UNEP

Delegation: Argentina

Delegat: Oscar Persson

Delegationen Argentina utstår vattenproblem inom inte bara det egna landområdet, utan även övriga Central och Sydamerika. Inom våra egna gränser inte minst, används orimligt mycket vatten till det utbredda jordbruket då detta är en framträdande industri. Folk på landsbygden har inte tillgång till rent dricksvatten. Detta har lett till att många dricker rent hälsofarligt vatten istället, vatten som förgiftats medbland annat arsenik till följd av utsläpp från plantager. Även folk i kåkstäderna har liten eller ingen tillgång till vatten. Ojämn vattenkonsumtion mellan den rikare och den fattigare befolkningen skaparockså komplikationer.

Hittills yrkar vi på en lösning med hjälp av förbättrad infrastruktur och vattentillförsel. Minskad användning av besprutningsmedel inom jordbruket skulle minska föroreningen av vattnet, men detta är komplicerat att genomföra då jordbruk står för mycket av de ekonomiska tillgångar som landet förfogar.Vi ser fram emot samarbete främst med andra länder i syd samt Mellanamerika som delar våra problem.

Land: Armenien

Delegat: Hampus Grahn

Efter att Sovjetunionen föll 1991 så lämnades Republiken Armenien i en svår situation. En av de främsta problemen var bristen på rent vatten och det ineffektiva systemet som skötte om det. I en långvarig process fick Armenien skapa nya reformer, anlita ingenjörer från världen över och arbeta hårt för att lösa problemet.

Sötvattenbristen är, och kommer att vara, ett långvarigt problem hos drabbade nationer. Det är därför en liknande process måste även ske i Afrika. Deras reningssystem måste effektiviseras och brunnar behöver byggas, befolkningarna behöver utbildning i den grundläggande kunskapen om hygien, och de mest utvecklade staterna måste stödja dem ekonomiskt för att de ska undvika desperata lösningar som skogsskövlingar.

För att kunna skapa ett bättre liv för kommande generationer så måste världssamfundet agera nu!

Delegation: Australien

Australien som land tycker att det är av yttersta vikt att vattenfrågan får en lösning, och vi hoppas att FN:s medlemsstater är eniga på den punkten.

Vi i Australien vill ha en förbättrad kommunikation i vattenfrågan. Vi värnar om att varje människa ska ha daglig tillgång till rent sötvatten. För att kunna uppnå det krävs hårt arbete inom ny modern teknik för att omvandla havsvatten till brukbart vatten. Men vi tror även stenhårt på logiken att alla lösningar är välkomna. För att vi tillsammans ska kunna lösa vattenfrågan så inte bara efterfrågar vi ett bredare samarbete, utan det är något vi kräver.

I Australien idag ser vi stor torka i vissa städer, en torka som är hemsk och fruktansvärd, men en torka som vi inte kan göra något åt. Men ändå så är det god tillgång till dricksvatten i dessa städer och det är det på grund av ett hårt och gediget arbete av forskare och andra personer vars drivkraft ligger i att lösa sötvattenfrågan. Den benägenheten att lösa vattenfrågan som Australien visar idag krävs även i andra länder. Det stora vattenslöseriet i vissa länder kan inte fortgå om vi ska kunna få ett stopp på denna världsutbredda krisen.

Delegation: Bangladesh

Folkrepubliken Bangladesh ser på frågan om sötvatten mycket allvarligt. 1,1 miljoner människor har inte tillgång till rent vatten vilket leder till många döds- och sjukdomsfall. Idag är vattenresurserna ojämnt fördelade vilket är ett stort problem. Mängden tillgängligt vatten i ett land beror på nederbörd och vattenflöden i området. Tillgången till vatten varierar i alla länder beroende på årstid, klimatförändringar har också en bidragande effekt. Som medlem i G77 vill Folkrepubliken Bangladesh satsa på att värna om miljö eftersom de har stor påverkan på klimatförändringarna. Reningsverk och möjligheten till att behandla vattnet är också en stor faktor i frågan.

Folkrepubliken Bangladesh är ett av de u-länder som är värst drabbade, tillsammans med bland annat Indien och Kina står staten Bangladesh varje dag inför en kamp att försörja vår befolkning med rent vatten.

Alla länder bär ett ansvar och tillsammans måste staterna arbeta för att minska orättvisorna. En gemensam lösning som Folkrepubliken Bangladesh ser kan ge stor framgång är minskandet av produktionen i u-länderna. Detta kan göras genom minskad konsumtion. I produceringen av varor krävs mycket vatten som annars hade kunnat gå till försörjningen av människor i vattenbrist. Genom att minska konsumtionen hos människor kan man istället prioritera vattenförsörjning till alla människor.

Delegation: Bolivia

Delegat: Gabriel C Söderström

Mångnationella staten Bolivia ser tillgången till rent sötvatten som en grundläggande

mänsklig rättighet. Detta är i enlighet med de globala målen och Agenda 2030 som bland

annat betonar behovet av att skydda planeten och dess naturresurser långsiktigt. Tillgång till

rent vatten och sanitet är alltså en fråga som omfattar alla länder. Alla människor ska ha lika

rätt till naturens resurser och tillgång till sötvatten. Det finns rent vatten som räcker för alla

människor på jorden, men miljoner människor dör trots det varje år som en konsekvens av

dåligt vatten och bristande hygien.

År 2050 kommer 25 % av jordens befolkning att vara påverkad av bristande tillgång till färskt

vatten. Bolivia ser mycket allvarligt på denna utvecklig. I Bolivia har erfarenheterna 1997-

2001 av privatisering av vatten- och sanitetsresurser lett till att staten har tagit över ansvaret.

Privatiseringen fick svåra konsekvenser bland annat dyrare vatten och sämre tillgång för de

fattigaste. Bolivia anser därför att det är viktigt att inte privata företag tar beslag på sötvatten

för att göra egen vinning. Bolivias egen målsättning är rent vatten till hela folket senast 2020

och sanitetsfrågorna lösta till 2025. 2013 hade 81 % av hushållen i landet tillgång till rent

vatten och sanitet.

Bristen på rent vatten står i vägen för utvecklingen på flera områden i länder som redan är

hårt drabbade av fattigdom. Bristen påverkar sjukvård, kvinnors rättigheter,

fattigdomsbekämpning, utbildning med mera. Enligt World Economic Forum är vattenkrisen

det största globala hotet just nu.

Bolivia anser därför att arbetet för att säkerställa global tillgång till rent vatten och sanitet är

en akut angeläget. Vi kommer att arbeta för långsiktiga internationella överenskommelser på

flera plan som prioriterar att man säkerställer tillgången till rent vatten för alla människor.

Bolivia kommer att ha som mål att arbeta för att säkerställa ett ökat internationellt samarbete

när det gäller:

·       förstärkningar av infrastrukturerna som ledningssystemen för transport av vatten för att ge

människor tillgång till rent vatten och hygien

·       gemensamma strategier för att undvika överkonsumtion av sötvatten både hos företag och

hushåll

·       samråd mellan särskilt utsatta länder i frågor som rör erfarenheter av vatten och sanitet

·       ökad kontroll av utsläpp i sjöar och floder för att minimera farliga substanser i sötvatten

·       att verka för en intensifierad process av rening av vatten särskilt i länder som redan är utsatta

för vattenbrist och torka

Delegation: Brasilien

Delegat: Marcello Rosati

Idag påverkas ungefär 2 miljarder människor av vattenbrist och det beräknas att stiga till en ännu större siffra. Världens vattenresurser förtvinar vilket hindrar vår användning av naturresurser och stoppar utvecklingar inom samhällen att framgå.

Problemet ligger i vår överdrivna sötvattenanvändning inom olika sektorer som till exempel industrier och jordbruk. Det krävs en effektivisering av användningen, en hållbar försörjning för att åtgärda problemet. Utförandet av dessa åtgärder behöver, speciellt i fattiga stater, större finansiellt stöd från Världssamfundet.

Brasilien vill gärna samarbeta med stater som har ytterligare konstruktiva lösningar till sötvattenfrågan och söker framförallt ytterligare samarbete med dem latinamerikanska staterna.

I världen är det befolkningarna i dem varmt tempererade områdena som till exempel norra Afrika, Arabiska halvön, Indien och även de bebodda i dem höga landsplatåerna som till exempel Tibet, som påverkas mest av vattenbrist.

Brasilien är landet med de största vattentillgångarna i världen vilket hänger samman med nederbörd, grundvatten och utflöde från omgivande länder. Men det mesta av vattnet ligger i glesbygdsområden och skyddade zoner som Amazonas. Därför är dessa tillgångarna inte helt och hållet tillgängliga för de tungt befolkade områdena i öst.

I Brasilien finns det en stor biobränsleproduktion som utnyttjar stora vattenresurser. Den stora oljeindustrin använder och gör sig också av med stora mängder vatten medan vattenkraft är en stor energikälla i Brasilien. Landet har alltså tidigare undervärderat denna viktiga naturtillgång för att prioritera den ekonomiska utvecklingen i landet. På senare tid har Brasilien åstadkommit mycket för att åtgärda problemet och har varit knutna till utvecklingen av hydraulisk infrastruktur för vattenkraftproduktion och nyligen för utvecklingen av bevattningsinfrastruktur, mest i nordöstra regionen, vilket har hjälpt att angripa de vattenföroreningar som befinner sig i den delen av landet.

FN har länge varit medveten om den globala krisen påverkad av vattenbrist och arbetar för att tillgodose grundläggande mänskliga, kommersiella och jordbruksbehov. FN:s vattenkonferens 1977, Internationella dricksvattenförsörjningen 1981-1990, Internationella konferensen om vatten och miljö (1992) och Världstoppmötet (1992) är alla exempel på de åtgärder som gjorts av FN för att lösa problemet. Detta har hjälpt ca 1,3 miljarder människor att få en bättre tillgång till säkert dricksvatten.

·       Brasilien vill uppnå en effektivisering av användningen av sötvatten.

·       Brasilien vill förbättra tillgången till dricksvatten för de tungt befolkade områdena i öst.

·       Brasilien vill finansiera forskning som kan leda till minskat vattenbruk och uppmanar resten av världen att följa Brasiliens metod i frågan.

·       I fattiga stater behöver dessa åtgärder få finansiellt stöd från Världssamfundet för att utföras.

·       Brasilien vill samarbeta med stater med konstruktiva lösningar till problemet men i synnerhet sökes ytterligare samarbete med andra latinamerikanska länder.

Delegation: Estland

Delegat: Nanna Hedlund

Delegationen Estland tycker att det är oerhört tragiskt att inte varje människa har tillgång till sötvatten, en nödvändighet för människor. Estland har själv goda tillgångar av sötvatten men ser problemet som ytterst allvarligt. Estland föreslår internationellt samarbete som lösning till problemet. Bristen på vatten i utvecklingsländer kan leda till svåra konflikter, stora klyftor mellan rika och fattiga, och hämmar de mänskliga rättigheter som FN står för samt alla hedervärda delegationer står för. Därför tycker Estland att en internationell lösning är den mest successiva lösningen på problemet. Hela världen måste samlas, var och en efter förmåga och hjälpa dom drabbade länderna.

Delegation: Filippinerna

Delegat: Lina Berglund

Problemet:

Tillgång till sötvatten: Frågan angående tillgången till sötvatten är ett problem som borde stå högt på FNs agenda. Vatten är en grundläggande mänsklig rättighet och förutsättning för allt liv. Jorden består av 70% vatten och av allt detta är endast 1% sötvatten tillgängligt för oss människor. Vattentillgången är ett internationellt problem och ca 2,6 miljarder människor saknar idag rent dricksvatten. Detta leder till en mängd olika problem som exempelvis sjukdomar, torka och svält. De fattiga länderna är värst drabbade eftersom de inte har samma välfärdssystem som andra välutvecklade länder. Om människorna på jorden inte engagerar sig i problemet så kommer situationen troligen bli ännu värre eftersom vattentillgången redan påverkas av den ökade befolkningen och jordens klimatförändring. Alla individer på jorden står för en tuff utmaning i framtiden att hitta en lösning till detta problem.

Lösning på problemet: Filippinernas lösning på bristen till vattentillgången är en lösning som bör göras lokalt inom varje stat men även globalt mellan stater. I Filippinernas politiska agenda har fler miljöfrågor hamnat i centrum och detta är något som fler stater bör göra. I huvudstaden har ca 20% av befolkningen tillgång till avloppssystem vilket är en väldigt liten andel. Filippinerna är ett fattigt land, precis som många andra länder i världen, med väldigt dålig sophantering. Detta leder till att mycket stor andel av vattnet, som kunde varit användbart, smutsas ner. Med mer miljöpolitik så kan stater förbättra sin sophantering och rädda våra vattenkällor. En annan stor bov till vattenbristen är jordbruket. Jordbruket är en källa som snor en väldigt stor mängd vatten över hela världen och vi i Filippinerna har börjat motverka detta. Vi har börjat odla vattensnåla grödor och vad som passar bäst för just den säsongen. Filippinerna exporterar mycket av sina grödor till andra länder och därför behöver de odla extra mycket för att kunna försörja allas behov. Vår lösning på vattenbristen är alltså att förbättra sophanteringen och minska vattnet till jordbruket genom export och vattensnåla produkter.

Delegation: Georgien

Delegat: Zelma Hansso

Demokratiska republiken Georgien är djupt medvetna om vattenbristen som råder runt om i världen och anser att det är en mänsklig rättighet att alla ska ha tillgång till sötvatten. Republiken Georgien är djupt medvetna om att i genomsnitt dör cirka 800 barn varje dag på grund av smutsigt vatten men tyvärr är dricksvatten en bristvara i stora delar av världen och man måste dock ha överseende för klimatet och ekonomin i respektive land. Alla länder förväntas bidra med sina tillgångar så alla får tillgång till drickbart sötvatten.

Georgiens sötvatten är rikt på fisk och är hem för över 325 arter av fisk och därför anser republiken

Georgien att sötvattnet måste förbli rent. Vatten kan användas som vapen i krig och därför händer det till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara svårt att laga reningsverken tvingas människor använda smutsigt vatten vilket leder till att barnadödligheten ökar. Republiken Georgien anser att det är god tid att detta upphör.

Med strävan efter att det ska förändras är Georgien villiga att samarbeta med de länder som väljer att ta ansvar för att förbättra vår planet.

Delegation: Grekland

Delegat: Arthur Hammer

Republiken Grekland anser att sötvatten bristen är en allvarlig situation och att den måste

åtgärdas snarast.

I nuläget saknar ungefär var tionde person rent vatten, vilket är en grundläggande mänsklig

rättighet. Det finns tillräckligt med rent sötvatten på jorden. På grund av dålig ekonomi och

dålig infrastruktur, dör många trots allt av vattenbrist och sjukdomar.

Republiken Grekland anser att FN:s medlemsstater borde dela upp sötvattnet mellan alla

stater. Staterna måste samarbeta tillsammans för att få det att nå målet. Det finns många

länder i FN som har mycket god tillgång till vatten medan länderna längs bältet genom

nordafrika, arabiska halvön och mellanöstern. Grekland är ett av länderna som ligger dåligt

till med ekonomin och behöver därmed stöd från FN med sötvattens problemet.

Delegation: Indien

Det är med djup beklagan som Republiken Indien uppmärksammar de otillräckliga och

ineffektivt utnyttjade sötvattenresurserna i världen. Som en nation med en stor och snabbt

växande befolkning, och som i stor utsträckning är att betrakta som fattig, är det med största

oro som vi uppmärksammar detta nationella och internationella problem. Indiens egna

grundvattenakvifer överexploateras och utsätts för föroreningar, samtidigt som behovet av

dem ökar i en förödande takt. Konsekvenserna av den stora bristen på rent vatten yttrar sig i

form av en otillräcklig hygien, en sjuklig befolkning och transnationella konflikter. Med

hänvisning till dessa punkter konstateras att globala insatser är av största vikt för att lösa

denna internationella kris.

Den indiska delegationen är däremot stolta över det vattendelningsavtal som sedan 1960

bidragit till att förse både den egna nationen och grannlandet Pakistan med dricksvatten på ett

konfliktfritt sätt. Med strävan efter att lika lyckade samarbeten ska kunna upprättas vid andra

nationsgränser där sötvattentillgångar utgöt en tvistefråga uppmuntrar delegationen dessa

nationer att följa Indiens exempel. Vidare föreslår Republiken Indien ett effektiviserande av

jordbruket som riktar in sig dels på bevattningssystem och dels på valet av vatteneffektiva

grödor. Slutligen anmodar delegationen till ökade satsningar på rening och återanvändande av

redan förbrukat vatten, samt uppsamling och användande av regnvatten.

Delegationen Indien är övertygade om att inte enbart den del av världen som är hårdast

ansatt av sötvattenrelaterade problem kommer att sluta upp i kampen för vad som inte bara i

teorin utan också i praktiken borde vara en mänsklig rättighet. Globalt stöd, politiskt så väl

som ekonomiskt, kommer att vara nödvändigt för att uppnå oumbärliga resultat. Med en

uppmaning om samarbete ser delegationen med stora förhoppningar på utsikten om en

givande diskussion i ämnet, och en början till den förändring som är nödvändig.

Delegation: Iran

Delegat: Felicia Folkvi Söderström

Den islamiska republiken Iran oroar sig inför framtiden då dess sötvattentillgångar inom en snar framtid kommer att tömmas. Den islamiska republiken Iran anser att sötvattnet i Mellanöstern fördelas orättvist, på ett sätt som resulterar i att flera länders befolkning lider av vattenbristen, inklusive den islamiska republiken Iran.

På grund av bristen på vatten och mer frekventa torrperioder, så resulterar det i en överanvändning av vatten. Den islamiska republiken i Iran kommer inom en snar framtid att befinna sig i en kritisk situation på grund av vår befolkningsexplosion som resulterar i ett större behov av livsmedel och sötvatten. Den islamiska republiken kan inte förminska sin vattenanvändning inom jordbruket då det skulle försvåra den islamiska republikens väg till självförsörjning. Den islamiska republikens president har redan fastslagit att den islamiska republiken ska fokusera på fem basgrödor för att minska vattenanvändningen och uppnå självförsörjning åt nationen.

Den islamiska republiken Irans vattenbrist kan resultera i att vår befolkning flyr, eftersom att vårt land riskerar att förvandlas till en öken. Den islamiska republiken yrkar för en mer rättvis fördelning av sötvattnet inom Mellanöstern, så att varje land som lider av vattenbrist ska få en tillräcklig tillgång för sin befolkning och situation. Det finns tillräckligt med sötvatten i Mellanöstern för att försörja alla nationer, och därför yrkar vi för denna fördelning. Den islamiska republiken Iran yrkar för att bygga fler avsaltningsverk som kan få saltvatten drickbart, detta kan resultera i en bättre och större vattentillgång i Mellanöstern så att befolkningen där kan överleva.

Delegation: Kenya

Problemet idag är att det finns alldeles för många i världen som inte har tillgång till rent vatten. Staten Kenya kommer att vara aktiva i frågan om hur man ska fixa vattenkrisen.

Uppemot en miljard människor saknar tillgång till rent vatten från sådana ställen som Syd- och Centralamerika, Sydostasien och Afrika. Orsakerna till att det är så svårt att få tag på, är att många områden i torra klimat saknar vattenkällor. I andra så är vattnet så kontaminerat så att det inte går att dricka. I vissa fall så kan vissa vara utsatta för båda situationerna samtidigt. Konsekvenserna till detta är många. Om ett land har svårt att förse sin befolkning med drickbart vatten så är det troligen att de finns en hel del andra problem i samhället också. Länderna inom FN vill få ett slut på vattenkrisen så att alla människor kan ha möjlighet att dricka rent kranvatten.

Flera projekt är idag aktiva i frågan om hur man ska på bästa möjliga sätt få tillgång till sötvatten. Vårt mål är att diskutera denna fråga, och att komma fram till ett svar som stater inom FN kan komma överens om. Staten Kenya är konstant igång med utvecklingsprojekt som har att göra med vatten och hälsa. 

Delegation: Kuba

Delegat: Peter H. Hansson

Idag så saknar 1/10 av jordens befolkning tillgång till vatten och 1/3 saknar tillgång till

toaletter och annan sanering. Detta behöver ändras. Kuba anser att FN behöver ta ställning

mot utnyttjandet av fattiga länder och sätta stopp för detta. När de rika utnyttjar de fattiga så

blir det en ond spiral som inte leder till något gott. Med hänvisning till industrin, som är en

stor del av problemet i global uppvärmning kräver Kuba att FN sätter större vikt på att

koldioxidutsläppen ska kontrolleras och begränsa fabrikernas miljöförstörelse. Vidare anser

Kuba att allt vatten som används inom industrin ska renas innan det skickas ut i hav och sjöar.

Om problemen inte adresseras kommer inte en lösning hittas. Länder måste länder sänka sitt

vattenfotavtryck om målen ska nås till 2030. Länder med större vattenfotavtryck måste

pressas i rätt riktning, då de största miljöbovarna inte ska gå fria.

FN måste agera hårdare än vad de gör nu om världen ska gå mot en stabil framtid.

Land: Libanon

Delegat: Sofi Wallander

Libanon ser mycket allvarligt på den rådande bristen på sötvatten runt om i världen. Vår

egen stat har lidit av vattenbrist de senaste åren och förstår vikten av en vattenkris. Rent

sötvatten är något grundläggande för mänsklig överlevnad och bör ses som en mänsklig

rättighet av samtliga stater.

FN faställer att tillgången till sötvatten är en mänsklig rättighet. FN fastställer samtliga

yttrande:

- Vatten ska vara tillgängligt för alla.

- Det ska finnas vatten som är säkert att dricka.

- Rent sötvatten ska finnas till ett rimligt pris.

- Rent sötvatten ska vara tillräckligt för alla.

- Vattnet som finns ska vara av accepterad art. (Vattnet ska inte vara fel färg eller lukta

exempelvis)

Detta är något Libanon står bakom.

På grund av klimatförändringar, föroreningar, krig och flyktingströmmar råder det brist i

Libanons sötvattentillgångar. Libanon har fått stor hjälp av olika organisationer och är enormt

tacksamma över detta men för att vår stat ska komma ur vattenkrisen krävs mer hjälp.

Libanon uppmärksammar att andra stater också har resursbrister och vill se fortsatt hjälp till

alla.

Libanon vill se ett ökat internationellt samarbete och vill se en bättre utveckling kring

vattenhantering för att folk i framtiden inte ska ha samma problem som råder idag.

Delegation: Mexiko

Delegat: Kasper Rose HIP 16

Mexikos förenta stater tycker att tillgång till sötvatten är ett stort problem som måste lösas snarast. Vi i Mexiko har själva stora problem med sötvatten tillgången till den mexikanska befolkningen. Det har gjort att denna frågan sitter oss varmt om hjärtat och vi har även väldigt mycket kunskap inom detta område. Vi anser att det är en fråga som måste lösas globalt sätt för att man ska kunna se bättringar i tillgången till sötvatten. Det är en mänskligrättighet att man ska ha tillgång till sötvatten.

Vi anser därför att vattenbruket inom jordbruket måste minskas för att man ska tillgodose tillgången av sötvatten för alla världens medborgare. I dagsläget används 70 % av allt färskvatten som vi har i världen till jordbruket. Därför tycker vi att man ska ställa om all världens jordbruk så att man minskar vattenanvändandet i Jordbruket. Ett område som man skulle kunna minska användningen utav sötvatten är konstbevattning i jordbruket. Där det förbrukas stora mängder utav vatten i onödan. Mexikos förenta stater vill därför att man ska se till att man ger växterna en tillräcklig mängd av vatten för att de ska kunna växa och inte för mycket vatten i onödan.

Alla världens länder måste sänka sina utsläpp för att man ska kunna säkerställa tillgången till sötvatten. De höga koldioxidutsläpp som vi i världen har i dagsläget försurat sjöar och andra vattendrag med sötvatten. Vilket leder till att vattnet i de försurade vattendragen blir odrickbart. Vi i Mexikos förenta stater ser därför de höga koldioxidutsläppen som en av de största orsakerna till den rådande vattenbristen i världen.

Mexikos förenta stater ser framemot förhandlingarna i UNEP och hoppas att vi kommer fram till ett beslut som kommer öka tillgången med sötvatten för alla världens medborgare. Vi vill gärna samarbeta med de andra latinamerikanska staterna i denna fråga. Mexikos förenta stater välkomnar även samarbeten med alla länder som har konstruktiva förslag för att lösa den rådande vattenbristen.

Delegation: Nederländerna

Delegat: Simon Karlström S16B

Allt fler länder drabbas av problem med vatten. De pågående klimatförändringarna resulterar i allt mer

extrema perioder av torka, men även perioder av kraftig nederbörd och förödande översvämningar

som varje år tar livet av 100 – 200 miljoner människor. Forskare förutspår redan idag att år 2030

kommer runt 40% av världens befolkning påverkas av sötvattenbrist. Fallerande vattenhantering hotar

säkerheten och stabiliteten i samhället, främst drabbas de fattiga. Följaktligen anser vi, delegationen

Nederländerna att vattenhantering och problemet med sötvatten är av högsta prioritet.

Nederländernas mål är följande:

·       Främja multilaterala samarbeten mellan upp- och nedströms länder i de drabbade

flodområdena och på så sätt eliminera den ojämna fördelningen av sötvatten.

·       Utveckla tillgången till rent och säkert dricksvatten för 25 miljoner människor.

·        Minska och effektivisera användningen av vatten inom jordbruket.

·       Utbilda och informera utvecklingsländer om hur väsentligt god hygien är.

Delegation: Nigeria

Delegat: Sofie Denbert

Med Afrikas folkrikaste land och en befolkning där över 40% inte har tillgång till rent vatten vädjar Nigerias regering till omvärldens stöd och insats mot en hållbar lösning. Tillgången till sötvatten är en fundamental nödvändighet som visat sig leda till förödande konsekvenser om tillgången inte finns. Idag får världen bevittna länder, och däribland Nigeria, där undernäring och kolera blir resultatet av brist på rent vatten för miljontals invånare. Denna fråga är komplex och behandlar flera aspekter, såsom sanitet, torka, föroreningar och i vissa fall även krig. Förbundsrepubliken Nigeria är djupt medveten om att problematiken kring frågan om sötvatten inte kommer lösas på kort sikt, och vill därför påpeka vikten av att sträva mot långsiktiga mål.

Delegation: Nya Zeeland

Delegat: Erika Lönnback

Delegationen Nya Zeeland ser på frågan tillgången till sötvatten med stort allvar och vill

uppmärksamma sötvattnets viktiga betydelse. Även om Nya Zeeland har gott om sötvatten står Nya

Zeelands sötvattensmiljö inför ett antal allvarliga utmaningar. Klimatförändringar förväntas öka

trycket på vattenflöden och tillgången på vatten, den årliga nederbörden förväntas minska i både öst

och nord. Nya Zeelands sötvattenekosystem påverkas av förändringar i vattencykeln, dränering,

förorening och sedimentering, avskogning och nedskräpning. Nya Zeelands floder och sjöar står inför

allvarliga hot, enligt den nationella rapporten från miljöministeriet. Ett antal lösningar har införts för

att lindra trycket på Nya Zeelands sötvatten och eventuella problem i framtiden. Regeringen sätter i

gång nya initiativ för att förbättra Nya Zeelands sötvatten kvalité. “Clean Water Programme” syftar till

att göra 90 procent av Nya Zeelands floder och möjliga att simma i år 2040. Renings-och

skyddsprojekt finns på plats över hela landet. Detta inkluderar finansiering för reningsprojekt och nya

krav för regionala råd för att förbättra vattenkvaliteten.

Nya Zeeland vill i denna fråga att FN inför krav på ländernas regeringar att tillsätta resurser för

forskning kring sötvatten för att skapa ett hållbart samhälle för både människor och ekologisk

mångfald.

Delegation: Pakistan

Delegat Christian Davidsson

Den islamiska republiken Pakistan ser ytterst allvarligt på bristen på sötvatten, globalt såväl som i Pakistan. Tillgången till sötvatten är i ett ytterst kritiskt läge och det är Pakistans vision att det globala samfundet kommer samman för att tackla detta problem, då det inte enbart är en utmaning för den islamiska republiken Pakistan, utan för utvecklande länder runt om i världen. Det är Pakistans uppfattning att detta måste hanteras på en global nivå, då global uppvärmning och den globala

befolkningsökningen är de främsta anledningarna till bristen på sötvatten. Med regulationer om miljöutsläpp och internationella rådgivare för familjeplanering är den islamiska republiken Pakistan övertygade om att de Förenta nationerna tillsammans

kan lösa detta problem.

Delegation: Portugal

Delegat: Hedvig Hultén

Delegationen Portugal ser det växande problem som bristen på sötvatten nu utgör. Allt fler människor i världen saknar tillgång till rent vatten och sanitet. Detta leder till att fler människor dör av uttorkning och av vattenbakteriella sjukdomar. Portugal sympatiserar med de drabbade länderna då nationen själv har erfarenhet av perioder med torka och känner igen den problematik som brist på vatten kan orsaka. De nationer som är i mest desperat behov av rent vatten och sanitet är länder med låg-och medelinkomster där det finns en stor brist på vatteninfrastruktur. Studier visar att den privata sektorn i ökad utsträckning kan involveras för att investera och tillföra expertis för ökade infrastrukturinvesteringar. Regeringar i länder med låg- och medelinkomster saknar dock ofta förmågan att själva ta initiativ till så kallade “Public-Private Partnerships”. Därför anser Portugal att det samarbetscenter mellan Portugal och UNECE som introducerades 17 maj 2017, med fokus på att studera och stimulera PPP, är ett sätt att lösa problemet med vattenförsörjning. Centret, som kommer att vara lokaliserat i Portugal, ska bland annat fokusera på att identifiera de bästa PPP-lösningarna inom vatten- och sanitetssektorn. Portugal anser att centrets arbete kan lämna värdefulla bidrag till den globala målsättningen om hållbar utveckling i allmänhet, i synnerhet målet om rent vatten och sanitet.

Land: Rwanda

Delegat: Olof Jönsson

Republiken Rwanda, ett land vars befolkning är starkt präglat av vattenbrist, ser frågan

rörande vattenresurser och vattenbristen runt om i världen som extremt viktig. Vi anser därav

att tillgång till vatten är en tydlig och grundläggande mänsklig rättighet, men även en viktig

förutsättning för liv och dess utveckling.

Året 2010, kunde dessvärre enligt fn:s statistik uppemot 4 miljarder människor runt om i

världen leva med bristen eller saknaden av säkert vatten. Idag är det 2017 och problemet

kvarstår i form av att krig, klimatförändringar, föroreningar och fattigdom fortfarande

påverkar världen, och är något som är högst aktuella för i stort sett alla på jorden.

Republiken Rwanda, är ett tydligt exempel på att ett land och en växande befolkning kan

drabbas ytterst hårt av en avsaknad av vatten. Följderna blir vanligtvis att fattigdom och

sjukdomar sprids till stora delar av befolkningen och ännu fler problem uppstår. Problem som

främst yttrar sig bland utvecklingsländer där ekonomiska åtagande blir extremt svåra att

kompensera problemen med.

Rent vatten bidrar till en hållbar utveckling för alla länder.  Därav anser Republiken Rwanda

att det krävs ett tydligare samarbete i frågan, gällande kunskapen och utbildning om vatten,

anpassad hjälp baserat på landets ekonomiska förutsättningarna och geografiska läget. Därtill

att större satsningar och mer stöd ska ges åt organisationer som jobbar likt Unicef.

Land: Senegal

Delegat: Elsa Ivarsson

Republiken Senegal anser att det är hemskt att så många som nästan var tionde människa

saknar tillgång till rent vatten. FN:s konvention ESK-konventionen säger att alla människor

har rätt till en tillfredsställande levnadsstandard. Hur kan vi då låta en tiondel av jordens

befolkning gå utan tillgång till rent vatten? Republiken Senegal ser otroligt bedrövligt på detta

och tycker att en ny konvention ska bedrivas där varje människa har rätt till minst 1,5 liter

rent vatten om dagen. Republiken Senegal har tyvärr inte tillräcklig med betalningsmedel för

att kunna ge bistånd, men är beredda att hjälpa till på andra sätt. Redan nu är republiken med i

organisationen WaterAid - som är en organisation som jobbar för allas rätt till vatten.

Republiken Senegal ser gärna att FN hittar en lösning så att världen äntligen kan komma ett

steg närmare att nå en tillfredsställande levnadsstandard för alla.

Land: Senegal

Delegat: Elsa Ivarsson

Republiken Senegal anser att det är hemskt att så många som nästan var tionde människa

saknar tillgång till rent vatten. FN:s konvention ESK-konventionen säger att alla människor

har rätt till en tillfredsställande levnadsstandard. Hur kan vi då låta en tiondel av jordens

befolkning gå utan tillgång till rent vatten? Republiken Senegal ser otroligt bedrövligt på detta

och tycker att en ny konvention ska bedrivas där varje människa har rätt till minst 1,5 liter

rent vatten om dagen. Republiken Senegal har tyvärr inte tillräcklig med betalningsmedel för

att kunna ge bistånd, men är beredda att hjälpa till på andra sätt. Redan nu är republiken med i

organisationen WaterAid - som är en organisation som jobbar för allas rätt till vatten.

Republiken Senegal ser gärna att FN hittar en lösning så att världen äntligen kan komma ett

steg närmare att nå en tillfredsställande levnadsstandard för alla.

Land: Spanien

Delegater: Elin manglind, Miranda Iordanidou

Konungariket Spanien anser att tillgång till sötvatten är ett stort bekymmer och ställer därför höga krav på miljö vakningen i sötvattensmiljön.

Konungariket Spanien har förlorat över 20 procent av sina sötvattenresurser på bara 20 år, det visar en oroväckande tendens där Spanien väntas ha förlorat 25 procent av sitt sötvatten från år 1990 fram till år 2025.

Konungariket Spanien ser problematiken och anser att det är viktigt att hitta en lösning. Lösningen är att vattenintensiva handelsvaror transporteras till länder där det råder brist på vatten samt där det inte går att producera samma varor effektivt. Genom handel kan en bidra till att balansera en ojämn fördelning av vattentillgångarna.

Spanien anser även att en större del till lösningen för den oroväckande framtiden har sin grund i mål nummer 6 bland FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.

Delegation: Sudan

Republiken Sudan förespråkar ökade donationer av sötvatten och anläggningar för produktion

och rening av sötvatten till länder och människor i nöd. Det är inte mer än rätt att den rika

västvärlden bör ta det största ansvaret i detta. Sudan vill också betona att detta borde ske

villkorslöst då FN:s stadgar tydligt framlägger att tillgång till rent sötvatten är en

grundläggande mänsklig rättighet. Vi har en skyldighet att tillsammans få stopp på det

onödigt mänskligt lidande som brist på vatten innebär, för att detta ska gå så fort, smärtfritt

och effektivt som möjligt är det uppenbart att detta ska ske villkorslöst. Vi ser fram emot ett

fruktbart samarbete med resten av utskottet.

Land: Sydafrika

Delegat: Henrik Rosenquist

Republiken Sydafrika förstår att situationen är ohållbar i många delar av världen. Cirka 40 % (en siffra som beräknas öka) av världens befolkning lider av vattenbrist. Samtidigt finns det hopp då 2,6 miljarder människor har fått tillgång till rent vatten sedan 1990, däribland sydafrikaner efter att vi bröt oss fria från det destruktiva apartheidsystemet år 1994.

Republiken Sydafrika yrkar på att sanitet borde bli en prioriterad fråga världen över. Dålig sanitet leder till obehag och smittsamma sjukdomar bland befolkningen och varje dag dör det cirka 1000 stycken barn till följd av dålig sanitet. I Sydafrika har vi både kunskap och expertis om dessa frågor då vi jobbar med att skaffa sanitet åt cirka 15 miljoner medborgare.

Republiken Sydafrika yrkar på att världens alla rika länder ger mer biståndspengar för att utveckla de länder vars vattensystem inte håller måttet. Detta är extra viktigt med tanke på att klimatförändringarna, som västvärldens länder är en stor orsak till, håller på att försämra vattensituationen ytterligare för många fattigare länder.

Republiken Sydafrika märker av de klimatförändringar som sker just nu i världen, särskilt i Sydafrika. Republiken Sydafrika har just nu ett katastrofläge efter att 2017 varit ett av det torraste åren i vår historia, mycket på grund av för lite regn och torra vintrar. För att klara framtidens vattenförsörjning så behöver vi att spara vatten i bra tider för att klara dåliga tider helskinnade.

Delegation: Syrien

Den syriska arabiska republiken är mycket oroliga över de stora utmaningar som världen

kommer stå inför i framtiden inom sötvatten frågan. Vi människor använder mer vatten än vi

aldrig har gjort innan och många lever utan rent vatten och det är problem som måste lösas.

Jordbruken runt om i hela världen måste moderniseras och byggnationer av

destillationsanläggningar måste byggas runt om i världen så att sötvatten mängden inte

enbart minskar. Stora delar i Afrika lider av stor brist och världen måste hjälpas åt för att

deras situation ska bli bättre.

Vatten problemet har inte varit ett särskilt stort problem för Syrien fram tills inbördeskriget

började och då vattenpumpar och dammar har blivit förstörda som konsekvens. De som står

skyldiga till detta är oppositionella så som IS och Al Nusra. Detta har lett till stora

vattenbrister till storstäderna vilket har gjort att civila har kommit till stor skada. Kriget

måste få ett slut och efter det kan vi bygga upp en moderniserat jordbruk som kommer vara

mer skonsam mot vattenbristen.

Delegation: Venezuela

Delegat: Anna Vass

Den stora utmaning vi står för innebär att sötvatten finns i begränsade mängder och i begränsade

områden, vilket ger en ojämn fördelning av rent vatten. Tillgång till dricksvatten är en mänsklig

rättighet, men eftersom att alla människor inte får ta del av denna rättighet, och eftersom en ökande

befolkning kräver vatten till fler, måste frågan om tillgång till sötvatten stå som en av de högsta

angelägenheterna på vår agenda. Det vattnet som redan finns tas inte till vara på ett effektivt sätt,

utan smutsas antingen ner eller slösas bort på onödiga ändamål.

För att komma närmare en lösning till problemen runt vattenbristen uppmuntrar Bolivarianska

Republiken Venezuela alla stater att ta UNEPs Sustainable Development Goals på största allvar, då

flera av delmålen i avhandlingen berör området. Problemet angående bristen på sötvatten är ett

problem på många olika plan och orsakas av många olika anledningar, och den Bolivarianska

Republiken Venezuela anser att frågan om vatten inte är något som någon enskild stat kan lösa på

egen hand utan menar på att mellanstatligt samarbete krävs för att nå framgång. I många länder

ligger grunden till sötvattenbrist, men också förorening av sötvatten, i att landet själv har svårt att

finansiera de omfattande projekt som kan krävas för att nå en lösning. Därför vill Bolivarianska

Republiken Venezuela framlägga som förslag att Förenta Nationerna ska stärka den redan befintliga

interinstitutionella mekanismen UN Water, som specificerar sig i frågan om vatten, genom att även

öppna upp det som ett hjälporganisation som finansiellt stöttar medlemsstater i vattenrelaterade

projekt.

Vatten är gränsöverskridande och i slutändan delar alla nationer och alla människor samma vatten.

Det är nu det finns en chans att bestämma om vår planets vatten i framtiden ska vara rent eller

förorenat. En finansiell investering för vattenrelaterade projekt även i ett annat land gynnar alla

parter i slutändan och därför föreslår den Bolivarianska Republiken Venezuela att UN Water också

kan utvecklas till ett forum för stater att hjälpa andra stater finansiellt och på så sätt investera i

framtiden.

 

© Håkan Danielsson 2016