Länderna står i bokstavsordning under själva landsnamnet. Republiken Argentina står under A, inte under R. Amerikas Förenta Stater står under U (för USA).
Situationen för religösa minoriteter.
Land: Argentina
Delegater: JoAnna Persson, Ida Holmgren, Lina Larsson
Republiken Argentina står fast vid tanken gällande religösa minoriteters välmående, då Argentina har fått äran att integrera med: Judar, muslimer, protestantiskt kristna och urinvånare. Då det främst är urbefolkningen som lider av fattigdomen i Argentina anser de att det bör uppmärksammas att Latin Amerika har minskat fattigdomen och hungern med 7% sedan millenniemålens baslinje. De ser gärna en fortsatt minskning globalt. Världen över är religösa minoriteter förföljda och förtryckta. Då det finns en minoritet finns det även en majoritet. Majoriteten styr och därav har minoriteten, i de flesta fall, mindre mark och makt.
Republiken Argentina vill förbättra förhållandena och situationen för religösa minoriteter globalt och de anser ha mycket att lära omvärlden kring detta. Inrikes har Argentina stiftat en lag som garanterar minoriteternas rättigheter och detta uppmanar Republiken Argentina övriga stater att göra.
• Republiken Argentinas statliga myndighet INADI motarbetar diskriminering på grund av hudfärg och nationalitet. • Myndigheten INAI bevakar urfolkets rättigheter.
• Urfolken i Republiken Argentina har särskilda rättigheter som innefattar rätten till identitet genom två språklig undervisning och rätten att bruka sitt traditionella territorium.
Religiösa minoriteter.
Land: Samväldet Australien.
Delegater: Victor Olsson, Tobias Nilsson och Carl Forssell.
Den australienska delegationen anser att förföljelsen av religiösa minoriteter är en mycket hemsk situation som just nu drabbar människor på många håll. Ett exempel på de grupper som utsätts för våldet är de kristna i områdena ISIS är verksamma som får sina kyrkor sprängda. Vilket som har gjort att Religösa grupper flyr.
Vi önskar att uttrycka vårt stöd för handlingarna av de Förenta Staterna av Amerika som tagit det på sig att angripa och komma till undsättningen av de som tvingas slåss för sina liv och tro. Det är dock med stor oro vi uttrycker ett ogillande för Turkiets bombning av de syriska kurderna istället för ISIS.
Delegationen från Australien föreslår att man förflyttar dessa religiösa minoriteter till nationerna i de närliggande områdena och ger bistånd för denna generösa handling som skall hjälpa flyktingarna och deras egna befolkningar som lider under vikten av konflikten dom härjar i grannländerna. Våran önskan är även att stödet av de olika motståndsrörelserna som för en intensiv strid med ISIS i formen av beväpningen och utbildningen blir aktuell bland medlemsländerna av FN.
Generalförsamlingen: Religösa minoriteter
Delegation: Federala republiken Brasilien
Delegater: Simon Vehmaa, Vilma Nilsson och Ludvig Hellström
Den Federala republiken Brasilien anser att förtryck av religösa minoriteter är oacceptabelt.
I den brasilianska konstitutionen är diskriminering på grund av ras, etnicitet och religon förbjuden enligt konstitutionen. Konstitutionen ger även ett starkt skydd för urfolk och minoriteters rättigheter liksom dessas möjligheter att bevara sin kultur.
Den Federala republiken Brasilien ser med djup sorg och ett värkande hjärta att medborgare ska bli förföljda på grund av sin religion, vilket den Federala republiken Brasilien vill ändra på så ingen medborgare ska behöva bli utsatt på grund av sin religion.
Den Federala republiken Brasilien tar de konventioner de skrivit på om människors rättigheter på djupaste allvar och vill få landet Brasilien, Sydamerika och världen till en bättre plats till alla individer som lever i dagens samhälle och värld.
Religions- och åsiktsfrihet är fastslagen i den Federala Republiken Brasiliens konstitution. Hatbrott mot religösa förtecken är straffbart med upp till fem års fängelse. Personers religiösa tillhörighet påverkar generellt sett inte deras rättigheter i samhället. Den Federala republiken Brasilien anser att en situation där religionsfriheten är skyddad av alla medlemsstaters konstitutioner är eftersträvansvärd.
Den Federala republiken Brasilien tycker det är oacceptabelt att vissa stater inte accepterar vissa religioner och etniciteter, det är oerhört oroväckande att vissa stater stöter bort och inte acceptera vissa individer på grund av religon och etnicitet. Det är ett allvarligt problem om stater ska stöta bort vissa individer, när allihopa lever på samma plats och delar ett hem, ett samhälle, ett liv, en värld.
Brasilien tycker att ovanstående principer är någonting som världssamfundet hade kunnat enats kring.
Chile FN-rollspelet 2014
Policy paper - Religiösa minoriteter
Vad vi anser i frågan - Vi vill stärka religiösa minoriteters rättigheter. - Vi vill att alla individer ska få utöva sin religion på valfritt sätt så länge det inte hotar frihet eller demokrati. - Vi anser att FN borde ha de mänskliga rättigheterna i åtanke när vi röstar angående resolutioner. Vad vi ser för problem i frågan - Vi ser flertalet länder som aktivt förföljer personer med den tron som inte är i majoritet. - Vi är oroade av att ett ökande antal grupperingar och i vissa fall stater som använder religion för att legitimera terror (som religionen inte står för) Vad vi ser som lösningar - Skyddet för religiösa minoriteter måste utökas genom ökat internationellt samarbete i frågan. - Individer som flyr från religiösa förföljelser ska ha samma status som de flyktingar som söker skydd ifrån politisk terror. - De religioner som är i majoritet ska ta sitt ansvar och arbeta för ökad respekt.
Generalförsamlingen
Land: Colombia
Delegater: Line Stahl, Jesper Svensson & Marielle Karjalainen
I vårt land - Colombia anser vi rätten till religionsfrihet för hela världens befolkning en självklarhet, dessvärre finner vi inte detta en verklighet. I republiken Colombias grundlagar finns tydliga anvisningar vilka förespråkar religionsfrihet, på dessa grunder är tanken om att detta skulle kunna genomföras på ett internationellt plan inte främmande för oss. Vi fördömer starkt alla diskrimineringar mot religiösa minoriteter vi idag fortfarande kan finna överallt i världen. Colombia hävdar att beskyddande av religiösa minoriteter utgör en del av de mänskliga rättigheternas grundpelare och därför bör en internationell lag som specifikt skyddar religiösa minoriteter mot all form av diskriminering träda i kraft. Vi anser att suveränitetsprincipen bör ge vika för denna möjliga lag eftersom att skydda hela världens befolkning bör stå över staternas suveränitet.
Den Colombianska delegationen uppmuntrar sina latinamerikanska grannländer att sluta upp bakom framtagandet av denna lag då vi på president Juan Manuel Santos önskan skall främja utökat arbete inom vår egen kontinent. Vi ser gärna en fortsättning på det goda samarbete med USA och EU vi idag lyckats uppnå.
Colombia eftersträvar en lösning inom snar framtid gällande situationen då växande främlingsfientlighet inom Europa och religionsrelaterade oroligheter i Mellanöstern oroar oss. Vi vädjar om att principiella fiendskap stater emellan under debatten tillfälligtvis skall upphöra eftersom det skulle kunna skona flera människors välmående och liv. Colombia tror helhjärtat på religionsfrihet, vi uppmanar övriga stater att skydda dessa minoriteter eftersom religion är något vi alla härstammar ifrån och det är en del av den historia som skapat oss.
Position Paper - Generalförsamlingen
Land: Danmark
Delegater: Carl Eklöf, Jack Hedetoft och Jakob Nilsson
Konungariket Danmark vill uttrycka sina åsikter om de religiösa minoriteterna som under senare tid har blivit hårt utsatta i områden som Mellanöstern. Danmark stödjer nationella och religiösa minoriteters rättigheter enligt EU:s konvention angående skydd för de mänskliga rättigheter och grundläggande friheterna. Dessa minoriteter världen över ska ej förvägras rätten att utöva sin religiösa tro, leva sitt kulturliv eller använda sitt eget språk.
Danmarks delegation vill framföra att Danmark har ratificerat alla centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Därmed har Danmark ratificerat konventioner som skyddar nationella och religiösa minoriteter i Danmark. Danmark betonar därmed vikten av att skydda staters religiösa minoriteter undan hot och våld.
Danmark anmodar ett framtida samarbete med andra FN-medlemstater i speciellt Mellanöstern, för att främja en tryggare framtid för de nationella minoriteterna i länderna. Både kristna och muslimska, samt andra religiösa minoriteter skall skyddas från det våld de eventuellt kan utsättas för. Danmark och andra NATO-länder har under senare tid ingått i en allians emot terrorgruppen ISIS. Danmark har bidragit med 7 stridsflygplan och 300 militärer till NATOstyrkan i Irak. Tillsammans med andra NATO-länder samt andra länder i Mellanöstern, vill Danmark bistå med fred och trygghet för de religiösa minoriteter som har blivit utsatta för våld och hot.
För att kunna skydda de religiösa minoriteterna som har blivit utsatta för våld och hot, vill Danmark förhandla fram en fredslösning. I nuläget är fredsförhandlingar och en effektiv militär närvaro med NATO-länder i Irak en effektiv lösning. Danmark ser därmed ett fortsatt väpnat stöd tillsammans med andra NATO-länder som den mest effektiva lösningen. Danmark ser därför positivt på andra länders agerande mot terrorgrupper som ISIS, för att skydda de religiösa minoriteterna undan våld och hot från dessa terrorgrupper.
Danmark och samtliga NATO-länder uppmanar därmed att fler länder ansluter sig till kampen mot terrorgrupper som terroriserar religiösa minoriteter. Delegationen från Danmark anser att religiösa minoriteter måste skyddas och att fler områden i Mellanöstern ska stabiliseras. Danmark anser att detta främjar frihet, fred och demokrati.
Arabrepubliken Egypten
Policy Paper
UNGA
Arabrepubliken Egypten har en lång tradition av ett mångreligiöst samhälle, och en fredlig samexistens mellan den muslimska majoriteten och den kristna minoriteten. Denna samexistens sträcker sig tillbaka flera hundra år och har bestått under de olika regimerna som Egypten har haft och utländska makterna som har ockuperat landet.
De nuvarande inbördeskrigen i Republiken Irak och Arabrepubliken Syrien, mellan regeringsstyrkor och rebellgrupper, då främst terrorgruppen al-Qaeda separatister i Irak och Syrien, som för en väpnad kamp och förtrycker och massakrerar oskyldiga och religiösa minoriteter. Arabrepubliken Egypten hoppas att resten av världssamfundet kan ställa sig bakom denna hållning, och att man måste snarast agera mot denna och liknande terrorgrupper i Mellanöstern.
Vidare anser Arabrepubliken Egypten att var man har rätt till sin egen religion och sin egen trosuppfattning, såsom det är skrivet i de Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna. Religionen måste också respekteras och vördas, det är ingenting som man skall enkelt kunna förtala och göra narr av, vare sig det handlar om en stats officiella religion eller dess minoritetsreligioner,
Såsom visat i Egypten så är det fullt möjligt för flera religioner att samverka i ett och samma land, fredligt och stabilt. Även om dessa kan få vissa påfrestningar, som under den illegitima regimen lett av Muslimska brödraskapet och Mohammed Morsi, så kan läget snabbt stabiliseras, så som vi också har sett bevis på i Egypten.
Därför önskar Arabrepubliken Egypten gärna samarbete med övriga länder i världssamfundet, främst med likasinnade länder inom Arabförbundet och även Afrikanska Unionen för att kunna få till stånd resolutioner med bred uppslutning för att kunna säkra minoriteters rätt till sin religion men även se till att stabilitet och säkerhet upprätthålls och att religioner kan få verka utan onödig kritik och förtal.
Policy paper: Generalförsamlingen
- Situationen för religiösa minoriteter
Delegation: Etiopien
Delegater: Jacob Carlsson, Leo Rasmussen och Elias Kjellsson
Vi i Etiopien garanterat skyddet av religiösa minoriteters rättigheter både individuella och kollektiva rättigheter som således är inskrivna i landets konstitution Samt ett erkännande av det Etiopiska statsskicket som en sammansättning av variationer i nationaliteter och ett tydligt avstånd från en enda etniskt, kulturell och religiös baserad på en dominans över andra. Vi i Etiopien uppmanar de Förenta Nationernas medlemsstater att vidta de åtgärder som krävs för att säkerhetsställa att personer som tillhör religiösa minoriteter till fullo har rätten till alla sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter utan diskriminering och full likhet inför lagen. Det är således också möjligt att internationella fördrag kan bidra till att skydda och främja religiösa minoriteters rättigheter men skyddet ingripande för religiösa minoriteter måste falla inom vederbörande stats behörighet. Tillhandahållet av ett enhetligt internationellt bindande definition av en religiös minoritet finns inte men vi i Etiopien framhäver att det är av yttersta vikt att ta fram ett internationellt bindande instrument som hänför sig till omfattningen av minoriteters rättigheter. Då individer ej får förvägras rätten att i gemenskap med andra få bekänna sig till och utöva sin egen religion eller använda sitt eget språk. Vi i den demokratiska folkrepubliken Etiopien hyser stora förhoppningar om att de Förenta Nationernas medlemsstater med hjälp av internationella fördrag och nationella åtgärder lyckas vidta de åtgärder som krävs för att ge personer ur religiösa minoritetsgrupper tillgång till de mänskliga rättigheterna, utan distinktion av något slag.
Position Paper - Generalförsamlingen
Land: Republiken Frankrike
Delegater - Naima Fridén, Adrian Kasperczyk och Julius Johansson
Franska Republiken har oförtrutet främjat genomförandet av religions- och trosfrihet över hela världen. Franska Republiken beklagar dock att se att friheten fortfarande är dåligt skyddad eller kränks i vissa länder. Diskriminering på grund av religion eller övertygelse utgör ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är fortfarande alltför vanligt runt om i världen att religioner och trosriktningar.
Republiken Frankrike vill att staten ska vara sekulär. En förutsättning till för det är att den franska staten ställer sig neutral. Ingen religion kan känna sig kränkt i en neutral stat. Om en stat inte tar mer ställning för en viss religion eller tro så kan heller ingen religion eller tro känna sig diskriminerad.
Republiken Frankrike anser att de mänskliga rättigheterna är korrelerade med varandra och är odelbara. Yttrandefrihet, religionsfrihet och trosfrihet kompletterar alla varandra. Republiken Endast uppvigling till religiöst hat måste motverkas i den utsträckningen att det utgör uppvigling till diskriminering i enlighet med artiklarna 19 och 20 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
Det här återspeglar de värden av laïcité (sekularism) som Republiken Frankrike bekräftar. Behovet av att tillhandahålla lämpliga och effektiva garantier för tanke-, samvets- och religionsfrihet och understryker att yttrandefriheten är oupplösligt förknippat med de här med hänvisning till bland annat rätten att kritisera religion.Republiken Frankrike är fast övertygat om att tolerans, icke-diskriminering, och yttrandefrihet, tanke-, samvets-, religions- och trosfrihet behövs för att. Det är dessa principer som Republiken Frankrike byggs av.
Religiösa minoriteter är idag förtryckta i stora delar världen. Ett exempel är kristna i delar av Mellanöstern. Mindre kristna grupper är extremt utsatta i stora delar. Det här är inte ett nytt problem men det har blivit värre. Republiken Frankrike ser på det här problemet mycket seriöst. Republiken Frankrike vill uttrycka att de står bakom de förtryckta minoriteterna som inte får leva i fred i sitt land. Republiken Frankrike vill ta till åtgärder som t.ex:
• Att de förtryckta minoriteterna ska få tillgång till skydd i andra länder.
• Att fortsätta jobba för demokrati i de mest utsatta länderna.
Republiken Frankrike anser att EU:s arbete är bra och lönsamt inom den här frågan. Republiken Frankrike vill därför understryka att ett samarbete med EU är viktigt.
Religiösa minoriteter måste kunna leva i fred i sina hemländer. Republiken Frankrike kommer inte lämna de förtrycktas sida.
Nation: Indien
Delegater: Philip Lagerström, Agaton Lindgren och Haris Hadzovic
Nationen Indien betraktar vissa av världens religiösa minoriteters nuvarande situationer med oro. Indiens delegation framhäver att det globala tillståndet för vissa religiösa minoriteter är i behov av förändring till det bättre. Rätten att utöva sin religion är en av de fundamentala principerna i ett fritt samhälle samt en av de mänskliga rättigheterna. Av denna anledning eftersträvar Republiken Indien trygghet för samtliga religiösa minoriteter i världen.
FN-stadgan stadgar varje individs rättighet till religionsfrihet vare sig denne tillhör en majoritets- eller en minoritetsgrupp. Indiens regering uppmanar därför regeringar runtom i världen att bemöta religiösa minoriteters situationer på ett nationellt såväl som ett internationellt tillvägagångssätt. För att religiösa minoriteter som diskrimineras ska bemötas på ett respektabelt vis krävs det, enligt Indiens delegation, att samhället grundas på demokratiska principer.
Republiken Indien betonar att det är av större vikt att bemöta detta aktuella problem än att beskylla enskilda nationer. Det kan inte förnekas att denna fråga är av global karaktär; men för att uppnå republiken Indiens uttryckta mål krävs det att det sker förändring på lokal, nationell såväl som internationell nivå.
Återigen uttrycker Republiken Indien vikten av att påbörja förändringar för religiösa minoriteters situationer till det bättre. Detta skulle, i enlighet med Indiens delegations ståndpunkt, även främja demokratiska värderingar.
Generalförsamlingen
Delegation: Irak
Republiken Irak konstaterar att situationen för religiösa minoriteter i världen är idag ytterst svår. Förföljelse förekommer vardagligen i en stor skala, så som i delar av Sudan, Nigeria, Syrien och vårt land Irak, där människor dödas och hindras från att utöva sin religion. Därför betonar vi i Irak väsentligheten av skydd för religiösa minoriteter då vi betraktar religion som en fundamental rättighet för varje individ. Vi understryker problemet som är religiös förföljelse. Det här existerar inte bara på lokal och nationell nivå utan det är i hög grad ett internationellt problem och behöver således även en internationell lösning. En lösning som förutsätter att alla medlemsländer tar ett kollektivt ansvar. Vi i Irak uppmuntrar en lösning som har grunden i internationellt samarbete och som säkerställer de grundläggande rättigheterna som ska finnas för religiösa minoriteter så som angett i FN paragraf 18. Att förfölja religiösa minoriteter på grund av deras önskan att utöva sina religiösa friheter så som garanterade av FN är en brottslig handling som måste bestraffas. Vi i Irak åberopar därför tyngden av internationellt samarbete via FN organ så som UNHCR och Unicef för att säkerställa utsatta religiösa minoriteters framtida välbefinnande.
Islamiska republiken Iran - Religiösa minoriteter
Axel Leppänen, David Lättman, Daniel Jarlstam
Islamiska republiken Iran har traditionellt sätt alltid varit en nation med ett stort spektrum av religiösa och etniska tillhörigheter, detta anser Islamiska republiken Iran vara av stor nytta för landets kulturella utveckling om de religiösa minoriteterna på Iranskt territorium haft legitim rätt att söka upphälla på Iranskt territorium.
Självklart finns det även nackdelar med religiösa minoriteter, t.ex. så kan ett flertal religiösa tillhörigheter inom ett mindre areal skapa en osäker tillvaro för de som lever inom det berörda området.
För ett lands självkänsla och enighet är det därför essentiellt att det finns t.ex. en religion i någon form av maktposition.
Policy Paper - huvudfrågan
Delegater: Emma Kaspersson, Isabelle Hedin, Anton Gustafson
Från delegationen Irland
Delegationen Irland prioriterar en stor säkerhet för religionsfriheten och inser att det har förekommit och fortsätter att förekomma orättvisor i dagens samhälle. Irland fördömer allt förtryck och all diskriminering mot religiösa minoriteter.
Genom att betona hur stor vikten av säkerhet för religiösa minoriteter och deras frihet är, har Irland som grundlag att ej få yttra sig eller uppträda på ett sätt som anses skapa hat mot människor på grund av deras etniska eller religiösa ursprung. Irlands regering konstaterar och uppmuntrar samtliga delegationer att låta de mänskliga rättigheter som FN har fastslagit gå före suveränitetsprincipen. På så vis kan man på ett mer effektivt sätt minska orättvisor mot religiösa minoriteter.
Republiken Irland tar sitt ansvar genom att följa FN:s konventioner och egna lagar om mänskliga rättigheter och förutsätter att övriga medlemsstater gör detsamma. Därmed fastslår Irland att det är både en internationell och en nationell fråga.
Generalförsamlingen: Situationen för religiösa minoriteter
Land: Israel
Delegater: Frida Nilsson, Kelly Tran och Emilia Thor
Det är med djup sorg och förtvivlan som Israel ser hur våld och hot drabbar oskyldiga civila människor runt om i landet på grund utav val av religion. Religionsfrihet är en självklarhet för Israel, vilket givetvis innebär att alla parter tar sitt ansvar för att få slut på våldsutvecklingen.
Ingen ensam stadsreligion regerar i Israel dock har den ortodoxa judendomen informellt intagit en särskild unik position. Då många religiösa minoritetsgrupper existerar i Israel, så som kristna och muslimer, anses lösningar och utredanden till denna konflikt som mycket högt prioriterat. Israel delar EU:s värderingar gällande demokrati och respekt av frihet, och har idag en betydelsefull relation med USA.
De socialekonomiska förhållandena är generellt bättre för den judiska befolkningen än den arabiska och kristna. Israel är därför mycket villiga till att försona de utsatta minoritetsgrupperna tillsammans med den judiska befolkningen och på så sätt undvika utanförskap eller i värsta fall - vapenuppgörelse. För att uppnå denna försoning krävs det starka ledare från de olika grupperna som är villiga att göra upp och sammanjämka för ett mer fridfullt och enat Israel. Detta lär lära och stärka banden mellan de olika minoriteterna samt den judiska befolkningen. Israel tror och hoppas att detta kan vara en början till fred mellan olika religioner.
Policy paper
Delegation: Italien
Delegater: Tove Nilsson, Kajsa Fridqvist Nimvik & Brikenda Xhemalji
Situationen för religiösa minoriteter
Problem:
Minoritetsgrupper har i många länder i världen inte samma möjligheter som den övriga befolkningen. Oftast tillhör de de fattigaste och överflödigaste grupperna i samhället, med den största arbetslösheten, de sämsta bostäderna och flest ungdomar som har oavslutad skolgång, i många fall ingen alls. Antalet religiösa minoriteter i världen uppges att vara många tusen.
Lösning:
Italien anser att en EU-intervention behövs i frågan om förföljelse av religiösa minoriteter. I nuläget lägger Italien störst vikt vid förföljelsen och avrättningen att kristna grupper i bland annat Afrika. Italien känner en djup oro för framtiden, då landet anser att intensiteten och allvaret i situationen med förföljelse av religiösa minoriteter har blivit såpass seriöst att EU måste ingripa. Italien anser att det är alla staters politiska ansvar att försvara sina religösa minoriteter från dessa trakasserier. Landet menar att religiös frihet är ett vitalt element för varje demokratisk nation idag.
Staterna ska ha ett ansvar att ge personer ur minoritetsgrupperna samma rättigheter som landets övriga befolkning, till exempel utbildning, hälsovård, socialt skydd eller kommunikation med domstolarna. Detta ska genomföras genom ökade resurser och stöd för minoriteterna, både ekonomiskt och socialt. Religionsfrihet är garanterat i konstitutionen, något som Italien värderar högt och planerar att fortsätta arbeta aktivt med.
Katedralskolans FN-rollspel 2014
Delegation: Japan
Hannes, Bea, Olivia
Japan fördömer diskriminering av religiösa minoriteter och hävdar med bestämdhet alla människors lika värde. Likaså är Japan ett land som sätter arbetet emot förtryck och diskriminering högt upp på agendan.
Historiens mörka vingslag gör sig återigen påminda i världen. I spåren av den globala ekonomiska krisen följer nu på nytt ropen efter syndabockar. I Europa skördar främlingsfientliga partier stora framgångar genom att ställa redan utsatta grupper mot varandra. Grundläggande mänskliga rättigheter utmanas på ett sätt vars eko påminner om ett Europa från 40-talet. Vi ser även liknande mönster i både Mellanöstern och Nordafrika.
Som representanter för Japans regering kan vi konstatera att förvägrandet av mänskliga rättigheter aldrig kan accepteras utan ska med emfas fördömas. Europa står tillsammans med bl.a. Japan inför stora demografiska utmaningar vilket kommer att medföra allvarliga problem att upprätthålla den välfärd vi alla önskar. Vägen fram är således varken diskriminering eller förtryck av människor.
Förutsättningen för att kunna upprätthålla ett välstånd bygger på ett inkluderande samhälle där samtliga medborgare tillåts bidra efter sina förmågor och accepteras utifrån vilka de är. Oberoende av religiös tillhörighet eller etniskt ursprung.
Att hävda suveränitetsprincipen som ursäkt för att välja bort grundläggande mänskliga rättigheter varken kan eller ska accepteras av världssamfundet. Låt oss tillsammans verka för att världens alla länder aktivt bygger de fundament en verklig demokrati vilar på och låt oss tillsammans stödja de länder som än så länge bara påbörjat sin vandring mot ett demokratiskt och öppet samhälle.
Policypaper Kungadömet Jordanien
Generalförsamlingen
Religiösa Minoriteter
Delegater: Fredrik Jonasson, Herman Hanö Ivarsson, Hanna Gyulai
Förtrycket mot religiösa minoriteter finns idag världen över. Att inte ha rätten att få utöva sin tro eller icke-tro är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Kungadömet Jordanien fördömer handlingar så som förtryck förföljelse eller dylikt mot den enskilda individen. Jordanien arbetar aktivt för att förbättra situationen för religiösa minoriteter inom landets egna gränser. Exempel på åtgärder som utförts är inkvotering av minoriteter inom parlamentet.
De religiösa minoriteternas rättigheter är ett globalt problem men Kungadömet Jordanien anser att länderna själva ska få bestämma hur de ska gå till väga. Kungadömet Jordanien anser att principen om icke-inblandning av statens inre angelägenheter ska ligga i åtanke och respekteras. En allt för stor global inblandning i enskilda länders situationer kan bidra till att man ser förbi det egna landets kulturella uppbyggnad samt bidra till en längre och mer utdragen process. Kungadömet Jordanien är även djupt övertygad att varje enskilt land själva har god insikt i sin situation och därmed egen förmåga att avgöra huruvida problemet bör lösa på bästa sätt.
Med strävan efter att människor ska kunna leva sida vid sida oavsett religion, anser Kungadömet Jordanien att alla sorters symboler ska vara tillåtna så till vida att de inte väcker anstöt eller anses olämpliga på grund av exempelvis tidigare historiska företeelser.
Kungadömet Jordanien vill avslutningsvis poängtera sitt fulla förtroende för att alla länder tar sitt ansvar i denna fråga i hopp om att skapa en tryggare värld där människor kan leva sida vid sida oavsett tro eller icke-tro.
Situationen för Religiösa minoriteter
Land: Kanada
Delegater: Fredrika Nordhöj, Johanna Åkesson, Erika Löfquist
Kanada står för tolerans och mångfald och vi anser att religiösa minoriteter är en fråga av djup vikt för världens framtid och sammanhållning, Vi anser att vår urbefolkning är av stor betydelse då dem hjälper oss att bevara natur och arv. Därför är det av största vikt att alla religiösa minoriteter får sin röst hörd. Vi har för att förbättra situationen för vår urbefolkning infört lagstiftningen The Indian Act år 1876 med vissa justeringar år 2012 samt 2010 ratificerat FN:s deklaration angående urbefolkningens rättigheter. Vi ser gärna en vidareutveckling i denna riktning och föreslår att samtliga länder inför en form av byrå för religiös frihet, precis som vi gjort. I Kanada har 11,8% av befolkningen en ospecificerad religion vilket Kanada självklart står bakom och skyddar. För att få en värld och ett samhälle där alla kan känna sig trygga gällande frågan om religiösa minoriteter tror Kanada på att varje individ ska få ha sin tro. Detta visade vi senast förra året, år 2013, när Byrån för religiös frihet infördes. Kanada hoppas på att fler länder följer detta exempel för att religiöst förtryck så småningom ska försvinna i världen.
Generalförsamlingen
Land: Kenya
Delegater: Aaron Johansson, Agnes Holmberg och Rebecca Lindén.
Republiken Kenya är djupt upprörd och medveten om hur religiösa minoriteter behandlas runt om i världen, och känner med oro att en lösning på problemet är aktuell. Övertygelsen om att problemet kommer att kvarstå finns, men Kenya menar att man bör göra allt som står i ens makt för att minska det avsevärt.
Kenya är själv ett land med många minoriteter och har därför förståelse för svårigheten många kan tyckas ställas inför, men har ändå en önskan om att kunna stå som ett positivt exempel för omvärlden. Religionsfrihet och respekt för olika religioner betyder oerhört för den kenyanska befolkningen och landet ser med största oro på hur marginaliserad den här frågan verkar för andra stater.
Republiken Kenya har en strävan efter att alla länder ska kunna enas under en demokratisk flagg, och följa Artikel 18 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna som syftar på att varje människa har religionsfrihet och ska ha rätt att utöva sin religion.
Utvärderingsprocessen UPR är en manual från FN som ett land kan välja att genomföra. Den behandlar frågor om mänskliga rättigheter och stater gör själva denna utvärdering med verktyg från Human Rights Council.
Republiken Kenya önskar att se fler frågor gällande religiösa minoriteter och religionsfrihet inom denna manual samt se att de har större betydelse, för att uppmärksamma dessa allvarliga problem för fler stater. När allt fler länder inser hur viktiga dessa frågor är menar Kenya att de kommer att ta dem till sig och arbeta för en förbättring.
Land: Folkrepubliken Kina
Delegater: Ella Sangmyr, Hanna Joelsson, Norea Sandberg & Edvard Svahn
Dagens förhållande för religiösa minoriteters inskränkta rättigheter aktualiserar diskussionen om hur FN bör agera när stater inte förmår skydda sin egen befolkning från omfattande övergrepp. Folkrepubliken Kina observerar den aktuella utvecklingen och är villiga att förbättra situationen.
Folkrepubliken Kina betonar vikten av att resolutioner som berör religiösa minoriteters rättigheter skall pådriva alla inblandade parters ansträngning. Resolutioner som enbart sätter press på en part riskerar att komplicera och motarbeta en diplomatisk lösning. Således kan situationen förvärras och riskera att medföra tumult och varaktig instabilitet. Från dessa grunder är medling mellan berörda parter ett essentiellt och realistiskt redskap som till fullo understödjes av delegationen Kina. Världssamfundet i stöd av Förenta Nationernas säkerhetsråd bör på samma vis uppmuntra utjämnandet av motsättningar, vid genomförande av FN och berörda samfunds sändebud.
Folkrepubliken Kina hyser största respekt för samtliga staters suveränitet. Huruvida externa insatser bör vidtagas är endast den enskilda staten berättigad att besluta om. Därav åberopar delegationen Kina att varje suverän stat står ansvarig för de religiösa minoriteter som återfinns i landet. Staters kultur, historia och inrikes relationer är fenomen som utomstående nationer är inkapabla till att ha förståelse för. Synpunkter från delegationer med mindre angelägenhet i sakfrågan är därför illegitima. Hållbar resistens mot förtryck av religiösa minoriteter danas istället av interna beslut och reformer.
Med strävan att markera staters enskilda vilja och ambition, bör stater berättigas resurser i form av exempelvis Förenta Nationernas fredsbevarande styrkor i fall där staten i fråga självmant vädjar om externt stöd. Folkrepubliken Kina accentuerar emellertid att militära styrkor enbart bör befogas när exempelvis folkmord eller systematisk rensning utifrån religion förekommer.
Slutligen vill Folkrepubliken Kina poängtera att en ökad närvaro av trupper, även om dessa är fredsbevarande styrkor, ger upphov till en militarisering som i sin tur resulterar i ett intensifierat lidande. Därför skall konflikter som berör inskränkandet av religiösa minoriteters rättigheter lösas på diplomatisk väg - militära medel är inte till fördel.
Policy paper - religiösa minoriteter
Land: Kuba
Delegater: Malin Stenström, Evelina Ferhm, Kristina Csepregi, Johanna Glantz
Delegationen Kuba är djupt oroad över konflikterna som berör religiösa minoriteter idag, både diskrimineringen som råder mot religiösa minoriteter, samt konflikter mellan olika religiösa minoriteter. Republiken Kuba vill se en snar lösning på problemet och värnar om religionsfrihet samt religösa minoriteter. Kuba anser att religion bör vara frivillig och inte påtvingas av någon, därför är det viktigt att exempelvis kyrka skiljer sig från stat. Givetvis anser Republiken Kuba att relationen mellan kyrkan, staten och nationella minoriteter skall vara god. För att främja allas rättigheter till religionsfrihet bör dock staten och kyrkan vara separerade, samt att politik skall skiljas från personlig religiös tro. Observera dock att Kuba värnar om suveränitetsprincipen.
Idag förkommer dock allt för många konflikter mot och mellan religiösa minoriteter, men Republiken Kuba finner att den mest oroväckande konflikten sker i Syrien. Kuba anser att konflikten i Syrien har sin grund i att religiösa synpunkter kolliderar med politiska åsikter. Regimen och de högre uppsatta är till en övervägande del alawitter, vilket utgör ungefär 10% av landets befolkning. Majoriteten av befolkningen är däremot sunni-muslimer, vilket skapar konflikter och motsättningar. Idag har det uppstått en fientlighet mellan regimen samt oppositionen, vilket har lett till ett inbördeskrig. Kuba bedömer att fientligheten förvärrades när andra länder, som Amerikas Förenta Stater ställde sig på oppositionens sida och Iran anslöt sig till regimens. Republiken Kuba anser att allianserna enbart bidrog till ökad fientlighet och växande klyftor i Syrien.
Delegationen Kuba finner att konflikter mellan religiösa minoriteter kan lösas genom att alla stater respekterar alla religiösa minoriteter som befinner sig i landet. Kuba anser att den främsta lösningen till problemet är att varje land skall värna om suveränitetsprincipen. Om varje stat själv tar tag i konflikten så kommer problemen att avta, istället för att fientligheten växer. Att utomstående länder bidrar till fientlighet och konflikter är inget Kuba anser kan lösa problemen.
Situationen för religiösa minoriteter
Nation: Litauen
Delegater: Erik Albertson & Armin Coco
Republiken Litauen anser att en av de viktigaste rättigheterna en människa har är friheten till att individuellt välja trosuppfattning. Världens länder bör därför vårda och omhänderta samtliga religiösa grupper, främst de religiösa minoriteter som utsätts för kränkningar och förtryck. Nationen Litauen betraktar religiösa minoriteters nedvärderade och förtryckta tillstånd med avsmak. Litauen anser att situationen är ett oerhört allvarligt problem.
Delegationen Litauen har för avsikt att påminna om att i samtliga regioner, världen över, förekommer de kränkningar av religion. Detta är inte acceptabelt anser Litauen. Republiken Litauen konstaterar att de religiösa rättigheterna var enskild individ besitter, skall under inga omständigheter kränkas eller diskrimineras. Samtliga individer skall ha rätt till att utöva sin religion eller tro, både individuellt samt i gemenskap, utan att känna rädsla eller otrygghet.
Republiken Litauen uppmuntrar var enskild nation att skydda utsatta religiösa minoriteter. Delegationen Litauen bedömer att ansvaret för religiösa minoriteters välmående och plats i samhället, främst berör var enskild stat och bör lösas på en privat och suverän nivå. Genom gemenskapen i var och ett land, skall problemen för religiösa minoriteter, tillsammans uppklaras.
Generalförsamlingen
Delegation: Storhertigdömet Luxemburg
Delegater: Amanda Müller, Alexsandra Garpenhall, Linnéa Engström
Situationen för religiösa minoriteter
Storhertigdömet Luxemburg anser att religiösa minoriteter idag har allt för lite rättigheter och i några fall är ett underrepresenterat folk. I frågan om mänskliga rättigheter prioriterar landet en strävan mot att världens alla invånare ska ha rätten att utöva sin tro med förutsättningen att de får samma tillmötesgående som varje annan invånare. Då mänskliga rättigheter är en viktig ståndpunkt för Luxemburg vill vi att religionsfriheten skall förbli en självklarhet i världen. I syfte för en värld i harmoni vill Storhertigdömet Luxemburg att övriga delegationer även ser allvaret i denna fråga och inte minst skapar en förståelse för hur konsekvenserna av ett förtryckt folk kan leda till komplikationer och lidande.
Vi skulle vilja se ett samarbete mellan ett flertal länder med målet att minoriteter och urbefolkningar når en högre status, och att minoriteter i alla världens länder har samma rättigheter och skyldigheter som övriga invånare. Eftersom frågan om religösa minoriteter är global ser landet gärna att världen tillsammans tar sitt ansvar och därför bekämpar det som ett globalt problem, genom att behandla frågan både inrikes och utrikes. Åtgärden Luxemburgs delegation skulle vilja presentera är därför att man startar ett gemensamt globalt projekt för att främja fredliga villkor för världens alla invånare.
Till generalförsamlingen.
Land: Nigeria
Delegater: Johan Holmberg, Märta Johansson, Rebecca Bremer Fredriksson.
Förbundsrepubliken Nigeria anser att det är mycket positivt att FN tar upp frågan om religiösa minoriteter. Detta är en mycket viktig fråga för världen i allmänhet men för den afrikanska kontinenten i synnerhet. Förbundsrepubliken Nigeria är en multireligiös stat och har i egenskap av en sådan alltid värdesatt pluralism inom detta område.
Förbundsrepubliken Nigeria sätter värde i mångfald inom gränsen för nationell enighet. Religioner är viktiga kulturbärare och det är viktigt att se hur i synnerhet de abrahamistiska religionerna har format den civilisation som Förbundsrepubliken Nigeria är en del av.
Det är med stolthet Förbundsrepubliken Nigeria ser islam och kristendomen som de två religioner på vilkas fundament Nigeria vilar. Dessa religioner har varit mycket viktiga i byggandet av den nigerianska nationen och enar de många olika folkgrupperna. Förbundsrepubliken Nigeria ser islam och kristendom som två broderreligioner och vill främja relationen mellan dem, vilket kommer verka positivt och enande på hela den afrikanska kontinenten.
Förbundsrepubliken Nigeria anser de fanatiska rörelsernas tillväxt vara oroande. Dessa konflikter beror i grund och botten på brist på enighet i dessa stater. Förbundsrepubliken Nigeria har också varit drabbat av interna konflikter under många år och vet vilka sår det orsakar i ett land, och beklagar därför djupt dessa situationer. Förbundsrepubliken Nigeria kommer alltid vara beredda att sträcka ut en hjälpande hand och vara medlare i sådana situationer som exemplevis uppkommit i Mellanöstern.
Förbundsrepubliken Nigeria tar naturligtvis avstånd från alla våldsamma och fanatiska rörelser och ser respekt och tolerans som otroligt viktigt för sammanhållning och välgång.
Förbundsrepubliken Nigeria värdesätter religionsfriheten som en av de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Det är dock av största vikt att bejaka en gemensam religiös grund för att undvika konflikter, särskilt i länder som är så pass etniskt heterogena som Nigeria är.
Förbundsrepubliken Nigeria ser gärna att FN understryker att religionsfriheten ska respekteras. Det är också önskvärt att FN erkänner de abrahamistiska religionernas vikt för byggandet av den moderna civilisationen och dess moral, på vilka de Förenta Nationerna vilar.
Generalförsamlingen: Policy Paper
Land: Demokratiska Folkrepubliken Korea
Delegater: Victor Persson, Clara Herrlin
Den käre ledaren Kim Jong-un och den Demokratiska Folkrepubliken Korea kan kungöra att vi tar hand om våra minoriteter, våra kristna och kinesiska kamrater blir behandlade som fullvärdiga medborgare. Dessvärre är inte detta fallet i omvärlden. Förtrycket av religiösa minoriteter har alltför länge varit en del av den skadliga västliga filosofin och ideologin. Demokratiska Folkrepubliken Korea beklagar att så många minoriteter förtrycks, och önskar att samtliga minoriteter ska bli fria från det kapitalistiska enväldet.
Efter att ha betraktat omvärlden och den växande förföljelsen av religiösa minoriteter kan den Demokratiska Folkrepubliken Nordkorea fastslå att det förtryck och de klyftor som utger problemet med religiösa minoriteter är en direkt följd av den vänsterlänska imperialismen och kapitalismen. Därför yrkar vi på en global avveckling av det kapitalistiska systemet för ett samhälle likt den Demokratiska Folkrepubliken Koreas. Ett samhälle där minoriteter inte förtrycks, ett samhälle där religiösa minoriteter kan leva i sann kommunistisk harmoni, ett samhälle som den Demokratiska Folkrepubliken Koreas.
Policy paper
Skydd för religiösa minoriteter
Nya Zeeland
Den nyzeeländska delegationen anser att alla individer har ett lika värde. Mänskliga rättigheter inkluderar alla världens människor och religiös frihet borde vara en självklarhet. Den nyzeeländska regeringen tar ansvar för de misstag som skett gällande Nya Zeelands urbefolkning, ett ansvar som innebär att relationen stärks för varje dag mellan den nyzeeländska regeringen och urbefolkningen, maorierna. Alltför många religiösa minoriteter förtrycks och lever under orättvisa förhållanden. Därför anser Nya Zeelands regering att denna fråga är ytterst viktig då alla nationer har ett ansvar att värna om hela jordens befolkning. Alla världens nationer är medvetna om hur man ska behandla landets invånare. De lagar som FN:S medlemmar har tagit fram står tydligt i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter. Att detta då inte följ tycker Nya Zeeland är skamligt.
Delegationen från Nya Zeeland vill inte peka ut något specifikt land som bär ansvaret då det är ett internationellt problem, som alla världens nationer bör lösa tillsammans. Dock förekommer problemet främst i de länder där diktaturer råder.
Nya Zeeland tycker det är viktigt att skapa en dialog och ett samarbete med religiösa minoriteter som är utsatta, att hjälpa och bistå med förnödenheter är något som Nya Zeeland tycker är en självklarhet. En form av kosekvenser är ytterst viktiga att tilldela de som utsätter religiösa minoriteter för hot och kränkningar som bryter de mot mänskliga rättigheterna. Vilka konsekvenser som ska tilldelas bör diskuteras med alla länders deltagande.
Situationen för religiösa minoriteter
Nation: Pakistan
Delegater: Sofie Chee Breschel, Märta Thulesius och Sara Bergman
Regeringen i Pakistan är djupt orolig över förtrycket mot de religiösa minoritetsgrupper som sker i världen idag. Vi i Pakistan är fullt medvetna om att detta är ett oerhört allvarligt problem som bör lösas inom en snar framtid. Pakistan är djupt övertygad om att religion är av största betydelse i samhället och bör inte kränkas. Vidare understryker den Islamiska republiken Pakistan vikten av att respektera religion och de individer som utövar den. Religiösa grupper, oavsett ursprung, bör främst visa respekt och hänsyn till det land där de befinner sig, och även för varandra. På så sätt minskas risken för motsättningar i länder med ostadig demokrati, som inte har utrymme för starka åsikter.
Hållande i minnet att islam är en religion som utsatts för kränkningar, då avbildningar av profeten Muhammed skett, betonar den Pakistanska regeringen att åtgärden bör vidtas snarast. Nationen Pakistan fördömer förtryck och kränkningar mot religion och menar att detta är ett problem som bör lösas på nationell nivå. Delegationen Pakistan förespråkar självbestämmanderätt, och menar att det är varje stats eget ansvar att lösa sina egna angelägenheter. För att kunna lösa detta problem krävs det att olika grupper börjar samarbeta och visa förståelse för varandras olikheter, för att tillsammans skapa en bättre tillvaro för alla.
Utskott: Generalförsamlingen
Delegation: Ryska Federationen
Delegater: Alma Thell Lenntorp, Emma Johari, Albin Normark och Eric Engerby Jönsson
Den Ryska Federationen har röstat för FNs allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, och erkänner individens rätt att bekänna sig till valfri religion. Federationen Ryssland är väl medveten om hur religiösa och etniska minoriteter möter olika problem runt om i världen, och följer denna utveckling noga.
Den Ryska Federationen anser att alla individer ska garanteras religionsfrihet och fri religionsutövning. Däremot ser den Ryska Federationen att propaganda och kampanjer som höjer en viss religion eller trosuppfattning till överlägsenhet som ett problem, således även en orsak till konflikt och motsättningar mellan såväl religiösa- som ickereligiösa grupper.
Vidare vill den Ryska Federationen betona värnandet om suveränitetsprincipen, och anser att frågan om religiösa minoriteter till stor del är en nationell angelägenhet och därför bör lösas på nationell nivå. Då religiösa konflikter ofta utspelar sig i en begränsad region, riskerar allt för stor utomstående inblandning förvärra situationen.
Huvudfråga: Religiösa Minoriteter
Land: Republiken Serbien
Delegater: Lisa Larsson, Adriana Camber och Maja Ekelund
Serbien fastslår att de idag är ett land med religionsfrihet. Denna sviktar i vissa regioner i världen. Serbien anser detta mycket oroande. Religionsfrihet är en mänsklig rättighet och skall alltid utan några undantag vara det. Ortodox kristendom är den religion med majoritet i landet, men denna är i andra regioner en minoritet. Minoriteten ska ha samma rättigheter som majoriteten och inte blir förtryckta. I mellanöstern finns förtryck av religiösa minoriteter och sambandet mellan dessa stater är att de har religiösa lagar i deras lagstiftning. Detta gör det extremt svårt att byta religion då denna är starkt kopplad till nationalitet och etnicitet i dessa länder, vilket bidrar till förtryck. Religion och stater ska inte vara sammankopplade. Eftersom Serbien anser att religiösa minoriteter ska skyddas måste problemet lösas med hjälp från FN. NATO ska inte lägga sig i konflikter i Mellanöstern där minoriteter förtrycks. Bombningar stoppar inga terroristiska grupper med religiöst motiv, utan skadar endast civilbefolkningen. Serbien kräver medling mellan länder och att alla möts på mitten. Serbien anser att våld i drabbade områden krävs i kombination med förhandlingar under FN flagg inte NATO.
Policy Paper
Delegation: Konungariket Spanien
Delegater: Elin Almare, Hanna Härle, Nils Hermansson
Situationen för religiösa minoriteter
Konungariket Spanien respekterar religiös frihet i lagstiftningen och i praktiken samt menar att alla människor är lika värda, oavsett hudfärg, kön, språk, religion, politisk uppfattning eller nationellt ursprung.
Spanien uppmanar samtliga länder att ständigt jobba för att upplösa alla typer av nationalistiska grupper och partier. Extrem nationalism har en tendens att vara ytterst konfliktsökande, vilket försvårar Förenta Nationernas gemensamma arbete för skydd av religiösa minoriteter. Det finns inga främlingsfientliga politiska partier i det spanska parlamentet.
Spanien föreslår ekonomiska bistånd till de människor som lever under ständiga hot och förtryck på grund av sin religion. Spanien är öppet för samarbete med andra länder för att skydda dessa människor så mycket som möjligt.
Den största inhemska etniska minoriteten i Spanien är romer, men så är även situationen i andra länder. Spanien är väl medvetna om romernas svåra situation och vill därför göra en större insats än vad som gjorts tidigare för att hjälpa dessa människor.
Spanien vill att vi skall minnas inkvisitionen som inträffade 1483 i Spanien, då en etnisk rensning skedde på ett mycket brutalt sätt. Efter att ha betraktat dagens situation så kan Spanien påstå att samma sak håller på att hända igen, och detta måste stoppas.
Spanien fördömer starkt alla olika sorters terroristgrupper och sekter som kan skada religiösa minoriteter. Spanien beklagar djupt att människor farit illa på grund av sådana grupper.
Spanien utrycker uppskattning för NATO och andra terroristbekämpande organisationer. Spanien föreslår ett gemensamt ekonomiskt stöd till organisationer som jobbar för att stödja religiösa minoriteter. Genom att skicka militär till Irak kan Spanien hjälpa den inhemska armén att bekämpa den väpnade gruppen IS, Islamiska Staten.
Konungariket Spanien har en dröm, att den värld vi lever i nu, en dag, kommer att förvandlas till en värld där man inte blir dömd efter sin hudfärg eller religion, utan för sin karaktärs innehåll.
Generalförsamling: Religiösa minoriteter
Delegation: Storbritannien
Delegater: Anna Bedroth, Tomas Dahl, Sara Björkman
Storbritannien anser att frågan angående religiösa minoriteter är av högsta prioritet och är fullt medveten om att det finns brister inom ett flertal områden. Storbritannien uttrycker sin oro för utvecklingen av situationen för religiösa minoriteter i utsatta länder. Delegationen Storbritannien är väldigt angelägen om att ta itu med bristande respekt rörande mänskliga rättigheter.
Storbritannien är en parlamentarisk demokrati vars långa tradition av respekt för de mänskliga rättigheterna präglar landets utrikespolitik. Inom nationen råder full religionsfrihet vilket regleras inom lagen om mänskliga rättigheter. Storbritannien inkorpererar Europeiska Konventionen, Skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i sin nationella lagstiftning.
Vidare har Storbritannien lyft fram frågan om religions- och övertygelsefrihet inom sitt utrikespolitiska arbete med mänskliga rättigheter. För att understryka Storbritanniens ställning i frågan vill vi belysa det pilotprojekt där man satsat på att främja religions- och övertygelsefrihet genom utökad diplomatisk dialog.
Med strävan efter acceptans och inkludering av samtliga religiösa minoriteter uppmanar Storbritannien till diplomatisk dialog och internationellt samarbete som alternativ lösning.
Position Paper - Generalförsamlingen.
Land: Republiken Sudan.
Delegater: John Sunnqvist, Daniel Hammarstrand Hansson och Victor Lanzinger.
Sudan har idag goda relationer med Mellanöstern och Arabförbundet, något som vi vill bibehålla. Vi söker även en öppen dialog och diskussion mellan Afrikanska unionen, och likaså alla andra muslimska stater.
Om andra västerländska länder söker en dialog, kommer Sudan självklart ta ansvaret att ha en dialog.
I Sudan prioriteras religionen högt och det är en stor del av vår kultur. Islam har en stor betydelse för vårt land och folk, likaså religionen det mycket för drygt 1,8 miljarder muslimer på vår jord.
Efter 2011 så splittrades det sudanesiska folket genom Sydsudans självständighet, som vi godkände och genomförde det löfte vi lovade under fredsförhandlingarna. Vi var även det första landet tillsammans med Egypten som erkände Sydsudan självständigt. Under inbördeskriget fick Sudan uppleva religiös terrorbrott och förtryck, trots detta var Sudan ödmjuk och godkände fredsprocessen och sen Sydsudans självständighet.
Sudan är en republik som tror på enighet, ansvar och stabilitet. Vi själva tar ansvar som vi gjorde under fredsförhandlingarna, likaså tar vi ansvar för religiösa minoriteter i vårt territorium.
Sudan tycker inte det är rätt att minoriteten får bestämma över majoriteten, majoriteten måste få utrymme att utöva sin religion och få dominera landets kultur. Men Sudan är inte en republik som förtrycker, vilket som kan bevisats under fredsförhandlingarna under inbördeskriget. Detta kan vi även visa hur Sudan bemöter vårt nomadfolk i Darfur och Abyei, som vi visar respekt för och som vi ger mänskliga och folkrättsliga rättigheter.
Men man ska inte heller glömma att Islam är en stor del av det sudanesiska samhället och kulturen, även så i vårt närområde där Islam är den stora religionen och kulturen.
Sudan kommer alltid stå som en nation emot den västerländska islamofobin. Sudan kommer alltid vara en nation där Islam ska frodas.
Sudan vill att majoriteten i landet ska få frodas, samtidigt som vi tycker att alla länder skulle frodas av en Islamsk kultur.
Vi söker självklart samarbete och diskussion med alla länder. Dock så måste man vara realistisk och Sudan kan inte samarbete med olika västmakter som har valt att förtrycka muslimer och islamisk kultur, det är något vi aldrig kan stötta och vi kommer aldrig att svika Islam på det sättet.
Religiösa minoriteter
Sydafrika
Delegater Anton Svensson, Emma Gran, Jens Köhler HiP3
Alla människor har att vinna på att minoriteter blir beskyddade och behandlade som alla andra medborgare i en stat. Sydafrika ser beskyddet av religiösa minoriteter om en viktig del i kampen för alla människors människorätt, speciellt de förtryckta folkgrupperna världen över. Dessa folk känner vi stor solidaritet med. Då den stora majoriteten av Sydafrikas befolkning vet om hur det känts att inte behandlas som vanliga medborgare. vi vet precis hur den rädslan som följer med ter sig, av att vara förtryckt och underkastad någon annan. Därför kommer Sydafrika alltid värna om världens alla religiösa minoriteter.
Då desto fler som allierar sig mot förtryck desto starkare kan allas människovärdet bli. Då vi gemensamt beskyddar detta värde för allas gemensamma bästa. Först när människor förenar sig för varandra blir det möjligt att bekämpa alla former av diskriminering.
Överallt finns detta förtryck. Men framförallt de ickedemokratiska länderna. Därav ser Sydafrika en strävan efter demokrati som ett steg på vägen för alla länder.
Sydafrika ser med stora förhoppningar att fler länder ska kunna enas bakom artikel 18 i FNs förklaring om de mänskliga rättigheter. Artikel 18 syftar på varje människas rätt att utöva sin religion.
Sydafrika anser att det behövs mer specifika riktlinjer till hjälp för länder som fortfarande kämpar mot förtryck mot religiösa minoriteter i sina egna länder. Sydafrika hoppas att dessa riktlinjer ska kunna ta form i till exempel utvärderingsprocessen UPR. Detta tror Sydafrika skulle kunna ge länder en klarare syn på problemen med hjälpen av bättre riktlinjer.
Generalförsamlingen
Land: Republiken Korea
Delegater: Anton Larsson, Daniel Richter och Wilma Lundahl
Republiken Korea uttrycker stor oro över konflikterna världen över som påbörjats som följd av religiösa minoriteter. Republiken Korea tror på fred och de mänskliga rättigheterna. Republiken Korea ser allvarligt på varje individs rätt att utöva sin egen religion eller använda sitt eget språk.
Sydkorea menar på att var stat har ett ansvar för minoritetsgruppers säkerhet och välmående. Republiken Korea anser att det internationella samfundet måste bidra ekonomiskt där det behövs, för en förbättrad utbildning. Sydkorea menar på att detta kommer leda till en ökad tolerans och föra folket bort från våldet.
Republiken Korea ser de mänskliga rättigheterna som en självklarhet för var individ. Vi i delegationen för Sydkorea vill trycka på vikten av att alla ska ha rätt till att utöva sin religion utan förtryck.
Policy Paper Situationen för religiösa minoriteter
Land: Republiken Sydsudan
Delegater: Linnea Dencker, Linnea Porenius, Hugo Nipstad
Republiken Sydsudan stödjer religiösa minoriteters frihet inom vårt lands gränser och internationellt, och uttrycker oro över situationen för religiösa minoriteter i världen. Republiken Sydsudan är en ny stat byggd på olika etniska grupper som levt i förtryck på grund av sin religion under flera år, innan vi blev självständiga från den islamistiska Sudanesiska regeringen. Därför har vi respekt för religiösa minoriteters behov av säkerhet. Republiken Sydsudan anser att det är i huvudsak varje stats eget ansvar att garantera säkerheten för sina religiösa minoriteter, däremot anser vi att det behövs ett internationellt skydd som förebygger framtida religiösa konflikter och skyddar de utsatta och förföljda minoriteterna. Flera religiösa minoriteter i världen är utsatta för förföljelse och diskrimineras grovt av sin regering. Republiken Sydsudan fördömer detta och anser att världens länder ska acceptera och skydda sina religiösa minoriteter. I vår stats konstitution beskrivs lagarna för vår religionsfrihet tydligt, rätten att utöva sin religion samt uttrycka sin religion genom skrift är viktig för Republiken Sydsudan. Därför är vi för ett internationellt skydd som inte kränker var stats suveränitet på ett oacceptabelt sätt. Vi i Republiken Sydsudan är öppna för samarbete med stater som har samma agenda.
Utskott: Generalförsamlingen
Delegater: Tchad
Republiken Tchad anser att i nulägets situation vilken innefattar en stor spridning religioner, skapar en instabilitet i staterna. Republiken Tchad är befolkat utav människor som i stor omfattning tillhör olika minoriteter och det kan vara svårt att tillgodose allas behov. Eftersom det finns en mångfald utav olika minoritetsreligioner i Tchad som är väldigt splittrade märker vi att det kan bitvis skapar svårigheter och problem men vi fastslår dock att vår självklara ståndpunkt är att ingen ska få behandlas annorlunda eller diskrimineras till följd av deras religion eller etniska tillhörighet.
Republiken Tchad anser att religion är en privat angelägenhet som man ska sköta i sitt privatliv samt att det inte bör bli en samhällsfråga. Religion ligger dessutom bakom många problem ute i världen så som krig och terrorism och därav anser vi att man ska vara försiktig med att stödja religioner så att de icke kommer till skada av världen.
Generalförsamlingen
Land: Republiken Tunisien
Delegater: Johanna Elmér, Emelie Gullstrand och Annie Backman
Republiken Tunisien ser allvarligt på situationen för religiösa minoriteter. Vi i Tunisien är djupt upprörda över hur folkgrupper kränks och förföljs på grund av sin religion. Republiken Tunisien anser huvudsakligen att frågan är nationell och att samtliga stater med kränkning av religiösa minoriteter bör ta sitt ansvar. För att garantera säkerheten handlar det även om ett internationellt skydd för att all förekomst av diskriminering av religiösa minoriteter ska upphöra.
Republiken Tunisien är medveten om att vi tidigare haft brister i vårt skydd av religiösa minoriteter men strävar efter att avveckla all form av förtryck. Vi vill uppmärksamma samtliga länder på att Republiken Tunisien nyligen antagit en ny demokratisk konstitution med fokus på mänskliga rättigheter och jämställdhet. Den tunisiska konstitutionen garanterar alla tunisiers likhet inför lagen. Enligt utrikesdepartementet förekommer inga uppgifter om officiell diskriminering på grund av etniskt ursprung i Republiken Tunisien. Tunisiens Berber, Kristna och judiska minoriteter är efter lagstiftningen garanterad respekt och religionsfrihet, under förutsättning att utövandet inte stör den allmänna ordningen.
Tunisien vill uppmana samtliga länder att följa de mänskliga rättigheterna för att garantera säkerheten av religiösa minoriteter. Republiken Tunisien är öppna för samarbete med stater som har samma ambitioner.
Position paper
Generalförsamlingen
Land: Republiken Turkiet
Delegater: Millis Wegefelt, Axel Pålsson och Lovisa Buhrgard
När judar genom historien tvingats fly sina hem undan förföljelse har Turkiet funnits där för dem som en fristad. Fortfarande idag försvarar Republiken Turkiet alla människors lika värde och rättigheter; oberoende religion. Turkiet verkar för en rättvisare värld där ingen ska behandlas sämre beroende på vilken religion de erkänner sig till. Samtliga turkiska invånare, oberoende vilken religion de tillhör, betalar skatt till Direktoratet för religiösa angelägenheter. På så vis tar staten hänsyn till den enskilda individens tro på ett rättvist sätt.
Republiken Turkiet strävar efter en nivå av religiös tolerans värdig en medlemsstat i EU. De senaste åren har en rad reformer genomförts som ökat toleransen för religiösa minoriteter ytterligare. Den fredliga och demokratiska situation som råder i Turkiet möjliggör vår position som viktig medlare mellan västvärlden och mellanöstern.
Det är inte rätt att minoriteten ska få bestämma över majoriteten; även om hänsyn tas till minoriteten. Ett land ska få ha rätt att bevara sin kultur och religion. Som det multikulturella samhälle Turkiet är får det dock inte begränsa andra religioner. Minoriteter ska behandlas med samma rättigheter som majoriteter görs.
Då majoriteten av landets befolkning erkänner till islam har Turkiet generöst övertagit vårdnaden av landets moskéer. Samtliga imamer i Turkiet är anställda av staten. På så vis tillgodoser Republiken Turkiet samtliga invånare med möjligheten att utöva sin religion.
Republiken Turkiet är öppna för diskussion angående samarbete med samtliga länder.
Generalförsamlingen.
Tyskland.
Delegater: Mathilda Henrikson, Elvira Haradinaj, Emilia Adelsteinsdóttir.
Det rådande förtrycket på religösa samt etniska minoriteter förbarmar Tyskland, framstående de förtryck som grupper utsätts för i mellanöstern. En lång historia av förtryck och diskriminering har förföljt Kristna minoriteter, muslimska minoriteter samt grupper med förkristna traditioner, så som Yazidierna och Mandéerna. Det brott mot de mänskliga rättigheterna som dessa minoriteter utsätts för förfärar både Tyskland och majoriteten av de resterande nationer i FN och en ändring måste ske. Tyskland främjar yttrandefrihet så som, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet mm i de Tyska grundlagarna. Den tyska delegationen lägger stor vikt på alla religiösa samt etniska gruppers likhet och vi motsätter oss diskriminering av dessa på alla nivåer. Tyskland följer med hänvisning av Europarådets ramkonvention av särskilt skydd av medlemmar av de etniska grupperna friser, romer och sinti. De tyska strafflagsinstiftningen innehåller omfattande förbud mot spridande av rasitisk propaganda och hets mot folkgrupp.
Förbundsrepubliken Tyskland stödjer internationella aktörer av förbättring av deras behandling mot religiösa minoriteter. Den tyska delegationen tar avstånd ifrån förtryck mot minoritetsgrupper och väljer att inte visa sitt stöd till de internationella aktörer som bryter mot de lagar och konventioner som främjar religiösa minoriteter. Delegationen Tyskland uppmanar samtliga medlemsländer i Fn att fortsätta samarbetet och att jobba för att upprätthålla de bestämmelser som stiftats i Artikel 1 och Artikel 27 om mänskliga rättigheter. Vi tror på fria stater och i deras förmåga att upprätthålla dessa lagar med bistånd och stöd från Fn samt andra internationella aktörer. Förbundsrepubliken Tyskland motsätter sig all form av diskriminering och tror att med ett ökat stöd så kan det uppnås total acceptans av minoriteter världens över. Detta är ett globalt problem och Tyskland vill se en förbättring, en större acceptans och framförallt ett mer gemensamt samarbete för en bättre tillvaro för så väl minoriteter som majoriteter.
Generalförsamlingen
Land: Amerikas Förenta Stater
Delegater: Matilda Bergström, Karl Månsson, Rasmus Karlsson, Ludvig Sporre, Samuel Sundvall
Amerikas Förenta Stater konstaterar med största oro att religionsfriheten i världen är hotad, och att motverka en sådan utveckling är en av Amerikas Förenta Staters mest centrala målsättningar. Varje individs rätt till sin religion är ett fundament i såväl Amerikas Förenta Staters egen författning som i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Att FN, ett internationellt samfund med uppgiften att verka för fred, säkerhet och upprätthållande av mänskliga rättigheter, arbetar för att säkerställa religiösa minoriteters rätt att existera på samma villkor som majoriteten är av yttersta vikt. Utöver att förtryck av religiösa minoriteter är oacceptabelt i och med att det kränker mänskliga rättigheter och inte är förenligt med principen om alla människor lika värde, tenderar det att leda till politisk instabilitet och ekonomisk stagnation.
Hoten mot religionsfriheten kan ta många olika former. Det kan handla om att stater stiftar lagar som inskränker religionsfriheten, eller sanktionerar våld mot religiösa minoritetsgrupper. Även allmänt negativa attityder gentemot en religiös grupp leder till att dess medlemmars frihet och trygghet inskränks. Förtryck av religiösa minoriteter kan alltså utövas både av stater och av icke-statliga aktörer. Olika former av religiöst förtryck är givetvis olika till sin natur, och måste därför motverkas med olika medel.
Amerikas Förenta Stater är av åsikten att FN och dess medlemsstater bör utöva påtryckningar mot stater som i såväl organiserad och oorganiserad form förtrycker religiösa minoriteter. Amerikas Förenta Stater anser att militära ingripanden är berättigade i de fall där FN bedömt att detta är nödvändigt för att skydda mänskliga rättigheter samt civilbefolkningens säkerhet. ISIS pågående härjningar i Irak och Syrien är synnerligen aktuella idag. I och med det hot mot fred, säkerhet och religionsfrihet som utgörs av ISIS är situationen väldigt akut i området, vilket gör behovet av ett internationellt ingripande särskilt stort i detta område.
Militära ingripanden bör dock vara en sista utväg, och Amerikas Förenta Stater uppmanar såväl det internationella samfundet som enskilda medlemsstater att i största möjliga mån söka diplomatiska och fredliga lösningar. I situationer där militära ingripanden inte är nödvändiga för att skydda mänskliga rättigheter bör det internationella samfundet vidta andra åtgärder för att förbättra religiösa minoriteters situation, såsom sanktioner mot stater som utövar förtryck mot religiösa minoriteter och olika insatser med syfte att främja olika religiösa gruppers samexistens samt utveckla lagstiftningen som skyddar religiösa minoriteter i medlemsstater där denna ännu är bristfällig. Amerikas Förenta Staters ambassader runtom i världen har tidigare organiserat flera sådana insatser, men vi betonar att arbetet för att skapa en fri, tolerant värld inte skall vara reserverat för någon enskild regering. Upprätthållandet av mänskliga fri- och rättigheter, i vilket arbetet mot religiöst förtryck är en central del, är i stället någonting hela det internationella samfundet gemensamt bör verka för.
Utskott: UNGA
Land: Venezuela
Delegat: Ebba Wilhelmsson, Maria Edling Andersson och Elias Lindelöf
Bolivarianska Republiken Venezuela är oroade över religiösa minoriteters situation i världen.
Venezuela genomgår just nu en social förändringsprocess som en följd av vår bortgångne president Hugo Chávez politiska projekt benämnt den "21:e århundrades socialism". Det sociala programmet har sedan tio år tillbaka bidragit med att öka tillgången till hälsovård, arbete och utbildning till tidigare marginaliserade grupper.
Sedan 1999 finns en författning i landet som stärker urfolks och religiösa minoriteters rättigheter, och garanterar urfolket mandat i nationalförsamlingen. Etniska och religiösa minoriteter har rätt till kulturarv, territorier, utbildning, språk, religion och medicinsk praxis. Detta är erkänt genom lag.
Venezuelas regering har genomfört satsningar inom hälsosektorn, såsom som öppnandet av en tvåspråkig vårdinrättning i regioner med hög andel urfolk och/eller med religiösa minoriteter, så att även de kan ta del av vårt välstånd.
I länder med socialistiska reformer existerar en minimal utsträckning av religiösa förföljelser. Dessa länder strävar efter jämställdhet och välstånd till alla medborgare, vilket Venezuela anser gynnar de religiösa minoriteterna och utöka acceptansen bland människor.
Urbefolkning tillber oftast en religion som avviker från majoriteten i landet och Venezuela vill styrka deras rättigheter i världen. Samhällen där det existerar urfolk och andra minoriteter har ett särskilt ansvar, såväl historiskt som utifrån internationella konventioner, att inte inskränka urfolkens möjlighet att värna sin kultur och rätten till territorier.
Policy paper Religiösa minioriteter
Land: Socialistiska Folkrepubliken Vietnam
Delegater: Fredrik Appelgren, Erik Andersson
Socialistiska Folkrepubliken Vietnam förstår vikten av att diskutera frågan om skydd för religiösa minoriteter. Socialistiska Folkrepubliken Vietnam ser hur dagens religiösa minoriteter behandlas i liknelse med hur den egna vietnamesiska befolkningen behandlades under inbördeskriget. Socialistiska Folkrepubliken Vietnam vill därför se och behandla hållbara och resoneraliga förslag.
Dessvärre kan inte den Socialistiska Folkrepubliken Vietnam bidra med många egna lösningserfarenheter då incidenter vad gällande behov av skydd av religiösa minoriteter aldrig har existerat i vårt land. Detta är något som den Socialistiska Folkrepubliken Vietnam såklart är oerhört stolta och gladlynta över. Socialistiska Folkrepubliken Vietnam är i grund och botten en ateistisk nation men accepterar alla sorters religioner där individen i fråga har registrerat sig.
Samtidigt tycker Socialistiska Folkrepubliken Vietnam att det är viktigt att understryka varje lands individuella ansvar gällande skydd av religiösa minoriteter. Socialistiska Folkrepubliken Vietnam anser även att det inte i något fall bör förekomma eventuella kränkningar av ett enskilt lands suveränitet i enlighet med suveränitetsprincipen
Land: Republiken Vitryssland
Delegat/delegater: My Ekholm, Elin Andersson
Vitryssland fördömer förtryck mot religiösa minoriteter. Vitryssland anser att Religiösa minoriteter inte utgör eller har några problem i världen.
Republiken Vitryssland anser inte att det är ett problem som måste tacklas av FNs styrkor, då det är upp till enskilda stater att agera. Detta är en grundläggande förutsättning för att potentiella situationer ska undvikas. Regeringen i Vitryssland erkänner situationen med religiösa minoriteter som ett nationellt ansvar som skall lösas inom landsgränserna. Republiken Vitryssland trycker på suveränitetsprincipen och nationens eget agerande gällande skydd för religiösa minoriteter. Som representanter för republiken Vitryssland befarar vi att situationen för religiösa minoriteter kan förvärras om FNs styrkor ingriper i enskilda stater. Historiskt sett har religiösa minoriteters situationer förbättrats och löst sig själva utan involvering av internationella styrkor.