WHO 2016

Argentina

 Vi i Argentina tycker att det är grundlagsvidrigt att bestraffa innehav av narkotika för

personligt bruk. Det ska vara ett personligt beslut att bruka droger eller inte. Det är inte

missbrukarna som vi vill komma åt, utan det är knarkligorna.

Innehav av droger för personligt bruk bör inte vara straffbart så länge det inte drabbar en

tredje person. Om drogen konsumeras inför minderåriga eller på offentlig plats så

förmodas allmänheten att finna drogkonsumtionen stötande, och då drabbar det en tredje

person. Men så länge det inte är fallet så bör innehav vara tillåtet. Missbrukarna ska inte

kriminaliseras, utan få hjälp om de själva vill det.

Vi tycker därför att staten ska informera om de skadliga effekterna av drogmissbruk och

erbjuda vård för missbrukare, men att människor fortfarande själva ska få fatta beslut

utifrån informationen de får.

 Belgien

Policy paper | FN-rollspel 2016

Delegation: Belgien

Delegat: Adam Mheisen

Utskott: WHO

 Delegationen Belgien uttrycker sin oro för den omfattande narkotikasmugglingen samt

produktionen som skadar den globala hälsan och säkerheten. Delegationen understryker att

spridningen av blodsjukdomar går hand i hand med den utbredda Heroin- och

Amfetaminanvändningen. Kampen mot Narkotikasmugglingen är en kamp mot hotet på

kärnan av våra stater, ett hot mot folket.

Delegationen Belgien är medvetna om att det finns en utbredd framställning av syntetiska

droger i form av Ecstasy och diverse Amfetaminer, i Belgien, Nederländerna och andra delar

av Centraleuropa.

Belgien understryker att en internationell insats mot den globala narkotikahandeln ska ske humant enligt konventionen om mänskliga rättigheter och den ska vara effektiv med så många

medlemsländer som möjligt.

 Colombia

Utskott: WHO

Land: Colombia

Delegat: Carl Ädelroth

 Colombia vill uppmärksamma de problem som existerar angående narkotika och metoderna om hur vi ska bekämpa dessa. Under året 2015 mördades totalt cirka 12 500 människor i landet, och många av dessa var relaterade till droghandel och -missbruk.

I enlighet med FN:s UNGASS-deklaration om att minska globala narkotikaproblem från april 2016, arbetar Colombia för att kunna erbjuda hälso- och sjukvård för de personer med drogmissbruk som behöver stöd och möjlighet till rehabilitet.

Regeringen i Colombia har nyligen infört en legalisering av cannabis enbart för privat och medicinskt bruk, och därför förespråkar republiken Colombia även en hälsoinriktad marknad för laglig cannabisförsäljning inom medicinska områden. Detta kan gynna den del av befolkningen som är i behov av cannabis-relaterade läkemedel. Statsapparaten i Colombia ska heller inte ingripa när det gäller privat användande av denna drog bland befolkningen, eftersom individen inte påverkar någon annan än sig själv i sitt användande.

Colombia ska emellertid fortsätta att arbeta i förebyggande syfte för att stoppa spridningen av illegalt klassade droger såsom kokain och heroin. Detta ska uppnås genom en förbättring av livsvillkoren för landets allra fattigaste invånare, så att dessa inte blir indragna i drogrelaterad försäljning för att kunna försörja sina familjer. Samtidigt ska Colombia fortsätta att med militära medel bekämpa de drogmaffior som orsakar stora problem för landets välbefinnande, och bland annat med hjälp av militärt bistånd enligt överenskommelsen Plan Colombia, kan dessa landsomfattande problem bekämpas en gång för alla.

Danmark

Quentin Quan (med Erik Persson och Max Andreani)

SAM 2

2016/11/15

Danmark och Världshälsoorganisationen

 Världshälsoorganisationen (WHO) är en gren av FN som behandlar folkhälsan över

hela världen. WHO har för närvarande ett antal projekt, allt från hälsoutbildning till sjukdom

utrotning, alla finansierade och med stöd av andra många nationer.

 Detta mängd projekt har lett till många “öronmärkta” donationer till programmet.

Denna öronmärkning innebär att en nation eller organisation kommer att donera pengar, men de är strikt styrs av donatorn som ska användas på ett specifikt projekt (s). 70 procent av all finansiering är i öronmärkta donationer. Donationer som kan användas vid bedömning av WHO kallas “flexible donations” (flexibla donationer).

Danmark har en lång historia av samarbete med WHO, en del av denna historia

inklusive en dansk chef för WHO, Halfdan T. Mahler (1973-1988). En stor del av Danmarks bidrag till WHO har gått igenom flexibla donationer. Detta beror på att Danmark är under tron att alla ska ha möjlighet att nå sin fulla sjukvård potential. Bara under förra året, Danmark donerade 60 miljoner danska kronor i flexibel finansiering för att säkerställa att den som använder finansiering där det är viktigast.

 Även en stor del av finansieringen WHO mottar från Danmark är flexibel, anser

Danmark att prioritet finansiering bör gå till följande områden: reproduktionsrätter och hälsa, kön rättigheter jämställdhet och hälsovård och allmän rättvisa och mänskliga rättigheter i vården.

Danmark har för avsikt att ytterligare samarbete och donationer till WHO i framtiden

och kommer att avsättas till flexibel finansiering. Danmark anser att WHO är fortfarande ett effektivt och relevant och minska fattigdomen, främja sociala och medicinska framsteg och ställa globala medicinska normer.

 Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien

Delegat: Gotfred Krabbe

Den demokratiska förbundsrepubliken Etiopien anser att narkotika har blivit ett problem

världen över, detta på grund av den ökade konsumtionen globalt på senare tid. Vi anser att ett

förnyat internationellt samarbete måste inledas för att handskas med detta allvarliga problem.

Den demokratiska förbundsrepubliken Etiopien hävdar att inga nuvarande illegala substanser

bör legaliseras, eftersom det har bevisats ha negativa effekter på folkhälsan. Individer som

redan har ett missbruk med narkotika bör få hjälp för att förbättra deras livskvalité.

Dagens samarbete har uppenbarligen inte nått nivåerna man hoppades på globalt;

droganvändning har generellt gått upp på senare tid, och detta måste världen samarbeta mot.

 Filippinerna

Position Paper: Filippinerna:Narkotika

 Filippinerna ser användningen av narkotika som något väldigt negativt och skadande för

deras befolkning. Vi strävar efter att få en frisk och sund världsbefolkning, och droger av

olika slag kommer inte att hjälpa oss att uppnå det målet. Därför strävar Filippinerna efter en

drogfri värld.

Vi vill arbeta mot droger genom att vi samarbetar med internationella aktörer för att få stopp

på tex internationell smuggling av narkotika som drabbar Filippinerna väldigt hårt i form av

en ökning inom användning/försäljning/producering av olika sorters narkotika, både i

Filippinerna och utanför.

Med hjälp av internationella samarbeten och Filippinernas egen kamp mot droger i form av

rehabiliteringsprogram, polisingripanden etc, så kan Filippinerna till slut uppnå ett stadie av

en hälsosam och drogfri befolkning. Filippinernas kamp är mot drogerna, och vi vill göra allt

för att försäkra oss om att vår befolkning är hälsosam och trivs på deras befintliga plats.

Filippinerna uppmuntrar även andra delegationer inom FN att ta samma initiativ och arbeta

för en drogfri och mer hälsosam värld och befolkning. Filippinerna vill även uppmuntra till

samarbeten delegationerna emellan för en sundare, bättre och drogfri värld.

Frankrike

Position paper, Frankrike

Narkotika

Frankrike har en väldigt sträng anti-drogpolitik.

 Personligt bruk av olagliga droger kan ge böter på upp till 3750 Euro eller upp till ett års fängelse. Att besitta eller tillverka droger, även i små mängder, är i likhet med användningen av droger och är därför straffbart. Åklagare kan även tvinga missbrukare
 att genomgå missbruksvård.

Den franska staten har fyra mål, gällande att förebygga

 drogmissbruk: avskräcka unga från att testa droger, höja åldern vid vilken unga först testar droger, undvika skadlig användning, minska individuella och sociala konsekvenser.

Tillvägagångssätten  för att förebygga drogmissbruk

 inkluderar webbsidor, telefonlinjer och förebyggande kampanjer i olika medier. Denna politik inkluderar nu även faktorn att reducera risker. Missbruksvård är exempelvis en del av denna politik.

Georgien

Georgiens policy paper angående narkotikapolitiken

Georgien är på väg mot en epidemi när det kommer drogmissbruket. Enligt officiell

statistik har antalet narkotikamissbrukare ökat ett par tjugotal på de senaste 15 åren.

Georgien vill växa och bli ett mer ekonomiskt stabilt land då fattigdom är en av de

större anledningarna till narkotikamissbruk.

På grund av de etniska konflikterna i gränsområdena mellan Abchazien och

Sydossetien har narkotikakontroller mineraliserat och det har skapat förbättrade

förutsättningar för narkotikasmuggling. Georgien är dessutom geografiskt placerad till

att möjligtvis bli en ny smugglingsrutt. Det kan bli en stabil rutt om Asien och Europa

börjar göra affärer. Det innebär att vi anser att man måste ta ett hårdare tag

angående kriget mot droger.

I frågan om att legalisera narkotika står Georgien nekande till frågan. Då droger

endast leder till  förvärrad fattigdom. Däremot FN:s narkotikakonventioner om en

drogfri värld och ett fortsatt generellt förbud mot all användning, handel, tillverkning

och odling av narkotika står Georgien för istället.

Det uppskattar att drygt 10 procent av världens droganvändare är så kallade

problematiska användare, det vill säga har någon form av beroende. Det innebär att

det finns uppskattningsvis 27 miljoner problematiska användare i världen, och av

dessa är det bara en av sex som har tillgång till vård. Georgien anser därför att

hälsoaspekterna gällande narkotika är ytterst viktiga. De människorna som är

missbrukare ska få den det stöd de behöver och om man inte hjälper de människorna

kommer man aldrig vinna kriget mot drogerna.

Nederländerna/Holland

Delegation: Nederländerna

Utskott: WHO, Narkotika

Delegat: Emmy Olofsson

Nederländerna anser att det viktigaste inom drogpolitiken är att reducera skadan gentemot drogbrukare och att bekämpa dess produktion och handel. Nederländerna anser att man måste skilja på de allvarliga och direkt skadliga drogerna och de droger som skulle kunna jämföras med rökning av tobak. Detta för ledare och polis ska kunna fokusera på de tyngre drogerna och bekämpa produktionen och handeln av dem utan att ta av viktiga resurser för att förhindra användandet av lätta droger. Nederländerna föreslår därför en liberal drogpolitik, i den meningen att cannabis ska vara tillåtet. Cannabis ska under strikt kontrollerade former kunna rökas som ett aktivt val, likt cigaretter.

 Att helt förbjuda droger är inte något som stoppar användningen, tvärtom ökar den och sker under icke kontrollerade former. Nederländerna föreslår därför även en drogpolitik med fokus på att reducera skadan gentemot drogbrukare genom sprututbyte, läkemedelsbehandling och övervakade rum för narkotikakonsumtion som kraftigt reducerar antalet överdoser och infektioner som HIV och hepatit C. Detta ser vi som ett första steg till ett liv fritt från droger.

Målet är inte att normalisera droganvändandet men som undersökningar bevisar hjälper det inte att förbjuda droger utan bekämpningen måste genomföras på andra sätt. Länder i EU med ett totalförbud mot droger uppvisar till skillnad mot länder som Nederländerna ett stadigt ökande av dödlighet till följd av droganvändande.

Nederländernas vill alltså göra följande:

      Reducera skadan gentemot drogbrukare genom sprututbytesprogram, läkemedelsbehandling och övervakade rum för narkotikakonsumtion

      Legalisera cannabis under kontrollerade former för att kunna flytta över fokus till de tyngre drogerna

      Bekämpa produktionen och handeln av droger 

Nederländerna är positivt inställda och önskar inleda samarbeten med länder som ser lösningen på droganvändandet med samma liberala ögon och vars mål precis som oss är att förhindra droganvändandet.

 Indien

Delegation: Indien

Delegat: Odessa Petersén

Utskott: WHO

 Indiens delegation ser mycket allvarligt på alla typer av narkotikabrott och behandlingen av denna illegala handling. Indien vill förebygga och bekämpa den illegala handeln av narkotika. Vi är övertygade om att det största problemet är utbudet. Varje enskild stat måste tillsammans som en enlig union samarbeta för att minska tillgången av narkotika. Vår delegation är djupt övertygad om att samarbeten med utländska myndigheter och internationella organisationer kommer att underlätta samordningen så att vi kan genomföra universella åtgärder.

 Vi i Indiens delegation är fullt medvetna om den stora konsumtionen av narkotika i den egna staten och ser mycket allvarligt på detta.  Vi strävar därför efter en reglering och minskning av

användningen nationellt. Däremot vill vi samverka för att se en global förändring. Indien som stat inriktar sina krafter på att implementera FN:s narkotikakonvention nationellt. Indien ser positiv på deklarationen med det nya fokuset på hälsoaspekterna. I linje med deklarationen arbetar vi för att hjälpa missbrukare av narkotika i form av att erbjuda rehabiliteringsprogram i den utsträckning som vi idag har tillgång till.

För att minska den illegala smugglingen och handeln av narkotika föreslår Indien att vi ska öka

gränskontrollerna internationellt. Vi är djupt övertygade om att samarbeten mellan stater kommer hjälpa till att förebygga och förhindra narkotikahandeln ytterligare. 

Indien uppmuntrar även andra stater att ha stränga straff mot narkotika smugglarna och narkotika tillverkare, om vi sätter stopp för själva smugglingen kommer färre människor få tag på narkotika vilket kommer gynna alla länder både ur en hälsoaspekt men även ur en ekonomisk aspekt.

 Irak

Policy paper- Narkotika

Land: Irak

Delegater: Sofi Wallander, Annie Wirkeland, Märta Indebetou

Republiken Irak ser mycket allvarligt på brukandet av narkotikaklassade substanser. Narkotika är direkt skadligt och FN bör verka för att begränsa världens narkotikamarknad.

Republiken Irak är mycket oroliga över den spridning av narkotika som vi ser världen över och anser att det är djupt beklagansvärt att fler och fler länder intar en mer positiv ställning gentemot narkotika. Narkotikan är inte bara skadlig för individen som brukar den, intäkterna från narkotikahandeln brukar dessutom gå till att finansiera kriminell verksamhet och  Republiken Irak är därför djupt övertygade om att alla länder hade gynnats av en mindre narkotikamarknad.

Republiken Irak anser att FN ska arbeta förebyggande mot narkotikabruk med satsningar på utbildning inom ämnet och att fler länder ska samarbeta för att stoppa handeln med narkotika.

Irland

Land: Irland

Utskott: WHO

Delegat: Simon Björk

 Vi i Irland är medvetna om att användandet av narkotika ökar. Men vi ser inte detta som ett

allvarligt problem, istället för att öka straffen på narkotikabrott skall vi avkriminalisera

narkotika till eget bruk, detta innefattar både tyngre och lättare droger. Att skicka folk till

fängelser löser inte problem utan leder bara till mer misär för dessa personer.

De personer som blir dömda för narkotikabrott skall inte få avsevärda långa straff, istället

skall de få chans till mycket bra vård, vilket vi tror kommer göra att de kommer på fötter igen.

Att vara beroende av narkotika skall inte vara brottsligt, det som skall vara brottsligt är att

tjäna pengar på andras beroende. De som smugglar in knark i landet och personer som säljer

på gatan är brottslingarna.

Användandet av narkotika måste skötas på ett bättre sätt och ett mindre farligare sätt, att

chansen att få HIV/AIDS ska minska. Att göra narkotika lagligt ser vi som en chans att nå

detta mål, att minska HIV. Vi ska bygga injektions center där man kan få kanyler så att

sjukdomar inte sprids.

Israel

Användandet av narkotika i Staten Israel har sedan
 1980-talet ökat och gått från att vara ett litet problem till ett stort problem. Detta problem är något som påverkar hela samhället. Staten Israel kämpar aktivt för att förhindra narkotikans spridning och användning inom landet, men är också aktiv i den internationella
 kampen mot narkotika. Samtidigt är Staten Israel övertygad om att mer måste göras i denna internationella kamp. Därför är Staten Israel öppen för diskussion hur vi tillsammans skulle kunna göra mer i kampen mot narkotika.

Kazakstan

WHO (huvudfrågan: narkotika) utskott KAZAKSTAN

Policy paper

 Kazakstan har en väldigt negativ historia gällande just narkotika. I Kazakstan har hotnivån under en lång period varit mycket kritisk. Detta skedde för att Kazakstan drogs in i den globala

narkotikahandeln genom en passering i landet som då ökade missbruket dramatiskt. Men som

tur har det nu återgått till ett mer normalläge. Detta för att Kazakstan 2009 bestämde sig för att

stoppa det ökande narkotikamissbruket i landet. Och det borde fler länder i samma kris läge ta

efter.

Hur Kazakstan vill lösa just narkotikaproblemen är genom att regeringen inför en tvingad

narkotikatestning av elever och tjänstemän. Och som följd om de inte klarar testet kan eleven

inte fortsätta sina studier och tjänstemannen blir sparkad ifrån sitt jobb. Kazakstans

premiärminister ser detta som en dramatisk åter gärd men att genom identifiering av

brottslingarna och team att bekämpa dem kommer det att funka. Och Kazakstans ordförande

vid ”Barndom utan gränser” tror verkligen på denna lösning. Detta för att hon ser att tanken av att tvingas genomgå narkotikatestningen kommer ge skräck till de som drogar och på så sätt hindra många barn och ungdomar från att göra det. Den som inget har att dölja kommer inte heller vara rädd för testet.

 Kazakstans vice premiärminister har också fått ett uppdrag att på 30 dagar sammanställa ett

lagförslag och ett program för att bekämpa narkotikahandeln. Vilket skyndar på och försäkrar

processen för en riktig förändring.

När det gäller levnadsstandarden och mänsklig utveckling ligger Kazakstan tyvärr fortfarande

efter många länder med liknande inkomstnivåer. Hälsovården når generellt inte upp till

västerländsk standard. Tyvärr är just alkohol- och tobaksmissbruk fortfarande en starkt

bidragande orsak till den höga dödligheten särskilt bland män. Och detta vill Kazakstan som land självklart ändra på. Kazakstan måste förbättra sig ytterligare i denna fråga och vill därför att en global inriktning i minskning av narkotika missbruk ska göras mer obligatoriskt och Kazakstan vill vara med och bekämpa det. Kazakstan har redan stränga straff för bruk, innehav och smuggling av narkotika.

Kenya

 Utskott: WHO- Narkotika 

Delegat: Sofie Denbert

Republikanen Kenya anser att problemen kring narkotika är allvarliga och bör lösas. År 2011 uppskattades det att 230 miljoner människor i världen någon gång testat narkotika, 27 miljoner av dessa är regelbundna droganvändare eller drogberoende. Denna statistik visar på ett globalt problem där länder behöver samarbeta för att skapa ett bättre global narkotikapolitik.

Vi i Kenya vill främst hantera de interna problemen med fokus på hälsan. Vi i Kenya vill alltså bryta den ineffektiva inriktningen på brott och straff som tidigare präglat narkotikafrågan och istället hantera problemet utifrån hälsoaspekten. Med strävan efter ett drogfritt samhälle anser vi att det är viktigt att fortsätta expandera insatser för att förhindra narkotikamissbruk och kunna ge missbrukare den vård, behandling och stöd de behöver. Det förebyggande arbetet är alltså även en viktig punkt. Vi i Kenya vill understryka att brott och straff som en lösning på problemet inte ska uteslutas.

Med önskan om en värld där narkotikan är en mindre del av samhället anser Kenya att detär av stor vikt som ett samarbeta mellan FN:s medlemsstater sker. Att länder går ihop och samarbetar är ytterst viktigt för att kunna få stopp på den rådande narkotikahandeln, annan relaterad organiserad brottslighet och korruption som förekommer mellan länderna.

Kuba

Kubas Policy Paper angående frågan om Narkotika

 Vi från Kuba förespråkar nolltolerans när det gäller produktion, konsumtion och handel av

droger. Vårt land eller territorium kommer aldrig användas som deposition, lager, transport

eller destination till droger.

Vi tycker drogmissbruk är ett allvarligt problem då det är hälsoskadligt och ett hot mot

säkerheten och den sociala och ekonomiska utvecklingen i länder med drogmissbruk. Även

påföljden ser vi som ett stort problem då kostnaden för detta är enormt, eftersom det återger

cykler av fattigdom, våld, olika kriminella beteende och social utslagning.

För oss på Kuba är det viktigt att motverka brott och vi tycker att det är en viktig prioritet i

den nuvarande internationella situationen. Varje land blir utsatta av detta och skadas av det,

oavsett deras socioekonomiska egenskaper. Inget land kan lösa denna fråga på egen hand och därför behövs det samarbete mellan länderna för att både lösa de interna och det globala

narkotikaproblemet.

 Vi vill lösa frågan delvis genom att genom att införa striktare gränskontroller, men också

genom att skapa bra utbildningsmöjligheter för alla, vilket kommer skapa en mindre

efterfrågan då det går att dra samband mellan utbildningsbrist och narkotika. Ju mer

efterfrågan sjunker, desto mindre lönsamt blir narkotikahandeln.

 

Libyen

 Delegat: Emma Vidaković

Libyen anser i frågan om narkotika att det är ett befintligt problem. Landet vädjar om att

problemet är aktuellt och påverkas ännu mer med tanke på landets icke-existerande regering.

Med hänvisning till att landets dåvarande ledare, Muammar al-Gaddafi, omkom 2011 har det

rådit ekonomisk kris och illegala handlingar har kraftigt ökat.

Landet styrs i stor grad av islamistiska terroristgrupper, såsom Daesh (IS). Detta bidrar till en

stor smuggling av vapen och narkotika, in och ut ur landet. Landet är muslimskt, vilket

betyder att befolkningen inte står bakom det narkotikainnehav som sprids genom Libyen med

hjälp av rebeller och terroristgrupper.

Libyens myndighet hävdar att narkotikasmuggling och narkotika ska motverkas när landet får

resurser, för att motverka detta problem enligt följande;

      Få en stabil regering.

      Bekämpa rebeller samt minska makten för terrorister i landet

      Hjälpa befolkning ekonomiskt.

      Införa militär hjälp, för att stoppa brukning, tillverkning och distribution av narkotika nationellt.

 Litauen (Loke Westberg) - Position paper - WHO

 Litauen bekräftar sin ställning emot narkotika. Litauen har dokumenterat flest självmord i Europa och det beror mycket på alkohol och droger. Vi vill ha hjälp med att göra smugglarnas väg smalare genom att satsa mer i vår tull men även att andra länder förbättrar sina tullar. Vi fördömer allt användande av narkotika samtidigt som vi är väl medvetna om att vi är ett av dem länder som smugglar till andra länder. Tullarna har blivit avsevärt bättre på senare tid men vi jobbar ständigt för att förbättra dem ännu mer. Vi står bakom EU:s narkotikapolitik men anser även att frågan bör bli mer uppmärksammad i alla FN:s medlemsländer.

Mexiko

 Mexiko inser att det finns ett visst problem med narkotika och drogkarteller i Mexiko som är en fara för Mexiko men även för närliggande grannländer som USA.

 Mexiko erkänner att kartellerna som styr narkotikahandeln ligger bakom narkotikahandel utomlands i Amerika och arbetar mot dessa karteller ska stoppas och ställas inför rätta.

 Mexiko öppnar för samarbete med andra länder som är villiga att delta i detta krig mot narkotika med mål att stoppa narkotikahandeln i Amerika och världen.

Nigeria

WHO, Narkotika

PP Nigeria

Förbundsrepubliken Nigeria ser allvarligt på den Narkotikahandel som sker runt om i världen , men främst på den som börjat sprida sig i Västafrika. Vi ser att detta leder till stora oroligheter och rädsla i områden med hög narkotikalangning och missbruk. Lösningarna kan vara många men något måste åtgärdas, snarast!

Men vi skulle förespråka en legalisering av narkotika. I och med det så kommer smugglingen minska och människor har lättare att prata om det och även söka hjälp.

 Norge

 

Pakistan

WHO: Narkotika

Delegation: Islamiska republiken Pakistan

Delegat: Nina Fors

Islamiska republiken Pakistan ställer oss följande i de olika frågeställningarna om narkotika;

 Legalisering, narkotikarelaterad brottslighet samt möjligheter för alternativ utveckling, exempelvis frågor som fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling och andra sätt att bekämpa orsakerna bakom både missbruk, handel och framställning av narkotika, är frågeställningar vi föreslår ska diskuteras.

 Vi är starkt emot legalisering av dessa substanser och ser även att resterande länder i

Generalförsamlingen samtycker. En utebliven legalisering främjar utvecklingen i världens länder och dödsfall relaterade till narkotika och narkotikarelaterad brottslighet kommer att minska. Vårt grannland Afghanistan är världens främsta leverantör av heroin och opium. Islamiska republiken Pakistan anser att Afghanistans droghandel inkräktar våran integritet och vi är djupt upprörda över hur detta ökar brottsligheten runt om i vår nation. Vi är bekymrade över ökningen av afghanska droger och hur denna utveckling omöjliggör vårt arbete med att bekämpa narkotikahandeln.

Det är därför som Islamiska republiken Pakistan betonar ännu en gång att en legalisering av narkotika bör undvikas för att försäkra oss om en säker och trygg framtid.

Portugal

Utskott: WHO

 Sedan 2001 är narkotika avkriminaliserat i Portugal, med trovärdighet för att detta beslut ska

underlätta för narkotikamissbrukare att få vård.

 Med förtroende för att detta beslut ska förenkla processen från missbrukare till friskförklarad, har vi valt att omfördela resurser. De resurser som tidigare använts för att döma narkotikamissbrukare används nu för att stödja dem. Detta eftersom vi anser att narkotikamissbrukare behöver hjälpas inte straffas och för att vi värnar om att alla Portugals medborgare har rätt till vård oavsett symptom.

Vår prioritering är en human drogpolitik som fokuserar på att hjälpa individen, inte bestraffa

missbruket.

Saudiarabien

Deligation: Saudiarabien

Delegat: Elma Bergdahl Christiansdotter

Utskott: WHO - Narkotikafrågan

Vi i kungdömet Saudarabien har ingen större invändan på narkotika, men. -

Det är med djup beklagan att även vårt land konsumerar narkotika och att stora narkotikabeslag träder fram i vårat land.

Stora mängder av främst syntetiska droger och alkohol har tagits i beslag och många av smugglare har tagits av tullen, enbart under juni 2013 har 100 tals narkotikasmugglare åkt fast. I samarbete med intilliggande länder har också säkerheten vid de gemensamma gränserna höjts för att ytterligare försöka stoppa smuggling. Därav beaktar vi att alkohol ska finnas med i denna fråga.

Vi har redan uppnått fantastiska resultat under det senaste decenniet men vi är på väg tillbaka i fällan. Saudarbaien vill uppmana till ett totalförbud av smuggling av narkotika och alkohol i vårt land med anledning av religösa skäl och stor hälsorisk då det förbjudna kan överdoseras.

Kungadömet Saudiarabien hoppas därmed att alla parter gör sitt bästa för att lösa denna fråga på ett fredligt och diplomatiskt vis.

 Serbien

WHO – Serbien

Serbien har en sträng narkotikalagstiftning. Det är alltså ett allvarligt brott att inleda någon i

narkotikamissbruk. Om fallet berör en minderårig blir påföljden fängelse i lägst tre år. Serbien är smuggelkorridoren genom Balkan för narkotika från Turkiet till Europa. Omkring 80 % av all

narkotika som smugglas, bland annat heroin, går även genom Sverige, Tyskland och Storbritannien. Landet har skärpt sina insatser mot smuggling men det juridiska systemet anses fortfarande vara svagt och problematiskt. Landet vill ha strikta regler angående narkotikan som smugglas och missbrukas bland människor nationellt och internationellt. Vi vill införa lagen om att det ska vara totalt förbjudet av innehav utav narkotika samt smuggling främst i landet. Utanför landet kan vi möjligtvis förhandla.

Enligt avtalet mellan Serbien och Sverige ska man ha kommit överens om behovet av utbildning av poliser. På detta sätt kan man stärka tullarna samt öka förstärkning och kontrollen av smuggling. I många år har man kunnat muta tullar för att som lastbilschaufför kunna köra förbi utan problem och kunna genomföra smugglingen av narkotika, heroin. Tullarna måste skärpas för att stoppa smugglingen. Genom att använda sig utav den gynnsamma ”balkanvägen” förlorar landet och länderna som utsätts för missbruk av ekonomi.

Hur ska vi stoppa internationell och nationell narkotikahandel?

Genom att minska produktionen utav narkotika dvs. heroin, opium, marijuana etc. kan vi se till att handeln då också minskar i statistik. Bönderna som går i förlust kan ersätta odlingen av droger till grödor som är mer värda och kan försörja individen på samma sätt som förr. De må inte tjäna lika mycket, men att försöka improvisera och kompromissa för en bättre värld och en bättre ekonomi där landet och andra länder som utsätts då slipper gå i förlust ekonomiskt. Vi kan gå med på att förhandla om odlingen så länge den inte kretsar kring Balkan.

Skärpa tullarna i alla länder och om möjligt införa nya striktare lagar som ska förhindra innehav av narkotika. Dock ett undantag för medicinering till patienter - RECEPT för legalt innehav!

Vi vill förhandla med Sverige och be om hjälp med utbildningen av poliser för att underlätta

skärpningen utav våra tullar i landet. Möjligtvis även förhandla med länder som har liknande mål och lagar angående narkotikan.

  Tchad - Narkotika - Policy Paper

●      Det finns olika sorters droger( Narkotika) vars missbruk leder till fattigdom, ohälsa och i de värsta fallen död. Narkotika är något som bör förhindras från att säljas på marknaden för att förbättra levnads tillstånden för individer och familjer i Tchad. Vi har problem med att bönder odlar narkotika för att försörja sina familjer, stora delar av den odlade narkotikan smugglas sedan över gränserna till närliggande stater där den förbrukas.

●      Vi i Tchad vill börja se narkotikaproblemen ur nya perspektiv, ett hälsoperspektiv. Ett arbete för att minska skador av narkotika behöver ytterligare prioriteras. Behandling samt vård för missbrukare är något som bör inräknas.

 ●      Vi i Tchad vill börja verka för att hälsofrågorna kring narkotikapolitiken ska få ett större utrymme. Begränsning av produktionen av narkotika men också handeln är något som bör ske. Detta kan ske genom att bl.a ge människor alternativa försörjningsalternativ, alternativ som har en positiv effekt för samhället och individen. Med mindre narkotika på marknaden kommer priserna att stiga på den resterande. Med stigande priser kommer färre ha möjligheten att betala för sina illegala droger.

 Gustav Säveland S15B

Turkiet

Policy paper

(land: Republiken Turkiet; utskott: WHO; delegat: Asger Wienberg)

Republiken Turkiet ser med stor oro på den illegala droghandeln i världen, som både hotar

människors hälsa och bidrar till skapandet av kriminella nätverk. Turkiet är starkt benäget att

bekämpa dels de nätverk som sprider narkotika från Afghanistan, dels terroristorganisationen

PKK, som också deltar i denna verksamhet.

             Vi är övertygade om att illegal droghandel endast kan bekämpas genom internationellt

samarbete och informationsutbyte. Av denna anledning har Turkiet undertecknat nödvändiga

avtal som skapats genom FN-samarbetet och bidragit till bekämpandet av droghandeln

genom flertalet internationella organisationer. Turkiets förhoppning är att genom goda

insikter i Afghanistan kunna delta i ett regionalt samarbete för att stoppa den narkotikahandel,

som har sin utgångspunkt där. Vi är klart medvetna om att narkotikahandeln inte är det enda

problemet, och att fokus även måste ligga på odling och efterfrågan. Med tanke på

hälsoaspekterna erbjuder Turkiet många missbrukare behandling inom slutenvården och

substitutionsbehandling. Med tanke på de fördelar odling av drogen cannabis kan utgöra för

medicin och vetenskap, har en kontrollerad sådan nyligen tillåtits i delar av Turkiet. Vi ställer

oss däremot avvisande till en legalisering av någon form av narkotika.

              Turkiet är mycket angeläget om att söka samarbete i narkotikafrågan, då

internationella insatser och riktlinjer är de enda lösningarna på problemet.

Uruguay

FN:s generalförsamling har kommit överens med en deklaration som innebär en omsvängning i den globala narkotikapolitiken. Den förra fokusen på kontroll och förbud har nu byts ut mot en ny humanitär politik med mer fokus på vård och mänskliga rättigheter. Initiativet kom från ett antal Latinamerikanska länder på grund av det massiva narkotikarelaterade våldet som har gjort att man vill att världssamfundet markerar ett intensifierat arbete mot narkotika. Den tidigare UNGASS deklarationen från 2009 går ut 2019.

Trots att dokumentet har godkänts av församlingens länder så finns det problem för hur vissa länder tycker problemet ska lösas. Länder som Ryssland och Kina behåller sin restriktiva politik med fokus på kriminalisering och straff.

 Republiken Uruguay är det första landet i världen som har fullt legaliserat både förbrukning och odling av marijuana. Vi har dock stark koll på hur mycket som odlas och förbrukas.

Cannabiskonsumenterna får högst köpa 40gram i månaden om man är Uruguayansk medborgare och är minst 18 år gammal. Man får odla 6 plantor där hemma och alla köp registreras i regeringens databas. Vi ser legaliseringen som ett bekämpningsmedel mot kriminalitet, med hjälp av legaliseringen så stoppar vi pengaflödet som finansierar större organiserad brottslighet som hotar stabiliteten och säkerheten i landet.

Venezuela

POLICY PAPER
Utskott: WHO
Land: Bolivarianska republiken Venezuela
Delegat: Maya Rosén
Från dokument: Narkotika

Den 19/4-2016 antog FN en ny deklaration där medlemsstaterna förbinder sig att både arbeta mot efterfrågan och tillgången till narkotika. I enhetlighet med deklarationen sätter den Bolivarianska republiken Venezuela frågan om hälsokonsekvenserna av droganvändning i fokus.

Vi i Venezuela ser på den globala drogproblematiken med stort allvar. Vi är medvetna om att drogexporten från vårt land är omfattande, men vi försöker med all vår kraft bekämpa den. Vi har t.ex inrättat ett Centrum för spaning och kontroll av smuggelvägarna in i Venezuela från Colombia. Myndigheten har även till uppgift att kartlägga och utvärdera olika drogbekämpande insatser runt om i landet. Med hjälp av detta centrum har även dialogen, kunskapsutbytet och samverkan med andra, liknande myndigheter runt om i världen förbättrats. Vår kamp mot drogerna går vidare med full kraft och vi känner tillförsikt.

En viktig och i många delar direkt avgörande komponent i kampen mot droghandel är att skapa alternativa försörjningsmöjligheter för alla de som i brist på annan inkomstkälla har gett sig in i droghandeln på ett eller annat sätt. Detta ska vi som stat ta ansvar för, bland annat genom att skapa nya jobbtillfällen inom t.ex byggande av infrastruktur och bostäder.

Vi ser framemot ett starkt samarbete med andra latinamerikanska länder som står inför samma problematik och är även öppna för att diskutera möjligheten för seriösa utländska investerare. Vi tror att samarbete är nyckeln för att kunna bekämpa droghandeln. Vi sträcker därför ut vår hand till Colombia, Mexico och Argentina.

Vi ställer oss till 100% bakom kampen mot de drogrelaterade problem som vårt land står inför. Vi tar ansvar och kommer att aktivt arbeta emot den. I sammanhanget är det emellertid viktigt att ha med sig även det globala perspektivet. 52% av drogerna som cirkulerar i USA har sitt ursprung i den bolivarianska republiken Venezuela, men vår frågeställning är - varför är efterfrågan efter droger så stor? Det måste vara någonting i USA’s kapitalistiska samhälle som brister. De ökande klassklyftorna är ett faktum, och många människor lämnas på botten, medan de rika blir rikare. Lämnas ett så stort antal av befolkningen på botten, utlämnade för ett miserabelt liv är droger den enda utvägen. Vi tar som sagt ansvar och möter denna problematik utifrån

Vietnam

Policy paper Vietnam-WHO- Narkotika

WHO

Problem:

 Socialistiska republiken Vietnam uttrycker sin största oro över den breda narkotikasmuggling

och narkotikahandel som förekommer i världen.

       Vietnam ligger precis vid de ökande Gyllene Triangeln området som där odlas mycket narkotika. Sedan förs denna narkotika vidare till Thailand, Laos, Burma och andra länder. Detta gör att gerillagrupper eller andra sorters grupper som smugglar narkotika använder Vietnam som ett transitland. Varför detta är ett problem är för att smugglandet av narkotika inte görs av lagliga ligor och därför för det med sig kriminalitet när de använder Vietnam som ett transitland. Detta gör att kriminaliteten i Vietnam ökar och görs till ett stort problem. Vi anser att denna omfattande narkotikahandel inte är hållbar varken för Vietnam och alla andra länder som har stora problem med narkotika smuggling och kriminaliteten som den för med sig.

      Vi tycker också att länder är väldigt försiktiga med sina straff för narkotikainnehav och detta hjälper inte att minska det utan det kan bara öka narkotikahandeln och narkotikainnehav. Detta är ett stort problem tycker vi.

Lösning:

      Att få en ökad kriminalitet i ett land är aldrig bra och verkligen inte hållbar så vi anser att narkotikasmuggling måste minskas. För att göra detta föreslår vi strikta tullar vid gränserna som gör att smugglandet av narkotika nästan kommer vara helt omöjligt. För att då komma in i landet måste man först gå igenom tullar som gör att om någon försöker smuggla narkotika så tas dessa personer omhand om. Detta ska motverka narkotikasmugglingen och göra så att detta inte kommer in i landet. 

      Vi vill också skärpa straffen för narkotikainnehav och narkotikahandel för vi är övertygade om att detta kommer minska narkotikan och kriminaliteten i ett land. Vi vill inte tvinga stater att sätta dödsstraff men definitivt skapa striktare straff än vad många länder har just nu. Men vi förespråkar dödsstraff då det hjälpt mycket.

 Vitryssland,

Positions paper: Narkotika

Utskott: WHO

Delegat: Leon Tu

Vi i Vitryssland ser detta som ett allvarligt problem i vårt land. Vi ser att problemet ligger

främst på våra ungdomar för att de är i den unga åldern som de flesta börjar använda någon

form av droger. Därför är det viktigt att ge den informationen och den hjälpen de behöver

för att förstå problemet med droger.  Vi anser att det är viktigt att påverka unga människor i den stadie när de har ett öppet sinne och att utbilda dem för att förhindra detta problem

som kan uppstå i framtiden, vilket kan leda till negativa konsekvenser för deras hälsa och

omgivning.

Detta kan vi också applicera på vuxna personer, genom att utbilda föräldrar och lärare mer

om problemet och de konsekvenser som droger medför. De har ett ansvar som vuxna

personer att ge deras barn den bästa möjligheten till ett friskt liv.

Genom att starta upp ett program där experter ska hålla olika slags seminarier ute i skolorna

där ungdomarna också ska delta i. Detta ska även ske genom radio och Tv sändningar för att

nå till en större publik så att alla kan delta.

Det är ytters viktigt att ge den informationen och utbildningen de behöver till hela landet för

ett mer hälsosamt samhälle. Vi ser allvarligt på detta problem och är därför emot legalisering

av droger och anser att det bara ska användas enbart till ett medicinsk och ett vetenskapligt

syfte.

Vi i Vitryssland är villiga att samarbeta med de länder som har ett gemensamt mål. Vi är även

öppna för förslag.

© Håkan Danielsson 2023