SPECPOL 2 – rollspel 1

 Angola

Delegationen Angola erkänner FNs mänskliga rättigheter och därmed individens rätt att utöva valfri religion samt människors lika värde. Angola är ytterst medveten om hur religiösa samt etniska minoriteter står inför stora problem världen över.

Därför anser Angola att separatism är nödvändigt om en specifik grupp känner sig kränkt eller utstår orättvisa villkor. Vad gäller landet i frågan sker såväl etnisk rensning och folkmord som politisk dominans av flera grupper, som inte vill dela med sig av makt och privilegier på ett politiskt sätt. Delegationen Angola anser att alla individer ska garanteras religionsfrihet, rätt att tala sitt språk samt inte utnyttjas ekonomiskt av kraftfullare grupper. Därför uppmuntrar Angola separatiströrelser i viss mån, om brott mot mänskliga rättigheter har skett. Det ultimata vore att separatism inte hade behövt existera över huvud taget. Detta är ett mål att sträva efter i Syrien genom att bygga upp en stark och tolerant stat där alla invånare blir hörda.

Då separatism kan leda till ett flertal bekymrande konsekvenser är det viktigt att betänka i vilken utsträckning internationell makt har rätt att inverka. När det kommer till frågan om religiösa minoriteter anser delegationen Angola att det är en nationell angelägenhet och bör därför lösas på nationell nivå. Religiösa dispyter utspelar sig generellt i en begränsad region och allt för stor inblandning från utomstående kan därför förvärra situationen. Om separatiströrelsen däremot utvecklas till en större politisk konflikt kan det leda till negativa följder. Hållande i minnet utkämpade delegationen Angola 27 år av inbördeskrig till följd av separatism som gick över styr. Kriget splittrade landet och tog många oskyldiga liv. Därför anser Angola att det internationella samfundet bör göra allt i sin makt för att förhindra att en upprepning av kriget sker. Sammanfattningsvis anser delegationen Angola att mindre separatiströrelser har rätt att bryta sig loss och stå upp för sina mänskliga rättigheter. Om separatismen däremot utvecklas till en aggressivare form bör det internationella samfundet bevaka situationen samt ingripa om nödvändigt.

Argentina

Argentina är ett multikulturellt samhälle som består av människor med sitt ursprung från stora delar av världen, inklusive en andel ursprungsbefolkning. Man tror på allas tätt till en fredlig samexistens och att ingen befolkningsgrupp ska särbehandlas framför någon annan. Samtidigt anser vi i republiken Argentina att speciella hänsyn måste tas till ursprungsbefolkningars rätt till en unik behandling av frågor som rör dem. Detta erkänns i konstitutionen sedan 1994. Dock måste man alltid se det gemensamma bästa för landet och därmed finns det gränser för hur långt man kan dra det speciella hänsynstagandet.

Konstitutionen tillåter religionsfrihet och vi i Argentina anser att det ska stå var och en fritt vilket religiöst samfund man vill tillhöra eller att helt stå helt utanför en religiös konfession. Samtidigt framhäver Argentina att det är nödvändigt att ha ett gott förhållande mellan staten och det religiösa samfund som majoriteten av befolkningen bekänner sig till.

Republiken Argentina anser att man måste validera krav från separatiströrelser. Regeringen i Argentina stödjer FN-stadgan och därmed även krav på skydd mot befolkningsminoriteter. Gällande frågan om separatiströrelser ser vi det essentiella i att det inte ska finnas en självklar rätt för dem till självstyre. Det är viktigt att överväga besluten angående detta noggrant.

Etiopien

Den Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien har alltid haft säkerhet och stabilitet som sitt främsta mål i sin politik. Och det är därför de senaste oroligheterna i Ukraina och resten av omvärlden oroar Etiopien djupt.

Den Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien anser att alla grupper i världen har rätten att uttrycka sig om sin tillvaro, och därmed också tillhåller rätten att bryta sig loss från det land de tillhör under fredliga och rättsliga förhållanden, Den Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien

 understryker att om en region vill separera från dess land måste det finnas en klar anledning till varför en region vill bryta sig loss.

I förhållandet av en seperation så är Den Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien beredd att gå in som medlare mellan de båda parterna då ett stabilt och säkert samhälle är landets högsta prioritering. Etiopien har visionen att ingenting blir löst genom väpnad konflikt och vill därmed agera som medlare för att förespråka ett gott exempel.

Angående Syrien frågan fördömer Etiopien Assad regimens användning av kemiska vapen mot den egna befolkningen, samt så ser Etiopien allvarligt på IS framryckning i både Syrien och Irak. Etiopien anser att krisen i Syrien är till full del Assads fel, då det fanns en seperatiströrelse i landet som bekämpades med våld. Den Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien anser att detta var ett felaktigt sätt att hantera situationen på. Istället så bör Assad ha bjudit in dem till samtal, på det sättet hade inte miljoner människors liv gått till spillo. I efterdyningen av denna konflikt så tog IS sin chans att försöka etablera sitt Kalifat.

För att lösa konflikten i Syrien så anser den Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien att alla parter som är involverade förutom IS och ska inleda fredsamtal.

Frankrike

Republiken Frankrike har alltid stått för de mänskliga rättigheterna, demokrati och alla minoriteters rättigheter. Det är anledningen till att Republiken Frankrike är djupt oroad över de många separatiströrelser som idag finns i världen

Republiken Frankrike stödjer alla grupper som uttrycker missnöje över sin levnadsituation i landet. För det är deras frihet som individer och i grupp. Republiken Frankrike sörjer för alla grupper som inte delar den styrande maktens rättigheter. Republiken Frankrike kommer stödja grupper som inte känner sig som en del av samhället. Det är ett mål som Republiken Frankrike prioriterar högt och Republiken Frankrike hoppas att alla andra länder prioriterar denna fråga lika högt.

En separatiströrelsefråga kan bara lösas om de båda parterna är beredda att förhandla och då måste de båda parterna vara fredliga. Våld har alltid varit en sista lösning för Republiken Frankrike och Republiken Frankrike fördömer alla väpnade seperatiströreleser vars kamp inte har legitimerats av FN. Krig sprider aldrig förståelse mellan länder utan bara terror och förstörelse. För att hindra att konflikter så som den i Ukraina ska hända igen vill Republiken Frankrike att FN ska hjälpa till för att de båda parterna ska kunna förhandla på en neutral grund. Denna process är nödvändig för att en fredlig lösning ska finnas på samtliga separtiströrelsefrågor.

Det finns många lösningar på denna fråga och svaren varierar beroende på vilket land det är som förhandlar med sin seperatiströrelse. Men det viktiga är att hitta en lösning. För separation av länderna är inte den enda lösningen och Republiken Frankrike vill klassa det som en av de sista lösningarna på problemet.

För att skapa en bättre värld för alla människor är det viktigt att vi lyssnar på separatiströrelser. För vem vet vilka möjligheter vi förlorar om vi inte lyssnar. Vi kan skapa en värld där alla lever i frihet jämlikhet och syskonskap.

Georgien

Georgien är en stat med ett flertal separatistiska territorium som tidigare erfarit uppståndna konflikter på grund av dessa. Konflikter har följaktligen avancerats med insyltade stormakter som således involverat obefogat. Georgien understryker rätten att utveckla en nations demokrati i avsaknad av utomstående styrkors ingripande med våldsamt och icke enat agerande.

 Georgien fördömer diskriminering av minoriteter såväl etniska som religiösa. Däremot motsätter sig Georgien separatiströrelsers rätt för självbestämmande i allt för stora utsträckningar. Separatiströrelsers rätt för självbestämmande skall klargöras av staten i fråga utifrån en bedömning angående omfånget av rörelsen.

Georgien accepterar separatisters territoriella integritet men betraktar ett ingripande i allra högsta grad som nödvändigt vid våldsamt agerande, eller när våldsamt agerande värderas möjlig. I dessa utfall bedömer Georgien nödvändighet av överläggning mellan internationella samfundet och staten i fråga. Georgien uppmanar dock inte till väpnat ingripande om inte uppenbara grunder pekar mot politiska konflikter och/eller negativa följder. Skonsamma och försonliga förhållningssätt ska i första hand nyttjas för att konstruktivt förhindra potentiella konflikter.

Indien

Främlingskap ligger till grund för separatiströrelser och respektive stat bör uppmärksamma alienation och därmed arbeta aktivt för en lösning. Etniska, kulturella, ekonomiska och sociala skillnader inom staters gränser betraktar nationen Indien som ett utvecklingsområde. Dock betonar nationen att all tillämpning av våld och trakasserier inte är en adekvat lösning.

Som den nation med störst population i världen står Indien för folkets talan oavsett etnicitet. Delegationen värnar för en stat med lika sinnade värden och vill därmed upprätthålla kultur, religion och språk. FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) är en milstolpe i denna utveckling. Den indiska nationen har ställt sig bakom konventionen och verkar för en demokratisk process.

Indien står bakom en process av demokratiska vikt, integration och fredsavtal. Detta med betoning på kommunikation och vilja till förändring. I FN:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna, med hänvisning till artikel 22 citerar nationen följande “nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisationer och resurser”. Med detta sagt betonar Indien att lösningar ska grunda sig på varje stats organisationer och resurser.

Den suveräna nationen Indien har målet att fortsätta utföra krafttag, inte enbart för att vara världens största demokrati, utan även dess förebild.

Irak

Irak ser på separatiströrelser som en väldigt allvarlig fråga. Seperatiströrelser måste motverkas då det förser länder med otroliga ekonomiska, sociala och politiska konflikter. Irak befarar att seperatism inom ett land kan komma att sprida konflikter och svårigheter världsligt.

Iraks regering menar att det är självklart och viktigt att alla minoriteter har rätt att komma till tals och att de har rätt att utöva sin religion inom ramen för samfundet. Det är dock vår uppfattning att detta måste ske inom ramen för det samhälle och de gränser som gäller. Den irakiska konstutionen tillåter landets kurder nästan fullt ut autonomi och självstyre. Fullständigt oberoende skulle hota framtiden för den irakiska staten och riskera inbördeskrig.

Irak anser inte att vi kan tolerera utbrytningar och uppstyckning av ett befintligt land. Vi kan aldrig tolerera att organisationer som till exempel IS bryter mot den internationella rätten och att de försöker bryta upp de nationella gränser som är satta enligt världssamfundet. Irak anser alltså att etniska och religiösa minoriteter har rätt att vara delaktiga inom ramen för det politiska samfundet.

Det är Iraks uppfattning att intervention från det internationella samfundet enbart ska kunna ske om det verkligen bryter mot folkrätten och de regler som är uppsatta av det internationella samfundet. Det är också viktigt att en eventuell intervention görs med stöd av FN och inte baseras på

 godtycklighet och ett enskilt lands ekonomiska eller politiska intressen i regionen. Ett sådant exempel kan vara en intervention för att undanröja det hot som till exempel IS och andra terrororganisationer utgör i regionen. Iraks uppfattning är att det internationella samfundet med alla tillgängliga medel förhindra seperatiströrelser som kraftigt och sidosätter folkrätten och som bryter mot de regler som finns.

Israel

Staten Israel anser att det internationella samfundet inte bör blanda sig i separatiströrelsers försök till självbestämmande, då det i första hand är en nationell angelägenhet. Med andra ord är det främst upp till vederbörande stat att förhindra en potentiell konflikt och eliminera negativa konsekvenser. Skulle det däremot uppstå stridigheter eller andra kritiska situationer, övermäktiga landets förmåga att hantera, kan och bör det internationella samfundet ingripa. En separatiströrelse är en rörelse som propagerar för en enskild grupps emancipation från en förtryckande regim. Gruppen definieras oftast som något annat än den ordinarie staten. Det kan t ex röra sig om religiösa eller etniska minoriteter. Dock finns en inbyggd problematik i denna situation.

• Den första problemet är nämligen statens suveränitet och skyldigheter/rättigheter gentemot befolkningen. T ex skyldigheten att skydda befolkningen.

• Det andra problemet är att gruppen måste förhålla sig till internationella lagar och förordningar; t ex att inte själva vara de som förföljer, förtrycker, eller förgriper sig på någon annan grupp, likt alawiterna i Syrien

Staten Israel anser att etniska eller religiösa minoriteter bör ha rätt till ett visst självbestämmande. Som exempel kan nämnas att Israel låter druser boendes i Golanhöjderna ha ett relativt stort mått av självständighet. Eller det faktum att Israel är det enda landet i mellanöstern där antalet kristna ökar. Detta är för att dessa kristna finner Israel som en fristad från förtryck där de dessutom har ett visst mått av självbestämmande. T ex rätten att utöva sin religion. Vidare kan man nämna att israeliska staten tar mycket stor hänsyn till exempelvis ultraortodoxa judar, då erbjuds att fördjupa sina religiösa studier i specialskolor och inte behöver göra militärtjänstgöring. Somliga av dessa behöver inte ens prioritera arbete framför sin tro utan har möjlighet att studera heliga skrifter på heltid. Det finns även vägskyltar och samhällsinformation på arabiska samt arabiska skolor att tillgå för de arabiska kristna och muslimer boendes i Staten Israel.

Kurderna är idag ett folk utan eget land. Det israeliska folket har stor erfarenhet av denna situation och känner därför starkt för kurderna. Följaktligen ser Staten Israel att kurderna bör få ett eget land och uppmuntrar berörda länder till förhandlingar kring detta. Detta trots att kurderna inte räds att ta till vapen för att lösa situationen, vilket inte är en lösning som Israel stödjer. Däremot bör man ha överseende i detta fall då kurderna, likt judarna, länge drabbats av statligt sanktionerat förtryck av regimer och därför tvingats gå till ytterligheter. Israel stödjer separatiströrelser likt den i Katalonien. Däremot stödjer inte Staten Israel de rabiata våldsbejakande grupperingar likt IS, Hizbolla, Boko Haram m f vilka tror sig kunna stå över grundläggande lagar och värderingar utan förhandlingar. Deras agerande är och kommer alltid vara förkastligt anser Israel.

Sammanfattningsvis värnar Staten Israel om suveränitetsprincipen och anser därför att det internationella samfundet bör hjälpa länder att hantera eventuella svåra situationer på egen hand, men bör finnas att tillgå om situationen blir övermäktig. Kravet för att en separatiströrelse ska få anses legitim och ha rätt att skiljas från staten bör vara fredliga förhandlingar och folkomröstningar i demokratisk anda.

 Italien

Italien förhåller sig till EU:s riktlinjer för självstyre där det framgår alla folk har rätt till självstyre, oavsett vilken minoritet det gäller. Vi menar, som medlem i den Europeiska Unionen och i de Förenta Nationerna, att det inte är vår rättighet att neka folk de rättigheter som de enligt lagar och riktlinjer har rätt till.

Republiken Italien anser att det internationella samfundet har rätt att, med båda parternas godkännande, i en konflikt intervernera och påbörja ett fredsbevarande arbete, samt förhindra sålänge detta inte strider mot existerande lagar och bestämmelser. Italien har tidigare bidragit med trupper till fredsbevarande insatser i bland annat Bosnien Hercegovina. Som representanter för Italiens regering kan vi konstatera att Italien är villiga att fortsätta att hjälpa andra länder med stöd av NATO och FN.

Kazakstan

Den kazakstanska delegationen anser att läget i Syrien inte längre är en lokal konflikt utan är numera ansedd som en global konflikt som drabbar hela världen. Kazakstan anmodar att de etniska grupperna bör agera självständigt med godkännande till att de ej brukar militära insatser. Kazakstan är ett land av många etniska grupper och tycker därför att dessa får agera självbestämmande i den utsträckning som inte skadar eller på något sätt strider mot de mänskliga rättigheterna samt de internationella lagarna. Handlingar som strider mot dessa lagar ser Kazakstan som ett hot och skall tas på stort allvar.

Kazakstan är djupt medvetna i den nuvarande konflikten, men menar att en militär insats i största möjliga mån ska undvikas för att stoppa dessa separatiströrelser. Kazakstan anser att konflikten inte kommer att lösas på väpnad väg utan med diplomati. Med bakgrund till detta samt sympati för offren i Syrien anser Kazakstan dock att IS måste stoppas. Efter begrundandet av deras agerande utifrån ovanstående kriterier tycker Kazakstan att detta berättigar till internationell handling.

Ryssland

Federationen Ryssland är djupt medveten om att separatism förkommer och är ett återkommande faktum inom flertalet stater runt om i världen. Varje rörelse har sina egna skäl till separatism, vilket medför att varje situation är unik. Den Ryska Federationen menar att speciella situationer kräver speciella åtgärder. Åtgärderna bör vara väl anpassade till situationen i fråga, vilket kan innebära självbestämmanderätt. Med grunden att förhindra att människoliv går till spillo har Ryssland erkänt separatistiska rörelser som självständiga stater, till exempel Sydossetien och Abchazien. Den Ryska Federationen uppmuntrar i första hand till diplomatiska lösningar genom konstruktiva diskussioner eller demokratiska omröstningar. Ryssland värnar om demokrati och anser att minoriteters röst skall tas till hänsyn och på allra största allvar.

Det naturliga tillståndet för separatiströrelser är att förekomsten av dem sker inom avgränsade områden. Federationen Ryssland finner att oberörda utomstående staters inblandning enbart kommer att leda till en förvärrad situation. Den Ryska Federationen hänvisar till internationell lag som tydligt uttrycker att stater är suveräna. Federationen Ryssland värnar om staters suveräna rätt, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar. Den Ryska Federationen har - och kommer alltid - att sträva efter fred och politisk stabilitet. Därför uppmuntrar vi samtliga delegationer att samarbeta med Den Ryska Federationen i utskottet angående SPECPOL2 (International Intervention in Separatist Movements).

 Spanien

Delegationen Spanien ser allvarligt på frågan om internationellt agerande mot separatiströrelser. Delegationen Spanien har själva haft problem med separatister i Katalonien, främst i nutid då Katalonien har röstat fram sin självständighet vilket har lett till en orolig ekonomisk situation, och förstår därför frågans relevans.

Delegationen Spanien respekterar och ställer sig bakom separatiströrelser som vill bryta sig loss från förföljelse och förtryck och gör detta med hjälp utav diplomatiska medel. Spanien fördömer samtidigt det våldsamma agerande som separatiströrelser tenderar att ha där de använder sig utav terror och hänsynslöst mördande för att få sin vilja igenom.

Delegationen Spanien anser att internationellt agerande endast bör användas som en sista utväg, när den berörda nationens diplomatiska medel inte räcker till. Detta för att respektera suveränitetsprincipen för samtliga länder.

Storbritannien

Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland har alltid placerat engagemang över alla människors lika värde, ett värde som sätter roten i en fungerande demokrati. Den brittiska regeringen är bekymrad över hur Separatiströrelser generellt är mest benägna att utöva en militant opposition och inte en fredlig. Suveränitetsprincipen, som fastslagen i FN-stadgans artikel 2, är högst relevant att världens nationer högaktar och upprätthåller, men om staten där separatiströrelser drabbas av våld borde det internationella samfundet agera enat ifall de nu står för en fundamental enighet kring mänskliga rättigheter. En sådan militant resning sker inte i enighet med de demokratiska värderingar som Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland delar. Att agera som en militant religös minoritet och utkämpa aktioner mot en regim som utlyser separatisternas fall är förstående ifall denna minoritet skydda sig från folkmord eller etnisk rensning men kommer aldrig vara svaret för en hållbar lösning på svårigheterna. Storbritannien fördömer all form av förtryck mot minoriteter i linje med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. För en demokratisk och fredlig lösning som överensstämmer med de brittiska värderingar anses det uppstå svårigheter att avskilja delar från en nation, för en minoritet. Istället ska parterna ifråga driva en diplomati i form av överenskommelser för att säkerställa en reducering av nationella dispyter så den territoriella integriteten vanhelgas.

Meningen med demokrati är att ett land ska kunna upprätthålla ett samhälle där individer har rätt till att få deras talan och röst hörd. En stat som inte följer dessa fundamentala demokratiska kriterier anses ej föra folkets talan. Den brittiska regeringen måste poängtera de essentiella delarna av diplomati och finnas lösningar på det stadiet. Följaktligen välkomnar Storbritannien ett samarbete som kommer bejaka demokrati och mänskliga rättigheter.

Sudan

Republiken Sudan ser allvarligt på separatiströrelser och de konflikter en sådan rörelse kan leda till. Den anser att man ska värna om sitt land och inte försöka bryta upp hemlandet genom att starta ett inbördeskrig som leder till oerhört mycket bedrövelse för befolkningen.

Republiken Sudan är av uppfattningen att omvärlden bör vara objektiv och inte ta ställning men medla mellan parterna för att förhindra ett inbördeskrig som påverkar civilbefolkningen. Vidare bör omvärlden hjälpa länderna som är inblandade ekonomsikt efter att konflikten är slut så att länderna kan byggas upp efter konflikten.

Dessvärre kan separatiströrelser leda till inbördeskrig vilket leder till de civila i området behöver fly till andra delar av landet eller andra länder, vidare blir det ett internationellt problem och bör ha en hög prioritering av FN. Om ett nytt land bildas bör man med en gemensam ansträngning se till att det nya landet har ett stabilt politiskt läge och att landet har möjligheter att klara sig ekonomiskt.

 Sydsudan

Republiken Sydsudan erkänner alla religioner och därmed religionsfrihet. Men Sydsudan fastslår även att samhället skall hållas sekulariserat enligt republikens konstitution. Sydsudan uttrycker därför stor oro över etniska och religiösa minoriteters bristande rättigheter i världen, men framförallt i Syrien. Därför fastslår Sydsudan att religiösa och etniska minoriteter skall ha samma rättigheter som den primära etniska eller religiösa tillhörigheten i en stat, men även globalt.

Republiken Sydsudan är en nybildad stat byggd på olika etniska grupper som levt under förtryck i flera år av den islamistiska sudanesiska regeringen innan landet blev självständigt. Därför har vi stor respekt för miniroriteters säkerhet och rättigheter. Vi anser att det är varje stats egna ansvar att garantera dessa minoriteter säkerhet, men förespråkar även ett internationellt skydd som skyddar utsatta minoriteter och förebygger framtida konflikter.

Republiken Sydsudan fastställer dock att det är förbjudet att använda sin etniska eller religiösa minoritet i ett splittrande och våldsbyggande syfte. Detta är situationen i Syrien där en separatiströrelser utnyttjat sina positioner i samhället till att splittra landet och till att försöka störta regimen. Detta strider emot Republiken Sydsudan värderingar. Vi som republik har själva upplevt förtryck och prioriterar idag religionsfrihet och värnar om alla etniska minoriteter. Därför ser vi positivt till att dessa grupper försöker stärka sin ställning i samhället. Men vi kan aldrig acceptera att detta sker med våld som medel. Detta splittrar och slår samhället i spillror samtidigt som civilbefolkningens levnadsvillkor sätts ur spel. Vi är därför kritiska till den situation som uppståt i Syrien där separatiströrelser utnyttjat sin roll i samhället till att bruka våld och ett försök till maktskifte vilket lett till det inbördeskrig vi nu ser idag.

Republiken Sydsudan värnar även om varje stats egen suveränitet. Därför anser Sydsudan att ett lands regim nationellt med internationella aktörer som stöd ingriper om separatiströrelser brukar våld för att stärka sin roll i samhället. Detta för att förebygga och motverka konflikter likt Syriens. Vi förespråkar även suveränitetsprincipen och anser endast att FN bör agera militärt om denna bryts. Vi värnar alltså om en nationell lösning med stöd av internationella aktörer.

Turkiet

Republiken Turkiet anser att olika konfliker världen över med grund i separatism bör tas på högsta allvar. Vi uppmuntrar även alla delegater att anstränga sig till sitt yttersta för att lösa konflikterna.

Genom historien har flera separatistiska rörelser bidragit till fullskaliga inbördeskrig och därför anser Republiken Turkiet att delningen av två stater bör uppnås endast genom demokratiska folkval. Generalförsamlingen bör ta avstånd ifrån all form av beväpnad separatism.

Separatistiska rörelser bör ha full rätt till självbestämmande så länge detta inte påverkar den resterande befolkning. Ett geografiskt område där det inte är en majoritet av människorna som bor där som stödjer den separatistiska rörelsen kan inte skiljas ifrån det ursprungliga landet. I ett demokratiskt och rättvist samhälle ska inte privatpersoner vara tvugna att flytta för att bo kvar i sitt ursprungliga land. Detta bör testas genom folkomröstning om det är tydligt att delar av befolkningen vill det.

Generalförsamlingen bör inte intervenera i separatistiska frågor såvida det inte är uppenbart att det redan existerande landet förvägrar befolkningen en folkomröstning eller förvägrar den separatistiska rörelsen möjligheten att göra en utbrytning trots att en folkomröstning har gjorts och utfallet var för separering.

Ukraina

Ukraina befinner sig just nu i en mycket allvarlig situation angående de pro-ryska seperatister och rebellerna som har försämrat den redan inststabila situation i Ukraina sedan våren 2014. Ukraina har stora problem med korruption och dessa seperatiströrelser försämrar läget för Ukraina dagligen.

 Ukraina har sedan 2014 förlorat Krimhalvön till östeuropeiska länder på grund av dessa seperatister. Dessa grupper växer i makt dagligen och tillförses med vapen och andra resurser. Detta kommer försämra situationen ytterligare vilket kommer kräva mer människoliv och resurser. Ukrainska delegationen anser att starka aktioner mot dessa östeuropeiska länder bör utföras och söker hjälp av mäktiga EU och FN länder. Omedelbar aktion mot de pro-ryska seperatister och rebeller bör införas med högsta prioritet då de successivt sliter upp Ukraina.

Vietnam

Det är viktigt att hålla ihop under svåra förhållanden, speciellt nu med händelserna under senaste tiden.

Situationen i Frankrike som uppkom är vi djupt oroliga för och ser att organisationen som utfört detta attentat är omänsklig som dödat och förstört flera liv. Terrorattentaten som händer i världen idag är exempel på hur långt separatiströrelser kan gå, därför måste vi bekämpa detta tillsammans.

Vi i Vietnam anser att det är viktigt att etiska och religösa grupper får sina rättigheter och utrymme i en stat, men att man borde även ta hänsyn till alla invånare i landet. Att ge lika mycket utrymme till etniska, religösa grupper och resten av befolkningen kan vara svårt, men är något vi behöver jobba på tillsammans både ekonomiskt och socialt.


© Håkan Danielsson 2020