga rättigheter. Litauen godkänner inte någon form av väpnad konflikt som en alternativ lösning. Vidare vill Litauen betona väsentligheten av att så många delegater som möjligt är eniga om en lösning som kan fungera som ett långsiktigt och globalt förhållningssätt.

Policy paper

Luxemburg

Furstendömet Luxemburg är djupt bekymrade över situation för de religiösa minoriteterna i världen och vill arbeta för att skydda dem och förbättra deras levnadsvillkor. Därmed motarbetar Luxemburg förtrycket mot de religiösa minoriteterna och skapar ett tryggare liv för dem. Efter begrundandet av dagens situation har Luxemburg fått bekräftat att religiösa minoriteter idag diskrimineras, mördas, behandlas som andra klassmedborgare över hela världen och kränks. Delegationen Luxemburg vill uppmana alla FN:s delegationer att finna en fredlig och gemensam lösning eftersom detta är en internationell fråga. Detta vill den Luxemburgska regeringen skall ske utan militär handling. Den luxemburgska delegationen vill uppmuntra alla länder som har ratificerat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, att följa den och inte föra statistik på religiösa minoriteter. Delegationen Luxemburg vill avslutningsvis med största oro tala om att den fjärdedel av jordens befolkning som anses som religiösa minoriteter, skall finna fred och trygghet i ett samhälle återigen.

Land: Förbundsrepubliken Nigeria

Delegater: Rutger Rosén, Gustav Karlén, Filip Stålbrand

Religiösa minoriteter

Förbundsrepubliken Nigeria anser att det är nödvändigt att diskutera frågan om religiösa minoriteter. Förbundsrepubliken Nigeria är ett land med många olika religiösa grupper, därför anser vi att det är viktigt att lyfta frågan. 

Förbundsrepubliken Nigeria anser att religioner är viktiga kulturbärare och att det är viktigt att se hur de abrahamistiska religionerna och kristendomen har format den civilisation som Nigeria har idag.

Nigeria ser Islam och kristendom som den grund Nigeria vilar på. Religionerna enar många av de olika folkgrupperna och ser islam och kristendom som broderreligioner. Dessa religioner har varit mycket viktiga i byggandet av den nigerianska nationen och enar de många olika folkgrupperna. 

I Nigeria anser man också att de fanatiska rörelsernas tillväxt vara oroande Konflikter beror i grund och botten på brist på enighet i dessa stater. Nigeria har också varit drabbat av interna konflikter under många år och vet hur hårt sådana konflikter kan drabba ett land. 

Förbundsrepubliken Nigeria värdesätter religionsfriheten som en av de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Men de säger också att det är av största vikt att bekräfta en gemensam religiös grund för att undvika konflikter, särskilt i länder som är så pass etniskt varierat som Nigeria är.

Generalförsamling: Religiösa minoriteter

Delegation: Demokratiska Folkrepubliken Nordkorea

Delegater: Gustav Gath, Max Diestel 

Demokratiska folkrepubliken Korea och högsta ledaren Kim Jong-Un proklamera genom sin konstitution om välbefinnandet som minoriteterna har. Man tar hand om de religiösa minoriteterna som finns i landet. Kristna utgör 1 % av landets befolkning, och dem blir behandlade med respekt och har samma rättigheter som de andra medborgarna. Andra minoriteter som utövar ny-religiösa traditioner blir också lika behandlade. Dessa utövare blir respekterade om de respekterar reglerna gällande utövning och spridning inom Demokratiska folkrepubliken Korea. Demokratiska folkrepubliken Korea har också en kinesisk minoritet i landet och såväl dem blir behandlade som respekterade medborgare, enligt konstitutionen 

Tyvärr ser inte omvärlden lika bra ut, man ser att religiösa minoriteter blir dåligt behandlade, religiöst förtryck är inte ovanligt i omvärlden och detta beror på kapitalismen där man inte bryr sig om folket utan bara om sina plånböcker. 

Vi råder därför länder med förtryck mot religiösa minoriteter att göra något åt det. Länderna måste sätta folket i första hand, detta genom en upplösning utav de kapitalistiska samhällen som råder idag. Folket måste få lika rättigheter och inte känna sig negativt särbehandlade. Demokratiska folkrepubliken Korea är därför ett land man ska se upp till, låt folket leva i kontrollerad frihet från förtryckning, låt folket få leva i ett kommunistiskt paradis, låt folket leva i ett land likt Demokratiska folkrepubliken Korea.  

Norge - Policy Paper Huvudfråga

Vi i Norge är bekymrade angående situationen för religiösa minoriteter i världen då det ofta förekommer förföljelser samt diskriminering för de utsatta minoriteterna. Norge vill därför arbeta för att religiösa minoriteter ska finna sig väl tillrätta oavsett var i världen de befinner sig. Norges regering bedömer att det är en problemsituation som skall lösas omgående för att uppfylla kraven för de mänskliga rättigheterna. Vi i Norge menar att det är viktigt att ratificera FN:s konvention om mänskliga rättigheter då den innefattar bestämmelser om religionsfrihet. Vi i Norges regering uppmanar därför alla nationer i världen att ratificera FN:s konvention om mänskliga rättigheter.

Den grundläggande lösningen, menar Norge, är en internationell fråga som endast kan tacklas genom ett ökat samarbete i Europa samt delar av resterande världen. Där tanken är att vi tillsammans skall möta de utmaningar som vi i världen står inför angående situationen för religiösa minoriteter. 

Vi hoppas avslutningsvis att situationen för religiösa minoriteter drastiskt ska förbättras inom snar framtid.

Generalförsamlingen - religiösa minoriteter

Delegation: Nya Zeeland

Delegater: Johanna Alm, Linnéa Widgren & Isabell Schönström

 Ett land är ingenting utan sin befolkning och vilka rättigheter en individ har avgörs inte av ens kultur, historia, språk eller religion. Det är med djup beklagan som Nya Zeeland står inför generalförsamlingen idag för att diskutera denna fråga. 

Monarkin Nya Zeeland anser att diskriminering av religiösa minoriteter är något som tillhör gångna generationer och att världen idag är mer förnuftig. Vi i Nya Zeeland är medvetna om att det är en svår uppgift att välkomna minoriteter i samhället, men samtidigt en nödvändighet. Monarkin Nya Zeeland vill engagera oss så gott vi kan för att lyfta deras ekonomiska, kulturella och sociala jämställdhet. 

I områden där minoriteters förtryck lett till konflikter måste länder agera, alla ska kunna leva sida vid sida utan att en av parterna blir förtryckta. Monarkin Nya Zeeland proponerar att konflikter skall lösas via fredliga förhandlingar mellan de parter där sammanstötningar uppstått.  

FN instiftade 2006 ett råd (MR-rådet) för de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna innefattar en paragraf som förhindrar diskriminering och förkunnar att alla människor är av lika värde. Monarkin Nya Zeeland anser därför att det är varje land skyldighet att skriva på konventionen om de mänskliga rättigheterna och följa det FN beslutat om.

 Monarkin Nya Zeeland föreslår att UPR ska engagera sig mer samtidigt som varje land måste värna om sin befolkning oavsett ursprung, språk och religion. Monarkin Nya Zeeland är mån om att diskrimineringen av religiösa minoriteter upphör, då ett sammanfogat folk kommer gynna välstånd och utveckling.  

Policy Paper

Utskott: Religiösa minoriteter

Land: Republiken Rwanda

Delegat/Delegater: Elin Trulsson

Inom Republiken Rwanda utgörs den största andelen ut av kristna, men Republiken Rwanda utgörs även av minoriteterna mulismer, adventister, ateister och naturreligiösa rörelser. Republiken Rwanda anser liksom Förenta Nationernas konvention om medborgliga och politiska rättigheter att religionsfrihet är varje människas rättighet.  Oavsett religion har samhället en skyldiget att respektera människor likvärdighet och motverka religiösa segregationer. Republiken Rwanda medger att stora etniska konflikter har förkommit i landet under en lång tidsperiod, men vad som åter igen bör understrykas är att Republiken Rwanda har lyckats hantera religionsfrihetsfrågan utan att några större konflikter uppstått. Detta är något som Republiken Rwanda självfallet vill se till att upprätthålla och uppmanar Förenta Nationernas konvention om medborgliga och politiskarättigheter att fortsätta sitt arbete emot förtyck av religiösa minoriteter. 

Utskott: Religiösa minoriteter

Delegation: Ryska Federationen

Delegater: Amelie Erici, Linn Brandt, Tekla Isell & Vilma Öhrman

På samtliga kontinenter möter religiösa minoriteter våld, frihetsberövande, tortyr och förtryck av sina grundläggande friheter. Ryska Federationen har ratificerat Ramkonventionen. Denna konvention omfattar bestämmelser som garanterar minoriteter en rad grundläggande mänskliga rättigheter, bland annat religionsfrihet. Vidare, enligt artikel 18 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, har varje människa rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Ryssland värdesätter dessa bestämmelser högt eftersom hela 20 % av ryska befolkningen består av olika religiösa minoriteter. De utgör en viktig del av mångfalden i samhället.

Tyvärr är många minoriteter i Ryssland hotade av kulturella och språkliga förluster för tillfället. Ryska Federationen förbjuder, enligt lag, diskriminering men det sker ändå - precis som i andra delar av världen. Ökningen av religiösa nationalismen har lett till förstärkta klyftor i samhället, som påverkar både den politiska och den offentliga debatten. 

Den Ryska Federationen vill i framtiden göra följande åtgärder för att minoriteter inte ska diskrimineras:

Anställa ett flertal människorättsförsvarare för minoriteters rättigheter. Ryssland vill även dokumentera kränkningar och hur man effektivt övervakar brott mot de mänskliga rättigheterna inom landet.

Förbättra opinionsbildning och dialog på federal och lokal nivå mellan minoriteter och myndigheter.

Utveckla samarbete, som leder till större nätverk, med deltagare från olika minoriteter. 

Offentliggöra människorättsövervakningen och rapportera om minoriteters rättigheter i Ryska Federationen.

Generalförsamlingen, situationen för religiösa minoriteter

Delegater: Jon Björklund, Ellen Malm, Julia Thulin

Delegation: Konungariket Saudiarabien

Konungariket Saudiarabien ser på situationen för religiösa minoriteter som ytterst problematisk.

Saudiarabien ser dock en lösning till denna problematik. En nation med en enad religion minskar riskerna för förtryck mot religiösa minoriteter. Detta utgör en optimal lösning då det minimerar risken för religiösa motstridigheter, såsom skilda värderingar och levnadssätt. Dessvärre pågår det i dagens samhälle konflikter i varierande utsträckningar religioner emellan. Saudiarabien ser allvarligt på detta problem och vill betona vikten av ett samhälle präglat av en enad religion.

Saudiarabien anser att det är väsentligt att samtliga ska respektera religion och de individer som utövar det. En nations huvudreligion skall stå i centrum och Saudiarabien anser att dess befolkning skall tillämpa sig efter denna. Religiösa minoriteter skall anpassa sig, samt sätta sina värderingar åt sidan för att reducera riskerna för motstridigheter. En enad världsreligion främjar en fredlig värld.

Saudiarabien förespråkar att behandling av religiösa minoriteter ska ske på nationell nivå. Delegationen Saudiarabien vill understryka suveränitetsprincipens betydande mening - att samtliga nationer bör ansvara för sina inre angelägenheter, uteslutande vid ytterst kritiska situationer då övriga nationer kan ingripa. Saudiarabien anser det är essentiellt att nationer tar detta ansvar med värdighet och tillämpar makten på ett korrekt vis.

Saudiarabien har förhoppningar på en framtid där en enad religion integrerar människor, kulturer och nationer istället för att skilda religioner orsakar problem, konflikter och splittringar.

Utskott: Religiösa minoriteter 

Land: Spanien

Delegater: Vendela Axelsson, Klara Lindblad, Anela Skrijelj

Cirka en tiondel av Spaniens befolkning tillhör andra religioner än den katolska kristendomen. Men eftersom Spanien är det land i Europa som just nu har högst invandring så växer de andra religionerna, till exempel Islam som nu är den näst största religionen i Spanien med runt 1 miljon anhängare. För över 100 år sedan ritade Europas kolonialmakter upp strikta gränser i Mellanöstern. Men nu är kartbilden på väg att förändras, det på grund av inbördeskrigens och de etniskt-religiösa konflikternas spår.  Spanien anser de religiösa konflikter som nu råder i Mellanöstern behöver lösas. Delegaterna i Spanien tycker att de största problemen som beror på religiösa konflikter just nu finns i Syrien och Irak. Spanien anser att syriska säkerhetsstyrkor har begått brott mot mänskligheten som inkluderar massakrer, kidnappning, våldtäkter och mord på civila. Men de tycker även att oppositionen har gjort fel genom sporadiska avrättningar. Spanien accepterar inte heller att nästan hälften av Syriens befolkning har tvingats att lämna deras hem. 

Spanien menar att situationen i Irak också är en viktig fråga och ett stort problem då konflikten mellan de religiösa grupperna nu har eskalerat och landet präglas av laglöshet, våld och terror. 

Monarkin Spanien anser här att detta är frågor som inte kommer kunna lösas av Mellanöstern själva. FN, EU och USA bär därför ett stort ansvar och behöver styra upp situationen genom olika åtgärder. Spanien själva har nu en mycket ostadig ekonomi och ett stort problem med invandring så Spanien har inte möjlighet att själva skicka fredstrupper eller stora summor pengar. Därför anser monarkin Spanien att det är de stora aktörerna som har störst ansvar just nu, Spanien är öppna för samarbeten som ska gynna de religiösa minoriteterna så att fred uppnås.

Policy Paper

Religiösa minoriteter

Land: Storbritannien

Delegater: Hugo Wendel, Adam Ring, Filip Bramell.

Storbritannien motsätter sig varken invandring eller de religiösa minoriteter som finns i världen, men menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och vara av en sådan karaktär att den inte utgör ett hot mot vår nationella identitet eller mot vårt lands välfärd och trygghet. Storbritannien anser att förtrycket mot de religiösa minoriteter som just nu råder i världen på ett antal olika platser självfallet är oacceptabelt. Storbritannien anser att detta är något som tåls att diskutera och behandlas på en mer global nivå.

Storbritannien har under många år värnat om alla religioner och dess integritet. Detta eftersom att ingen skall bli diskriminerad eller nedvärderad på grund av religiösa tankar- och åsikter. Storbritannien är djupt medvetna om de konflikter som har uppstått och uppstår än idag mellan olika religioner och dess tro. Storbritannien gör och kommer att fortsätta att göra det  som krävs för att hjälpa till där hjälp behövs och ge understöd till de som inte kan försvara sig själva.

Storbritannien anser att den mest effektiva vägen till framgång i den här frågan är en mix av samarbete mellan stater och organisationer som just FN. Detta eftersom att Storbritannien anser att detta är en fråga som både berör specifika stater men samtidigt behöver behandlas på en mer global nivå där man kan samarbete under kontrollerade och organiserade former för att tillslut nå ett ideal där alla respekterar alla och där fred råder.

Policy paper - huvudfrågan

Sudan

Sudan anser att religiösa minoriteter finns runtom i hela världen och utgör ett stort hot för varje lands ideologi och tro. Sudans regering har anmärkt att dessa grupper utgör en stor mängd av oroligheter och rädsla i världen. Sudan har därmed bestämt att ta avstånd från religiösa minoriteter då vi åberopar att de är en fara för landets styre. 

Landets regering uppmanar därför övriga länder att agera på ett likvärdigt sätt. Sudan är djupt övertygade över att om alla människor istället skulle ha samma tro och liknande åsikter skulle det inte finnas några möjligheter för konflikter att uppstå.  Sudans regering betonar därför att det då skulle vara lättare att skapa fred, eftersom som allas åsikter därmed skulle vara likvärdiga och på så vis uppfyllas. Delegationen Sudan vill därför samarbeta med världens övriga länder och arbeta för att få en gemensam tro.

Republiken Sudan uppmanar att frågan om religiösa minoriteter är ett internationellt problem eftersom dessa grupper existerar i alla länder. Samtliga länder ska därför gemensamt arbeta för att lösa problemet, men det är dock varje enskild stats ansvar att om-konvertera dessa religiösa minoriteter. Sudan anser avslutningsvis att detta är den enda lösningen för att tillsammans kunna skapa ett fredligt samhälle utan konflikter för varje enskild individ. 

Policy paper- Sydafrika

 Med djup beklagan är Sydafrika angeläget om att den religiösa minoritetsfrågan är av stor vikt i dagens samhälle. Människor med avvikande religioner diskrimineras frekvent över sin minoritets grupp i fall som ekonomiska, sociala och biologiska sammanhang.

Sydafrika uppmuntrar fler länder att ta sitt ansvar och visa solidaritet i sakfrågan. Sydafrika åberopar att alla ska ha samma människovärde och samma rättigheter oavsett etnicitet, kön eller bakgrund etc.

Delegaten Sydafrika är djupt upprörda över situationen som nu råder och anser att det är något som måste lösas. 

Upplösning av diskriminering utav religiösa minoriteter kommer att leda till mindre oroligheter, färre konflikter och ökad acceptans, som bidrar till mångfald och ett mångkulturellt samhälle.

Sydafrika, medlemmar av FNs säkerhetsråd, tar sitt ansvar och anser att det är en internationell skyldighet att tillsammans ha en plikt att upprätthålla de mänskliga rättigheterna Med detta i begrundande finns en nationell skyldighet i varje stat som innebär att de har ett ansvar att följa upp de internationella bestämmelserna för de mänskliga rättigheterna.

  Sydafrika anser att lösningar på problemet är att medborgarna och asylsökande i ett land ska stå lika inför lagen, ha samma rättigheter och möjligheten att tillgå samma hjälp och skydd.

POLICY PAPER

Religiösa minoriteter

Land: Sydkorea

Delegater: Linnea Vester, Agnes Thulin, Beatrice Glemming

Problem

Att minoriteter förföljs i Irak är ett stort problem och har varit så länge. I år, 2014, i samband med terroristorganisationen ISIS avancerande samt ockupation av stora delar av norra Irak har situationen blivit mycket värre. Det var illa innan, nu är det kritiskt. Vissa folkgrupper håller på att utrotas fullständigt. Drivna av religiös fanatism försöker ISIS rensa ut religioner och minoriteter från de områdena de kontrollerar. I år har vi fått skåda en skoningslös förföljning av minoriteter överallt där ISIS dragit fram. Minoriteternas rättigheter är ignorerade och efterföljs inte. De lever i ständig rädsla för sin säkerhet. De har begränsad eller obefintlig tillgång till sjukvård, utbildning och annan essentiell service. De saknar egna militära styrkor, vilket innebär att de har svårt att freda sig själva. Sydkorea anser att detta måste få ett stopp och att FN ska agera.

Minoriteter förföljs i Irak och deras situation har blivit allvarlig

ISIS etablering och framgångar har gjort situationen kritisk

Kränknigen av mänskliga rättigheter

Lösning

För att få bukt med detta problem vill Sydkorea att FN utfärdar en resolution om att Irak måste skydda hela sin befolknings rättigheter, samt en uppmaning till ISIS att de ska respektera minoriteters rättigheter. Om de inte hörsammar uppmaningen bör FN utfärda sanktioner mot Irak. Sanktionerna bör i första hand bestå av minskade bidrag. Sydkorea vill även uppmana regeringen i Irak att ombilda sig så att så många folkgrupper och religiösa inriktningar som möjligt på ett representativt sätt får representera landet. Mot ISIS anser Sydkorea att man i Säkerhetsrådet bör besluta om militära insatser om de inte följer uppmaningen. 

Utfärda en resolution som uppmanar Irak och ISIS att respektera minoriteterna

Införa sanktioner mot Irak om resolutionen inte följs

Uppmaning till regeringsombildning i Irak

Sätta in militära styrkor om ISIS inte följer uppmaningen

Land: Sydsudan

Delegater: Herman Berggren, Philip Östenson

Fråga rörande: Religiösa minoriteter

Republiken Sydsudan fastslår i sin konstitution att religion och stat skall hållas splittrad. Utöver garanteras därmed religionsfrihet. Detta är även Sydsudans ställning när det gäller denna fråga. Religiösa minoriteter skall ha precis samma rättigheter som ett lands primära religion. Sydsudan ställer dessutom inga krav på att religiösa organisationer måste vara registrerade vilket innebär att det är svårt att konstatera en fast siffra på antalet religioner i landet.

Republiken Sydsudan har ett flertal olika religiösa minoriteter och är utan en statsreligion. Sydsudan fastställer att det är förbjudet att använda religion eller religiös tro i splittrande syfte. Toleransen har ökat mellan olika religiösa traditioner, till en sådan nivå att högtider firas gemensamt av troende från Islam och Kristendomen.

Delegationen Sydsudan anser därmed att landet är på god väg mot full religionsfrihet där alla religioner behandlas lika. Republiken Sydsudan uppmuntrar andra länder att ta efter och att detta sprider sig till en global nivå.

Tchad

Det är med djup beklagan delegationen Tchad ser att religiösa minoriteter än idag förföljs och diskrimineras. Trots att man i modern historia sett hur mycket liv som skördats på grund av att man tillhört en viss minoritet är det förfärligt att man inte lärt sig av dessa misstag.

Det är också tråkigt att det är vissa specifika minoriteter som ständigt förföljs utan någon större reaktion på nationell eller internationell nivå. Romer har sedan 1450-talet blivit förföljda i bland annat central- och östeuropa. Under förintelsen var det även romer som fick lida hårt bredvid judarna, hela en miljon romer miste livet. 

Denna folkgrupp har blivit förföljda sedan urminnes tider och är det än idag, världen över och många är till och med rädda för att försöka integrera sig i länderna på grund av rädslan av att bli registrerade, utvisade och diskriminerade. 

En lösning är att romerna blir accepterade som människor och får chansen att integrera sig och vara en del av samhället dem bor istället för att leva i segregerade ghetton. Problemet med integrationen är då att romer har i flera länder diskriminerats och registerats och bevakats. 

Problemet ligger i samhället där fördomar uppstår, oftast på grund av okunskap. Det bör skapas ett avtal enskilt för romer då deras situation är väldigt tuff. Dem är EU:s största minoritet och man måste ta tag i detta problem. Det viktigaste är att undervisa romer i landets språk eftersom det är en stor förutsättning för jobb inom landet. Länder måste kunna garantera romer integritet och garantera dem både psykisk och fysisk trygghet. Människor som diskriminerar romer måste ställas inför rätta. 

Policy paper: Turkiet 

Delegationen Turkiet är orolig över situationen för de religiösa minoriteterna i världen. Situationen för de religiösa minoriteterna är idag i vissa delar av världen helt oacceptabel. Både förtryck och diskriminering förekommer dagligen mot dessa utsatta grupper. Att vissa världsorganisationer inte kan ta sitt ansvar när det gäller levnadsfrågan för mer än en fjärdedel av jordens befolkning fördömer Turkiet starkt.  

Republiken Turkiet anser med beklagande att detta är ett problem som rör alla nationer, stora som små, både internationellt som nationellt. Dock är det ett problem som delegationen Turkiet anser bör lösas mer på ett regionalt samt nationellt plan, då med ekonomiskt stöd, med önskan om en bättre levnadsstandard för de religiösa minoriteterna. Delegationen Turkiet är djupt bekymrad över att vissa internationella aktörer inte har tagit sitt solidariska ansvar internationellt sett. Detta har lett till att en stor del människor, bland annat de religiösa minoriteterna, har blivit lidande. Detta är som tidigare nämnt helt oacceptabelt men även omoraliskt. Staten Turkiet kan inte nog poängtera hur viktigt det är att de Internationella aktörerna tar sitt ansvar och inte lämnar detta ansvar till enskilda nationer, vilket dessvärre har förekommit.

Delegationen Turkiet uppmuntrar till att se över de internationella avtalen som finns för att kunna skapa en god tillvaro för de religiösa minoriteterna, samt förhandla fram nya eventuella avtal som tar den pågående processen angående religiösa minoriteter till nästa steg. 

Policy Paper

Situationen för religiösa minoriteter

USA

USA fastslår situationen för utsatta religiösa minoriteter som allvarlig. Delegationen USA anser att problemet med religiösa minoriteter som kränks ska lösas internationellt, då alla stater inte är kapabla att lösa situationen på egen hand. De Förenta Staterna vill framhålla betydelsen av mänskliga rättigheter, däribland religionsfriheten. 

Religionsfriheten är av största vikt då den ökar trygghet och stärker demokratin, medan repression av denna frihet skapar otrygghet och stagnation. USA vill göra skydd för religiösa minoriteter till en fråga av prioritet, genom att främja ansvarsskyldighet för religiöst relaterat våld. Republiken USA uppmanar andra regeringar till att upprätta rättsligt skydd för att värna om religionsfriheten och minoriteter, förslagsvis genom bilaterala och multilaterala konventioner.

Land: Den bolivarianska republiken Venezuela

Delegater: Anne Coos van der Tang Eliasson, Lovisa Wiklund, Kristine Larsson

Den bolivarianska republiken Venezuela står bakom beslutet att man ska lägga störst vikt vid landets majoritet, framför dess minoritet. I hand med detta så värnar dock landet om minoriteters rättigheter, vilka finns nedtecknade i form av lag. Landet bekräftar såväl människors religionsfrihet som urfolk och minoriteters rätt att ta plats i diverse nationalförsamlingar.

Den bolivarianska republiken Venezuela vill uppmärksamma att det bör skiljas på religion och stat, vilket indikerar på att det inte borde finnas ett direkt samarbete mellan dessa. I land då naturresurser är väsentliga i samband med ekonomi bör man, enligt den bolivarianska republiken Venezuela, prioritera detta framför minoriteters självbestämmande över mark.  

Landet är även mycket angeläget att betona vikten för de demokratiska förutsättningar och fastslår att dessa måste följas av majoritet lik som minoritet.

© Håkan Danielsson 2022