SPECPOL 2 – Rollspel 2

Delegation: Colombia

Delegat: Märta Perhag

Colombia har sedan länge haft stor problematik med diverse seperatiströrelser, det är inget republiken Colombia anser är nödvändigt. Efter en lång tids konflikter med gerillagrupperna Farc och ELN har Colombia höjt säkerhetsnivån för framtida, liknande händelser samt fått republiken USA och FN vid sin sida.

Flera gripanden och journalistiska avslöjanden har visat att Farc under det senaste decenniet involverat sig direkt i samtliga produktionsled - från odling av kokablad, till förädling och transport. Gerillan tros ha avtal med andra mexikanska drogkarteller, som sköter transporten till USA.

Både den colombianska regeringen, vänstergerillorna och de höger paramilitära grupperna har begått grova brott mot de mänskliga rättigheterna. Miljontals colombianer har drivits på flykt och år 2008 beräknades det finnas mellan tre och fyra miljoner internflyktingar i landet. 

När president Uribe tillträdde som Colombias president 2002 gav han löfte om att bekämpa illegala väpnade grupper med militära medel. De sociala utmaningarna har getts minskad prioritet och upptrappningen av konflikten har förvärrat den humanitära krisen ytterligare. Det står klart att regeringens politik inte varit tillräcklig för att bekämpa någon av de två gerillagrupperna, FARC-EP (Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia - Ejército del Pueblo) eller ELN (Ejército de Liberación Nacional). 

Valet om vem som skulle bli president 2014 var snarare ett val mellan fred eller krig, Farc gerillan har flertal gånger förrått regeringen med hjälp av att de använt fredsförhandlingar till att omgruppera och stärka sina posteringar på landsbygden. Den sittande presidenten Juan Manuel Santos blev till slut vald igen och den 24:e september 2015 skrevs ett fredsavtal på mellan Colombias president och Farc-ledaren. Ett fredsavtal har sedan länge varit efterlängtat i krigströtta Colombia, 50 år av gammal konflikt har kostat många liv och ska inte få kosta fler.

Republiken Colombia betraktar separatiströrelser som ytterst obehövligt och vill:

Jobba för att stärka säkerheten för att tidigare fall inte ska ske igen.

Jobba för att minska ekonomiska klyftor bland befolkningen.

Skydda sig mot etnisk rensning eller folkmord. 

Göra slut på alla separatiströrelser i landet.

Att omvärldens separatiströrelser ska minskas då ingen vinner på att kriga. De vet República de Colombia efter 50 års krig.

Delegation: Republiken Frankrike

Delegat: Emma Johannesson

Republiken Frankrike är ett land som värderar mänskliga rättigheter, jämlikhet och frihet högt. Republiken Frankrike anser att det är en mänsklig rättighet att kunna ansöka om självständighet och självstyre. Om en minoritetsgrupp på religiösa, språkliga eller politiska etc. grunder kan argumentera för självständighet och självstyre har de rätt att på politisk väg försöka få igenom sina önskemål.

Republiken Frankrike fördömer dock alla typer av obefogat våld, och om en separatiströrelse med hjälp av våld försöker få igenom sin vilja ska det internationella samfundet kunna ingripa för att i största möjliga mån förhindra en våldsam konflikt. 

Ett exempel på en situation där Republiken Frankrike fördömer hur separatismen har hanterats är Krimkrisen under 2014. Denna konflikt innebar uppror, demonstrationer och blodiga kravaller. Detta borde istället ha lösts genom förhandlingar och politiska omröstningar för att bli så rättvist som möjligt och för att alla parter ska ha möjlighet att framföra sina åsikter och argument. 

Republiken Frankrike anser att det inte är hållbart att sådana här problem uppstår och att det internationella samfundet då måste kunna ingripa.

Delegation: Indien

Republiken Indien är ett stort land med den näst största befolkningen i världen. Detta bidrar till en stor mångfald när det kommer till språk, religion och etnisk tillhörighet med mera. Det finns få länder som har en så blandad befolkning och som även får det att fungera. I Republiken Indien talas det över 300 språk och finns omkring 1000 olika dialekter.

Republiken Indien består av stater med självstyre. Trots dessa självstyrens existens har Indien lyckats skapa en stabilitet i landet för invånarna och jobbar för ett så bra samhälle som möjligt. Republiken Indien värdesätter mänskliga rättigheter och arbetar för jämställdhet mellan alla grupper som finns i landet men även utanför. 

Republiken Indien anser att om en grupp på grund av religiösa, kulturella, etniska, språkliga eller andra skäl vill ha självstyre och kan motivera och förklara varför detta ska ske tycker Indien att saken är klar. Alla ska ha rätt att utöva den religion eller kultur som man tillhör. Skulle detta innebära att man behöver självstyre anser Indien att detta ska ges. Däremot anser Indien att självstyre inte ska ges om man använder vård. Indien fördömer tydligt all våld och anser att detta aldrig löser några problem, utan snarare skapar större. 

Republiken Indien brukar även kallas världens största demokrati. Detta beskriver hur situationen i Indien ligger till och ger en bild över hur det ser ut. Redan på detta förstår man att Indien har lyckats skapa frihet och en stabilitet hos folket tillsammans med de olika självstyrena som råder.  

Delegation: Irak

Irak fördömer situationen i Syrien och IS. IS är en separatiströrelse i både Syrien och Irak och ställer till problem i de båda länderna. Irak har alltid hanterat separatiströrelser i landet med egna medel. Men vi har nu kommit till en punkt där det inte längre är tillräckligt.

Irak har hundratals separatiströrelser och de flesta har en diplomatisk lösning. Dock är problemet som världen står inför idag utom diplomatisk lösning. Irak anser att det behövs militär inblandning för att lösa problemet till fullo. 

Efter tillskottet av nytt presidentskap har också Iraks syn på separatiströrelser förändrats. Många separatiströrelser tillåts leva i samlevnad i Irak i frid. Staten Irak är idag en symbol för fred, lik som Islam. Djupt medveten om all skräck och terror separatiströrelser som IS drar över hela världen anser Irak att problemet i Syrien är utav högsta prioritet. Irak anser även att resten av världen bör göra detsamma. 

Med trovärdighet för FNs generalförsamling förlitar Irak sig på utomstående hjälp från omvärlden i den här hemska situationen som är utom kontroll för ett enskilt land.

Delegation: Islamiska Republiken Iran

Delegat: Olle Swärd Brattström

Det är med djup upprördhet delegationen Iran deltar i diskussionerna angående internationella bestämmelser av hur separatism och separatistiska rörelser bör hanteras. Genom att lyfta fram detta ämne till diskussion, visas det hur det råder brist på respekt mot Förenta Nationernas viktigaste ståndpunkt, nämligen suveränitetsprincipen. Varje lands suveränitet är grundprincipen till Förenta Nationernas fungerande och därmed hotar upptagandet av sådana här frågor själva existensen av FN.

Iran avstår därför från ställningstagande av frågan angående etniska och religiösa gruppers rätt till självstyre. Islamiska Republiken Iran åberopar istället FN-stadgans första kapitel, andra artikeln, angående varje medlemsstat suveräna likställdhet. Iran anser alltså att detta inte är en fråga anpassad för internationella diskussioner och att det är upp till varje medlemsstat var för sig hur pass mycket självstyre landets interna separatism ges.

Genom att än en gång åberopa suveräniteten i FN-stadgan, anser Islamiska Republiken Iran att varje land var för sig, ska ha rätt att hantera sina interna svårigheter med separatism. Alla förslag på rätt till interventioner av det internationella samfundet fördöms därmed starkt av Iran och kommer att ses som kränkning av staten Irans suveränitet.

Delegation: Israel

Delegat: Ola Strömquist

Efter att den Israeliska staten upprättats med hjälp av FN, har landet präglats av hot, krig och aggression från den övriga arabvärlden. Kort efter upprättandet av den israeliska staten förklarade Irak, Jordanien, Libanon och Syrien krig mot Israel. Detta resulterade i att Israel blev inkastat i ett tvåårigt krig som sedan skulle leda till en upplösning av Palestina.

Palestinas upplösning som separatiströrelse från Israel har lett till en väpnad konflikt som missgynnat de inblandade parterna. De väpnade konflikterna har lett till sammandrabbningar av aktörer i mellanöstern och som lett till att problemet kommit upp på internationell nivå.  De separatistiska konflikterna har lett till en ökad närvaro av militanta samt polisiära grupper. Detta leder till en ökad osäkerhet och därmed en negativ påverkan på samhället. När separatiströrelser uppstår så brukar det även vara en bakomliggande orsak till ett mycket större problem som tillexempel krig. Detta kan man tydligt se om man blickar tillbaka på dem två världskrigen som har uppstått.  Därför anser inte Israel att separatiströrelser som bryter sig loss från redan existerande stater som en lösning, då konsekvenserna av detta blir så ofantligt stora och som i slutändan endast straffar den civila befolkningen. 

De separatistiska rörelserna har bidragit till att de inblandade aktörerna behövt investera enormt mycket resurser i militära medel vilket får en negativ inverkan på den ekonomiska situationen.  

Delegation: Italien

Delegat: Milla

Italien har många minoriteter bla romer och muslimer. Det förekommer ofta diskriminering mot dessa "folkgrupper" och rasistiska uttalanden har till och med gjorts av politiker. I landet är det även en stor ekonomisk skillnad mellan den södra och norra delen. Eftersom de flesta i söder jobbar med jordbruk tjänar man inte speciellt mycket pengar och arbetslösheten ligger på ca 20 %. Människorna i söder vill att de i norr ska betala mer i skatt osv för att folk i söder ska få det bättre ställt. I norr har detta lett till att separatiströrelser har skapats som vill bryta sig loss från södern. 

I Italien finns det en folkrörelse som kallas Maritime Canton och har sin bas på Sardinen. Sardinien är en ö som ligger i medelhavet och tillhör i nuläget Italien. Aktivisterna vill bryta sig loss från landet för att tillhöra Schweiz. De menar att regeringen inte gör tillräckligt för att sänka arbetslösheten på ön som ligger uppe på 18,1 %. Eftersom rörelsen är kritisk mot EU har de valt just Schweiz eftersom landet står utanför unionen men också för att den ekonomiska situationen i landet är mycket bra. 

Delegation: Kenya

Delegat: Johanna Borna

Kenyas ställning gentemot seperatisrörelser är neutral, förutsatt att dessa rörelser inte utgör ett fysiskt hot mot respektive stater. Kenya menar även att våldsamma separatiströrelser, så som IS och al-shabab, är ett internationellt problem då de utgör ett hot mot flertal stater. Därför vill Kenya att alla delegationer samarbetar för att kunna motverka att våldsamma separatiströrelser får allt för mycket makt, och därav expanderar deras hot mot omvärlden. 

Delegation: Nigeria

Delegat: Andreas Åkesson 

Ända sedan Förbundsrepubliken Nigeria självständighetsförklarades år 1960 har landet präglats av motsättningar mellan olika etniska och religiösa grupperingar, vilket i flertalet av fallen har hotat nationens sammanhållning. Åtskilliga separatiströrelsers försök att splittra landet har lett till otaliga våldsamma sammandrabbningar och även ett inbördeskrig vilket bröt ut år 1967 och fortgick under tre år. På senare år har den islamistiska terrorgruppen Boko Haram utgjort det största hotet med sina terrorattentat på både kristna och icke­extremistiska muslimer. Organisationen har som ändamål att upprätthålla en ren islamistisk stat som styrs efter Sharia. 

Nigeria anser att dela en nation baserat på olik etnicitet eller religion inte är rätt väg att gå. Likaså om det finns ekonomiska intressen för separatiströrelsen, likt Biafra­fallet där utbrytningsgruppen strävade efter att själva erhålla hela nationens oljefynd. De olika etniciteterna och religionerna måste acceptera varandras olikheter så att nationens solidaritet kan stärkas. 

I maj detta året var första gången sedan Nigerias självständighetsförklaring som en opposition tog makten över den sittande valda regeringen genom en helt fredlig samt demokratisk votering. Med detta vill Nigeria poängtera att man är på god väg mot en starkare sammanhållning inom landet och fördömer därav pro­biafra separatisters aggressiva protester som skapar oroligheter bland civilbefolkning. 

Vad gäller separatiströrelser som Biafra anser Nigeria att dessa inte utgör en större hotbild för tillfället. Man menar därmed att man har situationen under kontroll och att det Internationella samfundet inte behöver göra några ingripanden. 

Delegation: Nordkorea

Delegat: Philip Sandberg 

Nordkorea styr en väldigt strikt politik mot separatiströrelser. Så pass strikt att det inte existerar någon sparatism inne i landet, då regeringen stänger ner alla försök till att starta en rörelse innan den hinner bli hörd. Att gå emot arbetarpartiet och Kim Jung Un anses vara samma sak som att utgöra ett direkt hot mot staten och behandlas därmed som samma sak. Regeringen har tränade militärer som är speciellt inriktade på att ta hand om just sådana här situationer och eliminerar samt stänger ner “rebellerna” tidigt och diskret. 

Internationellt finns många länder och organisationer som sätter sig emot Nordkoreas sätt att styra, och försöker få regeringen avsatt samt att landets befolkning blir befriad från det förtryckta och ojusta samhället de lever i idag. Då dessa organisationer och länder, så som USA, Sydkorea och FN, inte utgör ett hot för att ersätta det nuvarande styret i Nordkorea kan dock inte det anses som en korrekt separatiströrelse. 

Delegation: Pakistan

Separatiströrelser utgör hot mot internationella samfundet då staters regim mister sin stabilitet samt auktoritet då dessa har en bestämd åsikt. 

Pakistan vill hämma separatiströrelsers framgång främst genom diplomatiska medel i samverkan med extremisterna. Om detta inte verkar tvekar Pakistan inte att inskrida med militär offensiv för att skapa en trygg och säker atmosfär för Pakistans medborgare. 

Delegation: Ryssland

Delegat: Calle Falck

Ryssland fördömer intensivt separatiströrelser till följd av omständigheterna samt aktionerna angående Tjetjenienkonflikten 1991-2009.

Separatiströrelser innebär en fara för nationen då det är en eventuell orsak till krig då rasism och diskriminering lätt kan förekomma. Baserat på de olika konflikterna i Tjetjenien.

Ryssland anser att separatiströrelser, istället för att lämna landet, ger förslag samt bidrar med en möjlighet till förändring så att alla i riket finner landet bofast.

Ryssland avhåller sig ifrån konflikter samt krig, då fred och rikets säkerhet är den främsta prioriteringen för Ryssland.

Tjetjenienkonflikten var ursprungligen ett ansenligt dilemma. Ryssland vill i all mån förebygga likvärda händelser som denna. 

Delegationen Ryssland utlovar att göra allt i sin makt för att förhindra aktiviteter såsom separatiströrelser då det medför fara samt osäkerhet i riket.

Rysslands konkreta lösning är att fortsätta styra landet med säkerhet vilket resulterar i mer välmående bland befolkningen. Ryssland finner inga svårigheter med detta då rikets militära resurser är bland det bästa.

Delegation: Saudiarabien

Saudiarabien är en totalitär och sluten stat där 95 % saudierna är sunniter, främst wahabiter. De senaste årtiondenas modernisering och sociala rörligheter har inte rubbat det traditionella stam och klan samhället som, vid sidan av islam, karakteriserar det sociala systemet. Grupptillhörigheten i Saudiarabien är stark och förpliktelser mot gruppen ses som ett naturligt och förväntat beteende. 

Saudiarabien fördömer starkt separatiströrelser i alla former eftersom detta inte främjar dess kultur. Saudiarabien anser att separatiströrelser ökar risken för internationella konflikter, till exempel som i Jemen. Det internationella samfundet ska ha rätt till att intervenera men endast för att påverka separatiströrelser i deras försök till självstyre, för att kunna förhindra eventuella politiska konflikter. Saudiarabien anser att om våld behövs ta till skall detta göras för att förhindra separatiströrelser från att utvecklas. 

Delegation: Serbien

Delegat: Ebba 

Delegationen Serbien har starka åsikter om separatiströrelser. Serbien anser att frågan är viktig och att det krävs diskussioner nationellt inom det land som separeras. Anledningen är att om en del av ett land vill bryta sig loss från resten kan det skapa stora konsekvenser för det enskilde landet som blir av med det. Serbien anser att det är viktigt att båda aktörernas röster får höras, separatisternas men också det enskilde landet. Kosovos självständighet är ett sådant exempel. 

Kosovo var länge missnöjda och tog till militära medel. Då Serbien valde att inte gå in med militära medel, använde Serbien istället diplomatiska medel med diskussioner och avtal. År 2008 så utnämnde Kosovo sig själva självständigt, det är erkänt av ett par länder i Europa, men Serbien är starkt emot att erkänna Kosovo och även har några länder som står bakom oss. Blandannat Ryssland som även har veto rätt. 

Serbien kompromissade 2013 med Kosovo om gränserna och har kommit överens om landsgränder men det betyder inte att de är en självständig stat eller att vi kommer att erkänna dom. 

Det internationella samfundet bör inte träda in i första hand , om de så inte måste för att skydda civila. Däremot bör problemet lösas inom landet då konsekvenser berör det enskilda landet främst. Serbien anser därför att utnämna sig själv som självständig stat utan hela landets medgivande inte är acceptabelt. 

Delegation: Spanien

Delegat: Hugo LePrince

Spanien har tidigare blivit påverkade utav seperatiströrelser inom landet, den främsta heter ETA (Euskadi ta Askatasuna). Denna rörelse stod för ett Baskiskt självstyre samt baskiska som officielt språk. Genom en rad utförda attentat och mord misslyckades ETA med frågan, en vapenvila uphörde i september 2010, all militär aktivitet upphörde i oktober 2011. Spanien såg att seperatiströrelserna växte fram efter den ekonomiska krisen 2008 och i Katalonien bildades ANC (Asamblea Nacional Catalana). Rörelsen ansåg att spanien har ett missgillande skattesystem, då katalonien står för ungefär en fjärdedel utav Spaniens BNP. Under 2012 betalade Kalalonien 12-14 miljarder i skatt till Spaniens centralkassa. Denna konflikt lever kvar än idag och ANC tillför ingen våld till samhället.

Spanien ser utifrån civilsamhällets bästa och anser att dom skall låta seperatiströrelserna demonstrera för sin fråga men ifall dom börjar utgöra ett hot emot civilbefolkningen skall Spanien ta hand om dessa och se till att inga civila blir skadade. Om civila människor kommer till skada går Spanien in med insatser för att stoppa det så fort som möjligt, för att få ett stopp på hotande seperatiströrelser anser Spanien att man skall förhandla sig till en resolution. Om detta i sin tur ej visar några framsteg kommer Spanien att gå in med styrkor för att slå ut rörelsen men undviker gärna denna sortens konflikter. 

Delegation: Storbritannien

Delegat: William Westerdahl

Storbritannien har en historia med ett flertal separatiströrelser. Staten Storbritannien har gått från att vara en stormakt med över ett femtiotal kolonier till att nuförtiden vara en stat med ett gemensamt styre över England, Skottland, Nordirland, Wales och Falklandsöarna. Medparten av våra forna koloniers separationer utövades på ett fredligt och diplomatiskt sätt. I åtanke av de erfarenheter påpekar staten Storbritannien att dess åsikt är ytterst relevant i denna sakfråga. 

Storbritannien yrkar på att minoriteter kan tillsammans bilda en enhetlig stat om de anges vara av gemensamt intresse och samtycke via en demokratisk och fredlig process.  

Storbritannien fördömer starkt situationer gällande separatiströrelser med odemokratiska och militära medel då det skadar den humanitära situationen. Det bidrar till en osäker situation för landet och dess civila befolkning. En stat med ett gemensamt styre, som civil befolkningen kan ha som stöd, är också i de flesta fallen en fredlig stat. 

Däremot stödjer Storbritannien de separatiströrelserna som utövas på demokratiska grunder och med fredliga medel. 

Storbritannien yrkar på att lösa konflikter av separatism, via demokratiska och fredliga försoningsprocesser, så som Storbritannien själva löste konflikten mellan staten och Irland. Försök att lösa separatism konflikter med militära medel gynnar inte någon av parterna, våld bidrar endast till mer våld och konflikten som uppstår blir alltmer infekterat och svår löslig.  

Att blanda in omvärlden och gå emot suveränitetsprincipen gällande separatistkonflikter får endast ske vid starka brott mot de mänskliga rättigheterna, om inte ska de inblandade staterna slösa det på egen hand. 

Storbritannien fördömer även alla sorters militära sanktioner, till landsseperationers som har blivit framtagna demokratiskt. Detta bryter nämligen mot rättigheterna för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk. Framtida sett hänvisar Storbritannien till att samtliga stater stödjer fredliga lösningar på seperatistkonflikter och slutar stödja icke fredliga separationer. 

Delegation: Sudan

Sudans tankar runt separatist rörelser är klara. De minoriteter som finns ska försvinna. Det uppstår ofta konflikter mellan minoriteter och majoriteten. Dessa konflikter blir blodiga och brutala. För att kunna undvika sådana konflikter anser Sudan att det inte ska finnas någon minoritet och istället göra minoriteten till majoriteten. Detta genomförs genom att integrera minoriteternas kultur och religion till majoritetens kultur och religon. Att ha samma kultur och religion förstärker bandet mellan människor och det finns en mycket liten risk för konflikter.

Sudan har haft en del konflikter genom åren och det löstes fredligt i slutet då Sydsudan skapades, detta genom handlingar som gjordes från omvärlden. Men detta har lett till en kris i Sudan då Sydsudan kräver mer ifrån Sudan, de sista oljefälten i Sudan. Sudan är beroende av dessa oljefält för ekonomin, och Sudan är bered att försvara denna plats. Detta har lätt till en konflikt igen nu mellan två länder tack vare omvärldens handlingar. Om man hade handlat på ett annat sätt säg till exempel att göra minoriteten till majoriteten hade detta aldrig skett och människorna i Sudan hade fått uppleva ett bättre liv då Sudan hade kunnat spenderat på utbildning och sjukvård. Men nu med den nya konflikten så är Sudan tvungen att spendera på försvar istället för sjukvård och utbildning, igen. 

Delegation: Syrien

Delegationen Syrien har under en väldigt lång tid haft komplikationer med separatister som har varit emot staten och dess styre.

Separatiströrelserna har velat splittra upp Arabrepubliken Syrien. Man anser detta som ett väldigt allvarligt och drastiskt problem. Att olika grupper i staten vill separeras från resten av riket kan bidra till ett försvagat samhälle. Detta kan då resultera till att fler separatiströrelser bildas vilket inte Syrien accepterar på några villkor.

När man iakttar olika separatiströrelser som finns i världen idag, så bidrar de flesta inte till något positivt utan de är ute efter destruktion och makt. De separatiströrelser som härjar i Syrien i nuläget är ute efter att få bort de legitima styret, för att sedan kunna bilda en egen stat. Fast att erövra territorium på ett våldsamt sätt anser Syrien inte vara korrekt. För att sedan bilda en egen stat av den mark man erövrat hävdar den syriska delegationen inte är acceptabelt.

När det kriget började ta fart i Syrien 2011 så försökte olika etniska separatist grupper erövra delar av Syriens norra land territorium och detta är något som inte är acceptabelt menar Syrien. 

Delegation: Turkiet

Turkiets största separatiströrelse är PKK som ingår i kurdiska styrkor. Spänningarna mellan separatiströrelsen PKK och regeringen stiger och de båda parterna har trappat upp sina attacker på sistone. Turkiska stridsflygplan har som svar till PKK.s attacker bombat PKK:s militära posteringar i norra Irak. Detta har medfört ekonomiska konsekvenser för Turkiet då PKK:s attentat mot den turkiska civilbefolkningen inneburit alltmer investeringar vad gäller militär och försvar.

Turkiet anser att detta är en humanitär katastrof som blir värre och värre. Landet har strävat efter fred och försoning och har tidigare haft fredsavtal men som efter en tid brutits.

Delegation: Tyskland

Delegat: Hanna Hofvander 

Tyskland anser att stater där etniska och/eller religiösa minoriteter är aktiva ska ansvara för att deras rätt till självbestämmande enligt FN-stadgan inte kränks. Enligt folkrätten innebär rätten till självbestämmande alla medborgares rätt till självbestämmande över sin egna politiska status och råder själva över sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Tyskland betonar vikten av att följa internationell lag och i frågan om etniska och/eller religiösa minoriteters rätt till självbestämmande är detta inget undantag. 

Tyskland fördömer situationer där separatiströrelser eller den stat separatiströrelsen är aktiv inom på något sätt utför handlingar som strider mot FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och/eller mot FNs kärnkonventioner eller övrig internationell lag. Tyskland anser att FN ska fortsätta arbetet med fredsbevarande operationer och stödåtgärder i samband med en hållbar fredsbevarande utveckling. 

Arbetet mot en hållbar fredsbevarande utveckling ska huvudsakligen bestå av diplomatiska styrkor och ett ingripande med militära medel ska så långt det är möjligt undvikas. Diplomati har betydligt fler verktyg till sitt förfogande än många tror, och vi måste dra full nytta av dem alla. Tyskland är starkt engagerade av humanitärt i bistånd vid en konflikt. Vid ett potentiellt ingripande av det internationella samfundet ska den territoriella integriteten och suveränitets-principen i allra högsta grad respekteras. Tyskland anser att upprätthållandet av denna respekt för den territoriella integriteten och suveränitets- principen vid en potentiell intervention åligger alla medlemmar i säkerhetsrådet. 

Delegation: Ukraina

Ukraina ser mycket allvarligt på separatiströrelser. Separatister bidrar inte endast till osäkerheter inom staters gränser utan även till terrorismen runtom i världen. Som förespråkare för demokrati, yttrandefrihet och religionsfrihet anser Ukraina självklart att minoritetsgrupper ska få ha en talan. Även minoriteters röster ska få höras. Dock är separatistgrupper inte rätt väg. Civila, unga som gamla, utsätts för våld och misär till följd av aggressiviteten som separatiströrelser ofta medför.

Ukraina fördömer de grova militära aktioner separatistgrupper använder sig av. Våld ska aldrig vara så nära till hands. Istället bör diplomati och demokrati på internationell nivå främjas. Att separatistgrupper ofta associeras med våld är ett faktum, exempelvis IS eller de PRO-ryska rebellerna. Flera nationella krig har startats av separatister och beväpnade konflikter blir ofta faktum. Ukraina anser att i krisande tider skapade av separatistgrupper bör stater gå ihop och tillsammans hindra kriser från att eskalera. Separatistgrupper bryter inte sällan mot internationella lagar involverande mänskliga rättigheter. Dessa handlingar bör inte uppmuntras genom att förbise det som sker. Republiken Ukraina understryker hur internationellt samarbete skulle möjliggöra inbromsning av denna eskalation inom terrorattentat kopplade till separatister. Staten Ukraina vill se EU samt övriga länder och överstatliga organisationer enas och gå emot de separatiströrelser som uppmanar till terrorism och våldsaktioner, de som rör sig i vårt samhälle. Tillsammans komma fram till en resolution. Militära medel är den sista utvägen men bör tas till i situationer som organistationen IS, särskilt efter attentaten i Paris.

Delegation: USA

Delegat: Christine Ohlsson

 USAs generella hållning gentemot separatiströrelser är att det kan komma att bli mycket kostsamt om rörelsen utvecklar sig till att bli våldsam. De ekonomiska påföljderna tenderar att bli övervägande negativa, då militära insatser kostar mycket pengar. Även internationell handel kan komma att påverkas negativt, vilket är mycket skadligt för den nationella ekonomin. 

USA ser mycket allvarligt på situationer där separatiströrelser övergår i militära konflikter, då det resulterar i att civila mister sina liv. Med hänsyn till detta anser USA att diplomatiska lösningar är att föredra och att man bör fördöma dessa militära motsättningar som separatiströrelser kan resultera i. 

Det är utav högsta prioritet för USA att skydda amerikanska medborgare från terrorister och olika extremistgrupper. Detta tror man kunna förebygga genom att inte låta sådana grupper få egna territorier eller fristäder, oavsett vart dessa befinner sig i världen. Med anledning av det är man mycket hängiven vid att bekämpa en sådan utveckling och eliminera dessa terrorceller med hjälp av militära medel.

Sammanfattningsvis anser USA att det är viktigt att separatiströrelser inte åsamkar något land ekonomisk skada eller skada på civilbefolkningen och samhället. Sedan ser man även att det riskerar att utgöra ett terrorhot ifall man ger somliga rörelser frihet i för stor utsträckning, i form av till exempel en egen fristad. 

Efter vidare övervägande åberopar staten USA att situationen gällande separatiströrelser bör lösas på internationell nivå, med strävan efter att de berörda parterna är öppna för samarbete och att finna en gemensam lösning som åsamkar minsta möjliga skada på såväl ekonomin som samhället.

Delegation: Venezuela

Den Bolivarianska Republiken Venezuela stöttar grupper och rörelser i länder som med laglig rätt söker frihet. Landet värnar om suveränitetsprincipen och anser att internationella samfundet ej ska ingripa såvida det inte urartar. Bolivarianska Republiken Venezuela menar att samfundet ej krävs för att lösa situationen så länge det inte används våld.

Landet fördömer separatister i allmänhet men anser att även minoritetsgrupper i länder har all rätt till att kräva en del utav landet.

Landet stödjer den socialistiska anda som drivs i flera länder runtom i världen.

Generellt sett anser Bolivarianska Republiken Venezuela att landet själv ska kunna lösa dessa problem när det väl uppstår. Landet ska själv ta itu med detta och inte blanda in det internationella samfundet då vi anser att det inte är nödvändigt.

© Håkan Danielsson 2020