Land: Australien
Delegat/Delegater: Maria Edling Andersson
Utskott: Specpol1
Den konstitutionella monarkin Australien vill inget hellre än att främja fred i Sydkinesiska sjön. Det är hög tid att konflikten angående vilket land som har rätt till Spartly- och Paracelöarna får sitt slut. Ö-grupperna skulle helt klart gynna ett land ekonomiskt, men det är inte ett skäl till att ej söka efter en fredlig lösning.
Australien fördömer det våld som kan uppstå om man inte löser dessa konflikter. Militära sanktioner kommer leda till att man utsätter befolkningen, som bland annat livnär sig på ö-gruppernas fauna och flora. Konflikten som råder kring Spartly- och Paracelöarna leder till svårare fredsarbete och skadar de faktorer som gör ö-grupperna finansiellt frestande. Dessutom bör Förenta Nationernas miljöprogram (UNEP) bli involverade för att definiera öarnas exakta värde. Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS) bör även definiera havszonerna så att alla länder kring Sydkinesiska sjön har ett gemensamt förståelse över hur man ska tolka vart lands vattenzoner.
De enda förhandlingar som vi kommer att stödja är sådana som har till syfte att skapa bestående fred och stabilitet i Sydkinesiska sjön. Vi måste lära oss av historien. Därför anser Australien att multilaterala förhandlingar ska pågå mellan de länder involverade med en opartisk samordnare. Samordnaren ska bli utsedd av en större organisation och medla i konflikten gällande Spartly- och Paracelöarna. Ett exempel kan vara att Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS) bör utse denna opartiska samordnare.
Målet är att driva parterna till en förhandling som slutar rättvist. Öarna bör delas upp utifrån viktiga faktorer gällande ländernas vattenzoner, befolkning, yta, ekonomi, osv. Tills konflikten är löst bör man respektera de internationella lagarna och de handelsvägar som går genom Sydkinesiska sjön. Australiens önskan är att detta slutar med att alla parter blir nöjda.
Land: Bolivia
Policy Paper 2 - Sydkinesiska sjön
Utskott: SPECPOL 1
Delegat: Damla Kayacan
Delegationen från Bolivia ställer sig relativt neutrala till frågan om kontrollerandet av Spratlyöarna i Sydkinesiska sjön. Däremot är vi fullt medvetna om de oroligheter som pågår och ser att en möjlig krigssituation kan uppstå ur denna konflikt. Bolivias delegater uppfattar att denna pågående konflikt ligger i intresset av de naturresurser som öarna har att erbjuda. Då vi anser att de involverade länderna strävar efter en ekonomisk tillväxt på den enskilda staten. Att de involverade länderna är oense angående kontrollerandet av Spratlyöarna ligger i FN:s brist på intresse av att lösa denna konflikt. Och av den orsaken anmodar vi FN att visa större intresse av att lösa denna konflikt. Vi i Bolivia är villiga att samarbeta med andra länder för att undvika möjligheten för en ny krigssituation. Med godkännande av FN:s havrättskonvention anser vi att öarna bör fördelas mellan de involverade länderna med lika rättigheter och möjligheter. Dock anser vi att denna fredliga lösningen skall ske utan användning av vapen och militärstyrka.
Delegation: Brunei
Katedralskolan 2015 FN-Rollspel
Policy Paper – Situationen kring sydkinesiska havet (Specpol 1)
Delegat: Johan Ardvall
Frågan om var geografiska linjer kring Spratlyöarna och Paracelöarna i Sydkinesiska havet ska utfärdas har under flera decennier varit en omstridd fråga och skapat konflikter. Kontroll över dessa öar innebär även kontroll över vatten, därmed tillhörande olja och naturresurser. Delegationen Brunei ser att konflikten kring Sydkinesiska havet måste få ett avslut. Brunei har inga militära styrkor på varken Spratlyöarna eller Paracelöarna, därmed uppmuntrar Brunei till en diplomatiskt lösning på konflikten.
Delegationen Brunei främjar till denna diplomatiska lösningen genom att t.ex. referera till geografiska linjer. Brunei anser att problemet inte löses på ett bra sätt genom t.ex. maktposition och landstorlek. Brunei menar att det är folkrätten till havskonventionen som är det viktiga i en eventuell lösning av frågan, men även även att man hänvisar till havsrättskonventionens geografiska linjer.
Land: Danmark
Delegat: Ida Andersson S2C
Utskott: Spec pol 1
Konflikterna berörande den Sydkinesiska sjön har pågått under flera decennier och verkar ännu sakna någon konkret lösning. Delegationen Danmark förespråkar en diplomatisk lösning i form av en konvention där det finns utrymme för förhandlingar på multilateral basis.
Danmark anser att förhandlingarna kring konflikterna i Sydkinesiska sjön angående Spratlyöarna och Paracelöarna bör ske multilateralt, då alla inblandade delegationer, såväl stora som små ska få sin röst och sitt anspråk hört. Då utfallet förefaller gynnande för fler länder vid en multilateral förhandling jämfört med en bilateral, ser Danmark detta som det i högsta grad korrekta tillvägagångssättet både politiskt och demokratiskt. Danmark menar att lösa en konflikt som denna med diplomatiska och politiska medel måste ses som den absolut största prioriteringen för att undvika väpnad konflikt, något Danmark till det yttersta vill undvika.
Filippinerna
Republiken Filippinerna önskar att se en lösning på problemen som uppstått i sydkinesiska havet och som berör Spratlyöarna inom den snaraste tiden. Filippinerna vill se att denna konflikt löses på ett fredligt och diplomatiskt sätt, inom ASEAN eller andra diplomatiska organisationers kanaler. Filippinerna vill se att alla länders militär avlägsnar sig ifrån det omstridda området omedelbart. Eftersom Filippinerna ser en stor risk för en större och värre konflikt i området som skulle vara högst oönskad.
Filippinerna vill enligt havsrättskonventionen ha fortsatt anspråk på de öar i området som ligger inom Filippinernas radie. Det innebär full kontroll av havsbotten samt landområde och att eventuella naturresurser inte ska behöva delas med någon annan stat.
Delegationen Greklands Policy Paper:
Delegat: Anton Nilsson
Republiken Grekland har som syfte att agera som en medlare mellan parterna då Grekland anser sig endast vara observatörer i konflikten, med främsta syfte att söka en rimlig och fredlig lösning till ö-dispyten.
I konflikten om Spratly och Paracel öarna så finns det inget land som har legal rätt till dem, då öarna inte blev officiellt överskrivna till ett specifikt land i den fredsuppgörelse som skrevs av Japan efter Andra världskrigets slut. Detta resulterar i den konflikt som vi har idag.
Ett beslut måste nås om vem eller vilka som har rätt till ö-grupperna, och detta måste nås på fredlig väg genom en öppen, multilateral förhandling då detta är fundament i ett demokratiskt samhälle. En av Greklands ståndpunkter är att öarna måste avmilitariseras då ingen i nuläget har legal, legitim äganderätt till öarna.
Indien
Delegationen har under en lång tid haft inflytande i området Sydkinesiska havet. Historien har gett upphov till tvist som idag har resulterat i en konflikt. En konflikt som nationen vill ska behandlas med största allvar.
Nationen Indien värnar för humanitära och rättvisa förhandlingar. Våldshandlingar avisas och bör inte vara en lösning. FN:s frånvaro i konflikten i Sydkinesiska havet är tämligen inte tillräcklig. Nationen önskar ett scenario där organisationen tillges ett inflytande för att bistå den moraliska rätten. Indien konstaterar det partiska dagsläget i Sydkinesiska havet och uppmuntrar till en förändring.
Institutionerna som berör frågan bör behandla denna på en internationell nivå och därmed involvera FN. Med hänsyn till suveränitetsprincipen betonar delegationen att varje angelägen nation ska ha rätt till fritt yrkande i frågan. Indien betonar också vikten av decleration on the conduct of parties i Sydkinesiska havet. I deklarationen betonas det att man ska fortsätta utveckla vänskap och existerande samarbeten mellan folk och stater med målet att förespråka ett modernt samarbete av goda förhållande och ömsesidigt förtroende till berörda länder. Med hänsyn till FN:s havskonvention manar Indien till fri passage och navigation i internationella vatten.
Resultatet av detta är ett samarbete utöver gränserna där den internationella organisationen sätts i centrum. Delegationen Indien förutspår en framtid av demokratiska processer där man aktivt arbetar för att nå en slutgiltig lösning i Sydkinesiska havet.
Islamiska Republiken Iran
Utskott: SPECPOL1 Delegat: Daniel Richter
Islamiska Republiken Iran vill framföra att vi förespråkar en diplomatisk lösning på konflikten gällande dessa öar i Sydkinesiska havet. Vi anser att öarna i nuläget ska tillhöra Kina tills att en diplomatisk lösning sker. Irans delegation vill gärna se en jämn fördelning av naturresurserna mellan respektive länder, men att det är Kinas ansvar att på ett diplomatiskt sätt komma till en överenskommelse med länderna.
Delegationen vill framföra att det inte är USA:s angelägenhet att patrullera området då de ställer till problem.
Man kan dra många paralleller mellan denna konflikt och den som tidigare ägd rum gällande kaspiska havet, och därför kan Islamiska Republiken Iran förstå Kinas agerande, och även peka på att en diplomatisk lösning inte är en omöjlighet.
Även när man kollar ur ett historiskt perspektiv så har detta område tillhört kina redan för ungefär 2000 år sedan, utifrån detta kan Irans delegation stå bakom Kina då området historiskt har tillhört, och även nu fram till att en diplomatisk lösning sker, tillhör Kina.
Land: Japan
Policy Paper
Utskott: SPECPOL1
Deltagare: Anna Egelborg, Gustav Olsson och Saga Lundquist
Sedan 1600-talet har det sydkinesiska havet och tillhörande öar andvänds flitigt som transportsträcka för frakt och varor. Vilket land som Spratleyöarna har tillhört var då oväsentligt, dock uppkom intresse efter att information om möjlighet till exploatering av olja och naturgas i området. Detta blev tillsvidare källan till en rådande terratoriell konflikt.
Frågan handlar i stort om kompromiss angående möjligheterna för att kunna transportera varor genom de involverade staternas vattenterritorium, men då inblandade länder ser ägandet från olika perspektiv blir det svårt att finna en lösning som anstår alla. Vi, Japan, ett land där handel och export är otroligt viktigt vill bistå de länder som vi anser har agerat moraliskt rätt.
Frågan har tagits upp i FN utan att resultera i en rättvis och fredlig lösning. Vi, Japan, hoppas därför på en lösning som kan passa inte bara oss utan även resterande inblandade länder.
Kina
Sydkinesiska havet har sedan andra världskrigets slut varit alltjämt en oroshärd då flertalet länder har försökt att otillåtet lägga beslag och ockupera stora delar av Folkrepubliken Kinas territorium. Kina har visat enorm återhållsamhet i denna fråga för att bevara freden och stabiliteten i det Sydkinesiska havet. Den kinesiska regeringen har både rätten och möjligheten att återta de öar som har illegalt ockuperats av närliggande länder.
Det är dock inte enbart ockupationen av öar inom det kinesiska territoriet utan även kränkningar av den kinesiska exklusiva ekonomiska zonen och det kinesiska territorialhavet genom olovligt fiske och till och med militära exkursioner djupt inne på kinesiskt vatten.
Folkrepubliken Kina har däremot viss förståelse för de andra ländernas krav på kinesiskt vatten och det kinesiska territoriet, däribland Nanshaöarna, Xishaöarna och Zhongshaöarna. Även kända som Spratlyöarna, Paracelöarna och Scarborough- & Macclesfieldöarna. Dessa öar och dess närliggande områden har sedan länge tillbaka varit åtrådda av främmande makt fastän området har tillhört Kina, exempelvis att området kring Nanshaöarna har använts av kinesiska fiskare sedan 200-talet efter Kristus. Även de europeiska kolonialmakterna och det Kejserliga Japan försökte även de att lägga beslag på det Sydkinesiska havet men har av olika anledningar nått slutsatsen att deras krav skall hävas.
Kina hoppas därtill att även nuvarande dispyt skall kunna lösas för alla gemensammas bästa. Det nuvarande spända och instabila läget är inte till gagn för något land, fisket och den fria handelsgenomfarten blir störd, de diplomatiska relationerna mellan grannländerna blir ansträngda och den överhängande risken för militära konfrontationer finns alltjämt där.
Det är med detta som Folkrepubliken Kina föreslår att stabiliteten i regionen bör bevaras och att därför ska de bilaterala förhandlingarna mellan de olika suveräna staterna fortsätta för att kunna hitta lösningar på denna intressekonflikt så att frågan kan lösas på bästa möjliga sätt för parterna involverade, utan onödig inblandning av utomstående stater.
Undertecknat,
Victor Jangdal
Folkrepubliken Kinas delegat till SPECPOL1
Delegation: Kuba
Policy Paper 2
Uskott: SPECPOL 1
Elev: Kevin Sällberg
Kuba anser att konflikten vid den sydKinesiska sjön är i stor grad allvarlig men också komplicerad. Den har pågått länge och därför vill vi att konflikten ska lösas så vi kan övergå till att ägna mer tid åt andra konflikter såsom konflikten i Syrien.
Vi vädjar om att konflikten angående de två ögrupperna ska lösas på ett så fredligt sätt som möjligt så den befolkning som bor på öarna, inte behöver oroa sig.
Kuba fördömer alltså användandet av militär för att lösa problemet.
Vi ser istället förhandling som den bästa lösningen och anser att diskussioner mellan länder skulle ge bättre resultat.
Land: Malaysia
Utskott: SPECPOL1
Delegat: Theodor Nordenfelt
Federationen Malaysia anser att hitta en lösning är högst viktigt och det måste ske snarast. Malaysia står fast vid tidigare anspråk på delar av Spratlyöarna. De delar som Malaysia vill ha tillgång till är de som är geografiskt nära Malaysias kust och landområdet. Det medför att Malaysia har rätt till Malaysias anspråk. Det innebär full kontroll av havsbotten och landområde för Malaysia och de naturresurser skall inte behöva delas med någon annan stat.
Denna konflikt måste lösas fredligt och Malaysia kräver att alla länders militär ska omedelbart lämna det omstridda området innan det blir fullskaligt krig. Sedan skall alla länder lösa frågan diplomatiskt antingen inom ASEAN eller via andra diplomatiska medel.
Land: Norge
Konflikten i Sydkinesiska havet
Utskott: SPECPOL 1
Delegat: Emma Assarsson
I många år har konflikten i Sydkinesiska havet varit ett problem. Länder har försökt att dela upp öarna mellan sig vilket har lett till att konflikten har växt sig större.
Norge är ett land som står för fred och gör sitt yttersta för att förhindra krig. Våld är ingen lösning till konflikten och därför anser Norge att Kina ska avmilitarisera. Norges representanter anser att det bästa är om man kan lösa konflikten som pågår i sydkinesiska havet på diplomatisk och fredlig sätt.
Under de år som konflikten har pågått har många oskyldiga människor omkommit. Genom att skapa en eftersträvan till en fredslösning leder det till att inga flera oskyldiga människor ska behövas omkomma.
Norge anser att det bästa sättet är att förhandla mellan olika länder. Vi uppmuntrar andra länder att förhandlingarna ska ske multilateralt. Genom att sträva mot en fredlig lösning med multilaterala förhandlingar anser Norge att konflikten i Sydkinesiska havet kan bli löst.
Land: Den Demokratiska Folkrepubliken Nordkorea
Katedralskolan FN-rollspel 2015
Delegat: Isak Sand
Policy Paper - Sydkinesiska havet
Den Demokratiska Folkrepubliken Nordkorea anser att Japan och Taiwans anspråk på Senkaku-öarna saknar all form av legitimitet. Den Demokratiska Folkrepubliken Nordkorea ställer sig istället bakom Kinas anspråk på ögruppen.
Nordkorea har en lång och ärorik tradition av att stå upp för den ensamme arbetaren. Vårt ställningstagande gällande suveränitetsdispyten kring Senkaku-öarna är inget undantag. Nordkorea kommer aldrig låta multinationella företags intressen gå före arbetarnas rättigheter. Därav så ställer vi oss utan det minsta tvekan bakom Kina och deras fiskarflottas socialistiska kamp mot de giriga kapitalisterna i väst.
Den Demokratiska Folkrepubliken Nordkorea går under resonemanget att kampen mot kapitalismen aldrig har varit av större betydelse. I en tid då kapitalisternas klor gräver sig allt djupare in i vår socialistiska utopi så vet vi att svaret måste bli nukleärt.
Delegation: Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland
Delegat: Haris Hadzovic
Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland framhåller att Suveränitetsprincipen, som fastslagen i FN-stadgans artikel 2, är att av världens nationer högaktas och uppprätthållas. När det kommer till internationell sjölag, görs FN:s havsrättskonvention gällande. Enligt folkrätten är det alltså stadgat att respektera staters administration av sitt egna territorium och förhindra andra stater från kränkning av suveränitet under förutsättningarna att vederbörande stat följer bland annat de mänskliga rättigheterna. Även den internationella rätten på havet regleras i FN:s havsrättskonvention som trädde i kraft 1994, där agerandet till havs är stadgat. Storbritannien slår vakt om dessa principer och betraktar dessa som utgångspunkt i diplomati.
Situationen i Sydkinesiska havet är enligt Storbritanniens mening ogynnsam för inblandade parter, då relationerna parter emellan samt med resten av världen för vissa, försämras och därmed försvårar förutsättningarna för att möta gemensamma intressen i samarbete. Med förståelse för olika nationella intressen i regionen, historiska anspråk och öarnas strategiska betydelse, ska dispyten kring de omstridda Spratlyöarna och Paracelöarna, eftersträvas att varaktigt redas ut eftersom en konflikt i regionen i längden missgynnar de internationella relationerna och skapar ett spänt läge mellan världens viktigare regioner.
Storbritanniens ståndpunkt är bejakande av de konflikterande intressena och en målsättning att få slut på konflikten, genom diplomati och internationell rätt. Tillvägagångssättet som föreslås är en internationell överenskommelse eller en resolution inom Förenta Nationerna om demilitariserad zon i Sydkinesiska havet, i syfte att aveskalera spänningarna i området samtidigt som en multilateral överenskommelse sluts, med eller utan medling, om en gemensam ambition att få stopp på dispyten huvudsakligen genom att gemensamt ta upp ärendet i Förenta Nationernas Permanenta Skiljedomstol (PCA). Resultatet av detta är tänkt att leda till en rättvis fördelning av territorierna i fråga i linje med internationell rätt och en tydlig överenskommelse om vederbörande länders rättigheter när det kommer till, till exempel fiske och oljeutvinning. Parterna skall acceptera utgången som den Permanenta Skiljedomstolen beslutat.
En respekt för internationell rätt är Storbritanniens grundläggande utgångspunkt i alla frågor om mellanstatlig interaktion. Att applicera denna principen på situationen i Sydkinesiska havet är enligt den brittiska delegationen en önskvärd väg att gå, där internationella folkrättsaktörer involveras för att lösa dispyten samtidigt som parterna eller på annat sätt involverade multilateralt undertecknar ett avtal eller Förenta Nationerna-resolution om demilitarisering för att inte försämra förutsättningarna för en diplomatisk och varaktig lösning.
Land: Republiken Turkiet
Delegat: Hanna Berglund
Republiken Turkiet anser att konflikten angående sydkinesiska havet bör tas på stort allvar. Situationen är ett hot mot fred, fri handel och vattentrafik i hela regionen. Den riskerar även att påverka betydligt fler länder om konflikten skulle förvärras.
Sydkinesiska havet har länge utgjort en källa för oro och spänningar mellan länder i regionen. Nyligen har spänningar åter kommit till ytan vilket blev tydligt år 2012 då en vietnameisk båt blev sänkt av kinesiska fartyg. Det är tydligt att konflikten har eskalerat under den senaste tiden och idag sker en militär upprustning på ett antal öar i området. Turkiet ser ingen lösning på situationen genom militära aktioner, vilket är grundat på resultat från tidigare stridigheter runt öarna.
Republiken Turkiet anser att endast diplomatiska multilaterala förhandlingar är ett rättvist sätt att föra fram alla parters intressen. Dessa förhandlingar bör ta plats i en demokratisk organisation som FN eller ASEAN. FN:s havsrättskonvention ska agera som riktlinje för samtliga beslut i frågan.
Turkiet ser med djup oro att konflikten riskerar att utmynna i väpnade strider inom en snar framtid om FN inte agerar snarast. Turkiets delegation uppmuntrar samtliga delegationer att aktivt delta i förhandlingar som kan leda till samarbete för att stabilisera situationen.
Policy Paper USA-
SPECPOL 1 Sydkinesiska sjön
Amerikas Förenta Stater(USA) är djupt oroliga över den nuvarande situationen i den Sydkinesiska sjön. Det är med djup beklagan som USA ser på vissa parters agerande i konflikten och USA fördömer starkt de olagliga sk “bosättningarna” som har etablerats på de omtvistade öarna i Sydkinesiska sjön.
USA understryker att en lösning framförallt måste vara baserad på det traditionella bruket av öarna i området och de fiskevatten som återfinns där. En eventuell lösning måste även ta hänsyn till den historiska situationen. Delegation ifrån USA fastslår att vi inte kan låta geopolitiska och ekonomiska intressen styra konflikten på bekostnaden av vanliga människor.
Hänsyn måste tas till de människor som är ekonomiskt beroende av öarna och deras historiska rättigheter. USA betonar att ett gemensamt och hållbart bruk är möjligt, förutsatt att alla parter
respekterar havsrättskonventionen och även är villiga till kompromisser i konflikten. Delegationen ifrån USA understryker alla involverade länders rätt till att enligt suveränitetsprincipen administrera sitt eget territorium, men uppmärksammar att denna rätt endast utsträcker sig till partens egna territorium och inte till vad som enligt flertalet andra är andra parters territorium.
USA framhäver vikten av en diplomatisk lösning för att undvika en eventuell upptrappning av konflikten. Havsrättskonventionen måste efterföljas och en lösning måste gynna flertalet parter snarare än fåtalet. En lösning måste vara multilateral och ske i enlighet med internationellrätt samt gällande internationella konventioner. Den amerikanska delegationen uppmuntrar en lösning som är långsiktig, hållbar samt gynnar samtliga involverade parters intressen på ett adekvat vis.
Delegation: Vietnam
Policy paper, utskott: SPECPOL 1
Delegat: Ebba Kronstam
Vietnam anser att konflikten kring Spratlyöarna bör lösas på ett fredligt sätt. Att anfalla länder är ingen bra lösning och Vietnam hänvisar till överenskommelsen som ASEAN’s regi har slutit, att eventuella militära manövrar bör anmälas till andra länder i förväg.
Vi i Vietnam anser även att havsrättskonventionen bör tillämpas.